söndag 24 januari 2010

KASSAREGISTERLAGEN

Oklart kring nya kassaregisterlagen, skriver SvD.

Jag kan tänka mig, att de flesta berörda inte riktigt trott att det kunde vara sant. Men det är det! Och nu är det hög tid.

Min blänkare om detta för nästan precis ett år sedan är min i särklass mest besökta bloggpost. Som framgår av den, kan man knappast klaga på informationen - kvantitativt i alla fall. Minst 6 digra dokument har Skatteverket givit ut.

Och på Skatteverkets hemsida finns det mycket att hämta.

Men informationen är inte särskilt lättillgänglig.

lördag 23 januari 2010

BOLAGSSKATTEN - EN PROBLEMATISK SKATT

I en intervju i Dagens Industri den 22 januari framhåller Anders Borg att "bolagsskatten är en problematisk skatt". Det är en skatt som är viktig för konkurrenskraften, eftersom den kan få företag att flytta såväl skatteintäkter som produktion.

Ja, det är bara att hålla med.

Vad är det då som är så bra med den att den inte tas bort? Ingenting. Tvärtom - den är skadlig.

Varför har vi då bolagsskatt?

Troligen bara brist på insikt och eftertanke, ... alla andra har den. (Dock inte Estland)

Ta bort bolagsskatten så försvinner det problematiska.

Anders Borg ber att få återkomma om sänkning av bolagsskattesatsen "när statsfinanserna kommit tillbaka till balans och överskott".

I SvD skriver ekonomiprofessorn Lars Oxelheim från Lunds Universitet om den globala kampen om jobben. Han tycker att regeringen som en rumsren (dvs. utan statsstöd) första åtgärd ska bidra till att göra Sverige synligt som investeringsland. I dagsläget krävs extra insatser för att ett litet land som Sverige - beläget i den ekonomiska periferin - ska synas, skriver han.

Lars, tala med din kollega vid universitetet, Erik Norrman. Han kan ge dig ett bra tips.

En sänkning av bolagsskattesatsen (eller helst borttagande av vinstbeskattningen av företag) kan vara metoden att snabbt nå både Anders Borgs och Lars Oxelheims mål.

Avkastningen på investeringar i Sverige ökar med 35 procent. Vilken stimulans! Vilken förenkling!

onsdag 20 januari 2010

REVISIONSPLIKT FÖR SMÅFÖRETAGARE

SvD och Dagens Industri skriver den 21 januari att centerpartiets löfte om att avskaffa revisionsplikten för små företag kanske inte kommer att kunna infrias före valet. Finansdepartementet, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Brottsförebyggande rådet stretar emot.

Ja, det är klart att utan revision blir granskningsbördan större för myndigheterna och skattekontrollen blir svårare. Men den blir svår på grund av att vi beskattar företagsvinster. Om vi slutar med sådana dumheter blir granskningen mycket enklare. Det enda som behöver granskas då är vad bolagsägare tar ut ur bolaget för egen del genom utdelning, förtäckt utdelning eller regelrätta uttag av likvida medel, varor och andra tillgångar. Detta kan beskattas när uttagen görs.

En sådan beskattningsmetod har Estland och den fungerar utmärkt. Värderingen vid uttag är mycket enklare att göra än bokslutsvärderingar i en pågående verksamhet. Även utan revision är det lätt att kontrollera vad som tas ut ur ett aktiebolag. Det finns tydliga regler och aktiebolaget är en juridisk person skild från sina ägare. Lagstridiga uttag är straffsanktionerade.

Om Sverige avskaffar beskattningen av bolagets löpande resultat och endast beskattar uttag, bortfaller de farhågor som Finansdepartementet hyser. Då kan revisionsplikten för småföretag enkelt tas bort.

