VILL USA SKÄNKA BORT BESKATTNINGSUNDERLAG?

Knappt har diskussionen om harmoniering av bolagsbeskattningen eller förbud mot för låga bolagsskatter startat förrän Biden föreslår att de stora tech-bolagen ska betala skatt i konsumtionsländerna, rapporterar SvD den 9 april. Varför vill Biden skänka bort beskattningsunderlag? Vad vill han ha i stället? Hans finansminister Janet Yellen har ju just föreslagit ett golv för bolagsskattesatser, så var ligger hans dolda avsikt.

BOLAGSSKATTERNA SÄNKS I USA OCH FRANKRIKE

USA står inför den största skattereformen sedan Ronald Reagans på 1980-talet, trumpetar Donald Trump. Dagens bolagsskattesats på 35 procent ska ner till 15 eller åtminstone 20 procent. Därmed intar Frankrike toppen i bolagsskatteligan med 34 procent. Men i sitt budgetförslag den 27 september föreslår Emmanuel Macron en sänkning till 25 procent till 2022. Han kommer nog att behöva att ändra sig före dess, eftersom Frankrike inte kan ha högre bolagsskattesats än omvärlden. Dessvärre reagerar han med idén med tvingande högsta/lägsta skattenivåer inom EU och en gemensam bolagsskatt inom EU före 2020. Bevare oss väl!

USA SKA SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Donald Trump vill sänka den federala bolagsskattesatsen i USA från 35 till 15 procent. SvD beskriver det den 26 april som en chocksänkning. Jag skulle vilja kalla det en seger för förnuftet. Ingenstans har ett så stort kliv neråt tagits tidigare. Det vanliga har varit att länderna sänkt enstaka procentenheter eller i vissa fall med enstaka procentenheter under en följd av år. Å andra sidan har USA kommit rejält på efterkälken i den våg av sänkning av bolagsskattesatserna som gått över världen under de senaste 20 åren. Men bättre sent än aldrig. Tar USA detta stora steg, måste säkerligen Frankrike, Tyskland och Italien, som alla ligger kring 30 procent, följa efter. Sen är det nog bara en tidsfråga innan beskattningen av bolagens vinster avskaffas i de flesta länderna.
Mänskligheten skulle därmed befrias från ett onödigt gissel. Ajöss BEPS.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

TIO SKÄL ATT AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN

Ett klipp ur Wall Street Journal den 29 december.


Tax complexity disappears, the obsession with after-tax profit vanishes and stock prices climb even higher
by John Steele Gordon.




America’s corporate income tax rate, at 35%, is the highest in the world. A rising chorus would like to bring it more in line with foreign rates, which average around 23%. I have a better idea—abolish the tax. The long-term benefits would greatly outweigh the short-term costs. And revenue from other sources, especially the personal income tax, would quickly make up for it and then some.

The corporate income tax has a curious origin. When Congress tried to tax the incomes of the growing number of wealthy Americans in the 1890s, the Supreme Court threw out the law as unconstitutional, calling it a direct tax. But the political pressure to tax the rich continued to mount. That’s hardly surprising as the rich were, indisputably, undertaxed at the dawn of the 20th century. Most federal revenue came from tariffs and excise taxes on certain commodities, such as liquor. Both are taxes on consumption, but they were also regressive, falling most heavily on the working class.

In 1909 President William Howard Taft, a Republican, called for a constitutional amendment to establish a personal income tax and, meanwhile, persuaded Congress to pass a tax on corporate profits as part of the Payne-Aldrich Tariff Act. Technically an excise tax on the privilege of doing business as a corporation, there was no constitutional impediment to the tax. And since nearly all corporate stock was owned by the rich at that time, it was a way of taxing them indirectly but effectively.

Had the corporate income tax, meant as a temporary measure, been repealed when the 16th Amendment was ratified in 1913 and a personal income tax established, the country would have been spared a great deal of political and economic grief. But it was not, and the interaction of the two taxes has been the main engine driving the ever more complex income-tax system, as lawyers and accountants found ways to play one tax off the other. For instance, when personal income-tax rates soared to 75% during World War I, thousands of wealthy Americans simply incorporated their holdings to pay the far lower corporate tax rate.

What positive effects would abolishing the corporate income tax have? Many. Here’s my Top 10:

First, that engine of tax complexity disappears. And with it disappears an army of lobbyists in Washington working to get favorable tax treatment for corporations.