De företag frågan gäller är aktiebolag, men många företag drivs som enskild firma eller handelsbolag. För dessa föreligger ingen revisionsplikt ens om de är mycket stora. Ändå är risken för manipulationer större i en enskild firma där ingen rågång finns mellan ägare och företag än i ett aktiebolag. Varför skulle det vara så svårt att undvara revision i små aktiebolag? Före 1983 ställdes inga krav på kompetens för revisor i ett aktiebolag.

Avskaffa bolagsbeskattningen och revisionsplikten för småföretag. Vilken förenkling! Vilken stimulans till företagande!

måndag 18 januari 2010

SKATTESUBVENTIONERAD VINDKRAFT

Jörgen Johansson (C) har lagt fram ett förslag till subventionering av andelsägd vindkraft. Det är inte tillåtet enligt EUs regler om förbud för statsstöd, men JJ har hittat en modell som ger en effekt som blir "i stort sett densamma --- som om man tagit bort skatten", säger han i Dagens Industri den 18 januari.

Det är fantastiskt att se framskjutna politiker agera skatteplanerare på statlig nivå lika fördomsfritt som vanliga skattskyldiga gör på privatnivå. När får vi en generalklausul mot skatteflykt på EU-nivå, som ogiltigförklarar och bötfäller nationell skattelagstiftning som syftar till kringgående av EUs regelsystem?

OM, jag säger OM, andra energikällor än vindkraft på lång sikt är skadliga och att avgifterna för skadekostnaderna ännu inte belastar deras verksamhet fullt ut, så bör kostnaden för sådan verksamhet höjas - kanske med hjälp av det gällande systemet med el-certifikat, dvs. så att andra än vindkraftsproducenter i relation till sin produktion måste köpa certifikat till ett fastställt pris som vindkraftsproducenter i relation till sin produktion tilldelas gratis av staten. Det är ett sätt att korrigera för effekten av den bristande kunskap om skadekostnaden som marknaden har. Sätt pris på miljön, som Erik Dahmén predikade för 40 år sedan. Framför allt sätt rätt pris.

Men inför inte särskilda skatteregler för vissa branscher. Då har vi snart nya krav. Borde t.ex. inte SAAB betala lite mindre skatt, eftersom det är en så bra bil? I varje fall speciell på ett charmfullt sätt. Av någon outgrundlig anledning har så få köpare upptäckt det. (Javisst ja, SAAB Automobile betalar ju inte någon skatt alls. Företaget gör ju förlust år efter år, dvs. fördärvar befintliga resurser. Varför ingriper ingen mot sådan misshushållning?)

Och framför allt. Luckra inte upp moralen genom att på fiffiga sätt kringgå olika regelsystem.

Vindkraftkooperativ är inte missgynnade av skattereglerna. Några nya skatteregler har inte införts som försvårar vindkraftskooperativens verksamhet. Skatteverket har inte hittat på något nytt djävulskap, utan tillämpar en sedan lång tid gällande lagstiftning. Det är den lagstiftningen som Skatterättsnämnden nyligen tillämpat i ett förhandsbesked.

Alla företag beskattas för sina vinster. Beräkningen av den skattepliktiga vinsten baseras för alla företag på förutsättningen om marknadsmässig prissättning. Tillgodogör sig en företagare sin produktion för egen del utan att betala marknadsmässig ersättning till sitt företag uttagsbeskattas han.

Man kan tycka att detta är en idiotisk ordning. Jag tycker det. Destruktivt, kontraproduktivt, onödigt, rättssäkerhetsriskabelt. Ta bort vinstbeskattningen så försvinner problemen.

Men gör det för alla företag. Inte bara för vindkraftskooperativ.

PS. Att döma av en artikel i Dagens Industri den 19 januari är den nuvarande subventionen av vindkraftsel via el-certifikat otillräcklig.
Vattenfalls projekt Kriegers Flak i Östersjön och Stora Middelgrund utanför Hallandskusten har lagt på is på grund av bristande lönsamhet. Alla erforderliga tillstånd finns med det är inte ekonomiskt försvarbart att sätta igång bygget, säger de som driver projekten.

onsdag 13 januari 2010

SKROTA REKLAMSKATTEN - OCH BOLAGSSKATTEN

Rickard Westerberg förvånas i DN den 13 januari med rätta över att reklamskatten, som kommit till på grumliga - knappast borgerliga - ideologiska grunder, och som är allvarligt konkurrenssnedvridande och drabbar dagspress men inte etermedia och internet, inte avskaffas. Fiskalt är den så obetydlig att den inte syns. I budgetpropositionen 2009/10:1 (sid. 207) redovisas den i klump tillsammans med lotteriskatt och skatt på spel samt överskott från Svenska Spel och Systembolaget och "ett antal avgifter" under rubriken Övriga skatter till 6 miljarder kr. Skattedelen, varav reklamskatten utgör en icke avgiven andel, uppges (sid. 204) uppgå till 27 procent härav, dvs. 1,6 miljarder. Reklamskatten rör sig alltså om några hundra miljoner kronor. Totala beloppet av skatter (inklusive kommunalskatter) och avgifter är 1 400 miljarder kronor, så man kan verkligen tala om nålpengar när det gäller reklamskatten.

Skadeverkningar av reklamskatten är dock bara en västanfläkt av skadeverkningarna av bolagsskatten. Avskaffa den.

TOMAS TOBÉ OCH BOLAGSSKATTEN

Bravo, Tomas. Sänk bolagsskatterna. Var de andra skattesatserna ska ligga på är mer en politisk avvägning än en ekonomisk-teknisk. Med liten offentlig sektor och små offentliga åtaganden kan inkomstskatter och andra skatter sänkas - med stor offentlig sektor och stora offentliga åtaganden måste skatterna vara stora. Den diskussionen deltar jag inte i på min blogg.

Men bolagsskatten ger mycket små budgettekniska inkomster för staten och stora effektivitetsförlustkostnader för hela samhället. På lång sikt ger bolagsskatten inget statligt överskott alls, eftersom den dels reducerar basen för andra skatter dels kostar tiotals miljarder att hantera för skattemyndigheter, rättsväsende och domstolar. Dessutom är den en rättssäkerhetsrisk genom att den är och måste vara oerhört komplicerad och verkar demoraliserande och konkurrenssnedvridande eftersom bolagsskattereglerna kringgås genom sofistikerade transaktionsupplägg. På lång sikt drabbar den inte heller bolagen, eftersom de övervältrar sina skattekostnader - liksom alla andra kostnader - på konsumenter och löntagare. En fullkomligt meningslös och bara destruktiv skatt.

Och vilken förenkling för företagande! Och vilken tillväxtstimulans! Vilken attraktion för utländskt kapital när avkastningen på investeringar i svenska företag ökar med 36 procent!

Tomas Tobé. Du har chans att bli känd som den som tog bort bolagsskatten.

tisdag 12 januari 2010

ALGIRDAS SEMETA NY SKATTEKOMMISSIONÄR

Litauern Algirdas Semeta frågades ut av Europaparlamentet i dag.

TOBINSKATT kräver noggrann utredning, sade han försiktigtvis.

Han vill prioritera en harmonisering av basen för bolagsskatter, men medgav att det är svårt att nå framsteg inom skatteområdet, eftersom enhällighet krävs bland EU-länderna. Jag trodde tanken på en CCCT (common consolidated company tax) var död eller åtminstone djupfryst. Sista uppdateringen på EUs hemsida gjordes den 17 april 2008. Låt oss hoppas att skatten vilar i frid.

Semeta, ta i stället en titt på systemet i en annan baltisk stat, Estland. Ingen löpande bolagsbeskattning utan skatt först i samband med utdelning. Då beskattas bolaget med 21 procent av utdelningens belopp. Som utdelning räknas också privatuttag (förtäckt utdelning) och icke avdragsgilla kostnader. Genialt.

BAKSLAG FÖR VINDKRAFTEN

Linda Magnusson, vd på vindkraftsföretaget O2Vindel, ger sig inte. I Dagens Industri den 12 januari skriver tidningen att vindkraftskooperativen hoppas på maktskifte i höst.