Second, corporate managers are currently most concerned with after-tax corporate profits, because that is what the stock market cares about. But after-tax profits are largely an artifact of lobbying success in Washington. With no corporate income tax, management would concentrate on what is now pretax profits, an artifact of actual wealth creation.

Third, there would be no reason to tax dividends at lower rates to compensate for the fact that they now are paid out of after-tax profits. They would be taxed at the full rate, removing a perennial tool of leftist demagoguery.

Fourth, with suddenly increased profits, corporations would increase both dividends and investment in plant and equipment, with very positive effects for the economy as a whole and increased revenue to the government through the personal income tax.

Fifth, stock prices, which are a function of perceived future earnings, would rise substantially, inducing a wealth effect as people see their 401(k)s and mutual funds rising in value. That would lead to increased spending and thus increased tax revenues.

Sixth, the distinction between for-profit and nonprofit corporations would disappear. So nonprofit corporations would not have to jump through hoops to qualify for that status. And the IRS would have one less means of corruption available to it.

Seventh, much of the $2 trillion of foreign earnings, now kept abroad to avoid being taxed when repatriated, would flow into this country. That would greatly increase the country’s liquid capital. That, in turn, would cause interest rates to decline and investment in plant and equipment and new technology to go up, boosting the economy as a whole, and thus federal revenues.

Eighth, as the U.S. would now have the lowest corporate income-tax rate (which is to say, zero) instead of the highest, foreign corporations would flock to invest here, especially as they would not have to pay taxes on profits when they brought them back to their home country. Only the U.S. taxes repatriated offshore profits.

Ninth, foreign countries, faced with a huge investment boom in the U.S., would be forced to lower or eliminate their own corporate income taxes, increasing domestic corporate profits and thus domestic investment and personal income, helping to end the economic malaise that has lingered since the world-wide financial crisis of 2008.

Tenth, eliminating the corporate income tax would deal a blow to crony capitalism. Most U.S. government favors to industry are in the form of favorable tax treatment. Most subsidies for politically fashionable but otherwise unprofitable technologies, such as wind and solar power, are also part of the ever-expanding corporate tax code. No corporate tax code, no favorable tax treatment and no subsidies, except direct ones, which would be much easier to hold to political account.

Mr. Gordon is the author of “An Empire of Wealth: The Epic History of American Economic Power” (HarperCollins, 2004).

http://www.wsj.com/articles/john-steele-gordon-top-10-reasons-to-abolish-the-corporate-income-tax-1419899269?tesla=y&mod=djemITP_h&mg=reno64-wsj

Att det ska vara så svårt att förstå. Det är det inte, men de som förstår, akademiker och konsulter, har inget intresse av att bolagsbeskattningssystemet avskaffas. Det är alldeles för teoretiskt och juridiskt spännande. Och lukrativt. Och politiker tror att allmänheten tror att bolagen bekostar sina skatter. Antagligen tror politikerna det också.

De tio skäl som J S Gordon anför är delvis betingade av speciellt amerikanska förutsättningar. Här finns flera och mera allmängiltiga skäl.

Tack Krister och Gott Nytt År.

USA SKÄRPER LAGSTIFTNINGEN MOT SKATTEBETINGADE FÖRETAGSKÖP

President Barack Obama har nu börjat dra åt snaran för att komma åt de skattemässiga kryphål som gör det gynnsamt för amerikanska bolag att köpa utländska konkurrenter och på det sättet minimera skatt, skriver SvD den 23 september. Igår meddelade finansdepartementet i USA att regler nu införts, med omedelbar verkan, för att mota i grind dessa av skatteskäl betingade utlandsköp.


Det finns ett enklare sätt.

APPLE

Apple har sparat många miljarder dollar på att flytta vinster till dotterbolag på Irland, med betydligt lägre skatt än i USA, skriver SvD den 22 maj i en rapport från en utfrågning som i dagarna hållits i den amerikanska senaten. Applechefen Tim Cook betonade att bolaget inte gjort något olagligt. Säkerligen inte. Om jag inte minns fel var Apple ett av de företag som fick den första APAn (Advance Price Agreement) med den federala skattemyndigheten Internal Revenue Service, IRS.  Internprissättning (transfer pricing) är ingen vetenskap, även om företeelsen ofta hanteras som om det vore det. Det är ett fascinerande arbetsfält och sysselsätter arméer av de skickligaste skatteekonomerna och skattejuristerna. Det är lönsamt att göra rätt och ruinerande att göra fel. Möjligheterna är oändliga.