Jag har skrivit om detta ett otal gånger.

Linda, sådana är reglerna för ALLA företag. Värst har aktiebolag, vilkas vinst dubbelbeskattas. Ekonomiska föreningar (t.ex. vindkraftskooperativ) har det lite bättre, med rätt till ett begränsat avdrag för utdelning. "Bäst" har egenföretagare som bara beskattas en gång.

Jag tycker att det är helgalet att vinst beskattas. Men så är det för alla företag. Frågan är varför vindkraftskooperativ ska favoriseras.

LUNDINREGELN

Tänk om revisor Lundin visste att den lagstiftning som bär hans namn fortfarande gäller. Den infördes ursprungligen 1966 (prop. 1966:85) och fick sitt namn efter revisorn som låg bakom den tidens skatteplaneringssuccé. Tills lagen infördes.

Lundinreglerna var en av de första reglerna direkt riktade mot en skatteplaneringskonstruktion, och lagtexten blev diffus på det sätt som alltid karaktäriserat skatteflyktsregler. I dag lyder reglen i den version som handlar om beskattning av aktieutdelning och finns i 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, efter att bara redaktionellt moderniserats: "Om ett företag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är uppenbart att det förvärvande företaget får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till sin näringsverksamhet, ska det ta upp utdelning av sådana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet....". En annan version finns i 17 kap. 8 - 12 §§ IL och handlar om förbud för avdrag på nedskrivning av sådana andelar.

Regeln är numera, som Ingrid Melbi och Robert Gavelin hos Pricewaterhouse Coopers skriver i Dagens Industri den 12 januari, helt onödig. T.o.m. Skatteverket har tillstyrkt att den tas bort.

Men nu finns den till glädje för somliga fiskaler. Finns den ska den användas. "uppenbart", "tillgång av särskilt och verkligt värde", "med hänsyn till sin näringsverksamhet", se där en vacker bukett diffusa begrepp som man kan analysera och diskutera och belasta domstolarnas tid och resurser med. De skattskyldiga; ja har man givit sig i leken får man leken tåla.

Ta bort regeln. Eller ännu hellre, ta bort bolagsbeskattningen.

SKATTER OCH CIVILRÄTT

Anders Hultqvist, skatteprofessor vid Stockholms universitet, skriver i Dagens Industri den 12 januari tillsammans med Jan Ramberg och Erik Nerep att skatteverk och domstolar inte ska bortse från civilrätten.

Naturligtvis är det så.

Att Skatteverket utnyttjar varje möjlighet att komma åt vad de uppfattar som otillåten skatteplanering kan vara förståeligt, men desto viktigare är det då att domstolarna håller emot. Nu är ju civilrätten - liksom skatterätten - inte alltid glasklar. Och civilrättsliga avtal ingås normalt mellan två närvarande parter. I skattefrågor är alltid en tredje part, staten, delaktig men aldrig närvarande. Det är då frestande för de närvarande parterna att låtsas vara överens om något för att därmed lasta äver bördan på den tredje. Leasing, som artikelförfattarna använder är ett bra exempel. Leasing är inget legalt begrepp. Det är varken hyra eller avbetalning (som är legalt definierade), men det liknar båda. Det gör leasing till ett användbart institut för skatteplanering. I ett välbekant rättsfall (RÅ 1998 ref. 58), som avsåg leasing av flygplan, underkände Regeringsrätten att de företag som köpt och leasat ut (sale lease back eller snarare buy lease on) flygplanen skulle anses som ägare och därmed ha avskrivningsrätten. I ett annat (2001 ref. 7) ansågs ett kreditmarknadsföretag som bedrev leasingverksamhet däremot vara ägare till utleasade tillgångar. Det första fallet var ett utpräglat skatteplaneringsfall (värdeminskningsavdraget skulle utnyttjas i ett högskattesystem före 1990 års skattereform och återvinningen skulle beskattas med den låga skattesatsen efter reformen. Regeringsrätten bedömde - rätt eller fel - att avtalspaketets egentliga innebörd inte var köp och uthyrning. Snarare var det en konstruktion för att tillgodose företagets behov av avskrivningsunderlag.

En sak kan vi vara säkra på. Utan beskattning av företagsvinster och schablonmässiga regler för avdrag för värdeminskning skulle avtalet inte ha ingåtts.

De övriga exempel som författarna ger, räntesnurror, kapitalförsäkringfall och lån från utländska (koncern)bolag, är också ekonomiskt onödiga företeelser som inte skulle förekomma i avsaknad av bolagsbeskattning.

Eftersom bolagsbeskattningen i sig är helt onödig, ger staten mycket små och starkt varierande skatteinkomster, har ekonomiska och rättsliga skadeverkningar belyser artikeln på ett bra sätt varför bolagsbeskattningen bör avskaffas.

Tack Anders & co.

måndag 11 januari 2010

AVDRAGSGILLA GÅVOR I FÖRETAG

Stefan Fölster, chefsekonom vid Sveriges Näringliv, skriver i dag i SvD tillsammans med Mikael Oscarsson, KD, och Laurent Leksell, Stockholms Stadsmisson, om avdragsrätt för gåvor. De tror att det civila samhället skulle stärkas genom avdragsrätten.

Är det verkligen så illa? Varför skulle vi inte kunna kosta på oss att lämna gåvor eller på annat sätt stödja vad vi tycker är angeläget på samma sätt som när vi går och handlar mat och kläder mm. Med våra inkomster och besparingar. Varför skulle staten stå för en del av just utgiften för gåvor och bidrag? Om det är som Fölster & Co säger, är det verkligen ynkedom.

Och varför göra det till en skattefråga? Är det för att möjligheten att sänka sin skatt ger sådan lyckokänsla, att man blir mer givmild? Det vore väl mera rationellt att av staten godkända gåvomottagare rekvirerar ett belopp motsvarande viss fastställd andel av mottagna gåvobidrag. Då blir det ett beslut per år och mottagare och ett beloppsunderlag i stället för hundratusentals taxeringsbeslut om småbelopp. Fast då får man ju inte känna sig som smart skatteplanerare förstås.

Nu handlar Fölster & Co:s artikel mera om företagens än privatpersoners avdragsrätt för gåvor. Men det känns som de använder sina goda argument för avdragsrätt för sponsring och andra kostnader för inkomsternas förvärvande i ett företag för att motivera avdragsrätt för privata levnadskostnader för privatpersoner.

Det egendomliga är ju att skattemyndigheterna och skattedomstolarna tagit sig en rätt att bestämma, att vad företag spenderar för att skapa vinster i sin verksamhet i vissa fall inte ska vara avdragsgillt. Detta gäller även i stora börsnoterade företag, där man inte kan misstänka att bidraget används för någon persons privata ändamål eller tillfredsställelse. Det laddade ordet "sponsring" tycks vara tillräckligt för skattemyndigheterna att ifrågasätta avdragsrätt. Herostratiskt ryktbart är Regeringsrättens resonemang i målen om Procordia ABs vägrade avdragsrätt för bidrag till Kungliga Operan och bryggeriföretaget Falcon ABs medgivna avdragsrätt för bidrag till två föreningar som vill skydda pilgrimsfalksbeståndet i Sverige (RÅ 2000 ref. 31 I och II).

Aktiebolagslagen (2005:551) har i 17 kap. särskilda regler till skyddande av både aktieägares och borgenärers intressen i fråga om "värdeöverföringar från bolaget". I 5 § stadgas att bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt och gåvan inte strider mot 3 §. (3 § handlar om skyddet för bolagets bundna kapital). Återbäringsansvar föreligger enligt 6 § för den som i ond tro mottagit värdeöverföring; bristtäckningsansvar föreligger enligt 7 § för den som medverkat till beslut om värdeöverföring.

En gåva är således någonting helt främmande för ett aktiebolag. Det är i första hand en fråga för bolagsstämman att besluta om och därmed snarast en vinstdisposition. I andra hand en styrelsefråga. Även bolagets verkställande direktör anses inom ramen för den löpande förvaltningen få kunna lämna smärre bidrag eller gåvor (Karnov bokverk 2009/10, Aktiebolagslag, not 1099). Som aktieägare ska jag kunna vara säker på att företaget inte slösar bort de pengar jag satsat i bolaget på något som inte ger inkomster eller är främmande för bolagets verksamhet som den beskrivits i bolagsordningen. Som borgenär måste jag kunna räkna med att företaget beter sig affärsmässigt, så att jag kan räkna med att få betalt för mina fordringar. Det är alltså synnerligen anmärkningsvärt att skattemyndigheter och domstolar anser sig kunna konstatera att kostnader i den löpande verksamheten i ett börsnoterat företag inte skulle vara kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande - mot företagsledningens bestridande. Men så är det. Det förutsätter i vissa fall att företagets företrädare förfarit straffbart.

Detta är bara ett av många skäl för att avskaffa den helt onödiga och skadliga bolagsbeskattningen. Utan bolagsskatt blir kostnader för gåvor och sponsring en icke-fråga.

Se även DN 12 februari.

NORDISKA BOLAGSSKATTESATSER

Anneli Hertsi, journalist på den finländska affärstidningen Kauppalehti, skriver i dag i Dagens Industri om den nordiska skattekampen. Närmare bestämt kapitalinkomstbeskattningen inklusive bolagsbeskattningen.

Hon ser tecken på en snar sänkning av den finländska bolagsskattesatsen. För närvarande är den 26 procent. Bl.a. är det den estniska bolagsskatten som driver på. Skattesatsen där är 21 procent, och skatten tas inte ut förrän vinsten delas ut. Hon betvivlar dock att en skattesats på 1-2 procentenheter lägre än Sveriges 26,3 ger någon fördel i konkurrensen om utländskt kapital och investerare.

Nej, heja Finland, hugg i ordentligt. Jag ska argumentera allt vad jag kan för att Sverige ska följa efter. Inte för att sno investeringar från Finland, men en samfälld aktion från Norden kan dra internationellt kapital både till Sverige och Finland. Och dessutom reduceras de problem som bolagsskatten helt i onödan för med sig.

Problemen försvinner helt om bolagsskatten avvecklas. Då försvinner också de problem om företagens avdragsrätt för gåvor och sponsring som Stefan Fölster, chefsekonom vid Sveriges Näringsliv, diskuterar i dagens SvD. Men den artikeln kommenterar jag i en särskild bloggpost.

lördag 9 januari 2010

FILANTROPI

Ju högre tonläge, desto torftigare argument.

Tonika Hirdman, Fondation de Luxembourg, talar i Dagens Industri den 9 januari om filantropi. Att ägna sig åt filantropi upplevs som ett sätt att ta sitt ansvar i en tid med svåra utmaningar, såväl socialt som miljömässigt.

Vad det är fråga om? Avdragsrätt för gåvor, förstås.


Avdragsrätt för välgörenhet skapar sociala entreprenörer, säger hon. Fina ord.

Tonika, hör du inte hur det låter. Du vill göra det, om du kan minska din skatt. Du vill göra det om staten ger dig ett bidrag.

Tonika. Ditt ackord klingar falskt. En filantrop har inget eget vinstintresse.

Stöd gärna angelägna behov. Med dina pengar. Då blir du en filantrop.

torsdag 7 januari 2010

GÖR JOBBSKATTEAVDRAGET SYNLIGT

Med PJ Anders Linder i SvD förvånar jag mig mycket över att Regeringen inte verkar göra något för att sprida kunskap om jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdragen, avdragsrätten (ska vi vara noga är det inte ett avdrag utan en skattereduktion) har utökats tre gånger så det har funnits fyra tillfällen att sprida kännedomen. Avdraget är ju själva kärnan i Alliansens politik för arbetslinjen. Det är ju meningen att vi ska reagera på skattestimulansen och arbeta mer. Fler ska dras in i arbetsstyrkan och den materiella välfärden därigenom ökas. Hur ska det fungera om ingen märker stimulansen? Sedan man väl vant sig vid den nya nettolönen, glömmer man snart att det är skattelindringen som är skälet till att nettoinkomstökningen, och det är inte säkert att hela tillskottet konsumeras. En del sparas. Effekten på arbetskraftsefterfrågan som konsekvens av ökad konsumtion är både långsam och oviss.

Det är inte lätt att upptäcka jobbskatteavdraget utan hjälp. Lagtexten finns i 67 kap. 5 - 9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Propositionen (prop. 2009/10:42) till den sista utvidgningen av avdraget finns här. Inte särskilt lättillgänglig materia.

Inte heller Skatteverket har gjort något. Däremot har en privatperson, Harald Klomp, gjort en webbsida där man kan se vad avdraget betyder för en själv. Det är bara att fylla i sina egna inkomster, så kommer resultatet i både absoluta och relativa tal och även i grafisk framställning. Heder åt Klomp.

Sprid hans webbsida.

tisdag 5 januari 2010

ÄNNU MINDRE BOLAGSSKATT ÄN FÖRVÄNTAT

Statens bolagsskatteinkomster för inkomståret 2008 (2009 års taxering) sjönk ännu mer än förväntat till 83 miljarder kr. För 2007 var den 104,6 miljarder kr och förväntades i finansplanen i september 2009 för 2008 bli 91,6 miljarder. I finansplanen 2008 antogs den bli 95,0 mdr.

Bortsett från alla andra galenskaper med bolagsskatten är den alltså synnerligen svårprognostiserad. Förresten är beloppet ytterligare ett antal miljarder lägre, eftersom många företag hade förluster under 2008 som kommer att minska den framtida skatten. Bara Ericsson har förlustavdrag värda 5 miljarder enligt 2008 års bokslut.

De tio aktiebolag som är de största skattebetalarna svarar för ca 20 miljarder. Nästa 30 bolag betalar ca 8 miljarder. Men hela bolagsskattetramset drabbar 250 000 aktiebolag. Sen finns det ytterligare 660 000 företag (SOU 2008:49 sid. 39) som inte är aktiebolag och som också påverkas av systemet med vinstbeskattning. En stor del av dessa är egenföretag där vinsten tas ut för ägarens konsumtion. Dessa företags ägare borde kunna beskattas för sina uttag. Därmed skulle den extremt komplicerade och destruktiva vinstbeskattningen helt kunna avvaras.

söndag 3 januari 2010

ÅRETS SVENSK 2010 ÄR INNOVATÖR

P J Anders Linder skriver i SvD visionärt om att en innovatör kommer att bli årets svensk. Förhoppningsvis har han rätt. Han vet inte vem det är. Det vet ingen annan heller. Det typiska för en innovatör (eller entreprenör) är att hon inte gör det väntade.

Men, som PJ skriver, även innovatörer påverkas av ekonomiska villkor, och det är i små, växande företag som nettojobben skapas.

Det finns dock ett hinder för tillväxt i alla företag. Det finns en företeelse som riktar sig direkt, uteslutande och avsiktligt mot det som skapar själva tillväxten, mot det som är tillväxten. Det är Riksdagen som har beslutat att denna företeelse ska finnas. Det är Riksdagen som beslutat att 26,3 procent av tillväxten ska tas från alla företag. Anders Borg kan föreslå Riksdagen att ta bort detta helt onödiga och skadliga hinder.

Anders Borg kan bli årets innovatör.

Sen kan det säkert vara förnuftigt att som PJ föreslår sänka skatter även för företagens ägare.

Avskaffa bolagsbeskattningen.