Att Apple må ha "sparat" miljarder i bolagsskatter beror på det extremt komplicerade amerikanska skattesystemet med specialregler för skatteuppskov för utländska investeringar tillskapade efter påtryckningar från starka lobbyorganisationer i förening med USAs internationellt höga bolagsskattesats (ca 35 procent). Klart att Apple och andra i motsvarande situation ser till att vinsterna - inom  lagens råmärken - hamnar i länder som förstått att höga bolagsskattesatser hindrar investeringar och sysselsättning. Vem tror att avkastningskraven sänks därför att staten vill ha en del av vinsten? Irland är ett föredöme med sina 12,5 procent.

En annan sak är om företag inte följer spelreglerna och än värre om den döljer sina förehavanden med transaktoner genom länder med sekretessregler som föhindrar insyn. Dessbättre har de allra flesta sekretessparadisen på senare år tvingats till avtal om informationsutbyte med OECD-länderna.

Ett bättre sätt att komma åt problemet är att ta bort bolagsskatten.

BOLAGSSKATT I USA

Inte bara bolagsskatten utan även inkomstskatten för fysiska personer börjar ifrågasättas i USA. Här är en artikel av Cara Griffith i Taxanalysts.com.

LEGALITETSPRINCIPEN

Anders Hultqvist, adjungerad professor i finansrätt vid Stockholms universitet och legalitetsprincipens främste talesman, har skrivit en mycket läsvärd artikel i tidskriften Skattenytt i nummer 1-2 2013 med rubriken Legalitetsprincipen och lagtolkning.

Efter en kort sammanfattning av legalitetsprincipens aspekter konstaterar han:

Summa summarum har vi sålunda en grundlagsreglerad legalitetsprincip - numera knappast omstridd - och frågan gäller numera snarare vad legalitetskraven får för konsekvenser.

Ett centralt stycke i uppsatsen är följande (kursiveringen är hans):

Därför hamnar lagtexten i fokus vid bestämmandet av skattskyldigheten, eftersom det är den enda primära rättskällan. Det finns ingen a priorisk skattskyldighet, inte heller någon naturlig/naturrättslig eller någon annars "rimlig", "rättvis", "logisk" skattekonsekvens eller hur man nu vill uttrycka det, så länge argumentationen inte tar sitt avstamp i lagtexten. Detta är en begränsning - en (historiskt sett) medveten begränsning - av argumentationsutrymmet.

Beskattningen får sålunda inte på något sätt präglas av godtycke.

Lagtext som inte kan formuleras någorlunda entydigt innebär en rättssäkerhetsrisk. En lagtext som med bred marginal uppfyller detta lugubra kriterium är den om näringsbeskattning, framför allt bolagsbeskattning, i inkomstskattelagen (1999:1229). Av detta och en rad andra skäl bör bolagsbeskattningen avskaffas.

Ett närmast monumentalt mått av godtycke tycks prägla de amerikanska och brittiska skattemyndigheternas uppfattning om Appels skattskyldighet. Genom (vad som anges fullt laglig) skatteplanering har Apple sluppit betala 11 miljarder dollar i USA bara under sista kvartalet 2012 och mer än 5,5 miljarder kronor i Storbritannien, skriver SvD den 28 januari.

BOLAGSSKATTEN I USA

Alla inser att bolagsskatten i USA är alldeles för hög; 35 procent federalt, vartill kommer c:a 5 procent i vissa delstater. Tillsammans med Japan högst i världen. Den effektiva skattesatsen är - i synnerhet för internationellt verksamma företag vilka kan utnyttja vissa skatteförmåner - betydligt lägre.

President Obama avser att sänka skattesatsen.

Problemet är att den ska finansieras inom bolagssektorn genom basbreddning. Det drabbar framför allt internationellt verksamma företag.

Två grupperingar inom näringslivet står mot varandra. Den ena - RATE-koalitionen - består av low-tech och arbetsintensiva företag med den största delen av sin verksamhet och vinst i USA. För dem spelar skattestimulansreglerna liten roll, så för dem skulle en skattereform som rensar upp i skattelagstiftningen och sänker skattesatsen vara en stor fördel. Den andra - WIN America Campaign-koalitionen - består av företag med stor del av verksamheten utanför USA. De slår vakt om rätten till skattelättnader för sina utländska vinster. De kan också effektivt tillämpa transfer pricing-regler till sin fördel. Gruppen innehåller företag som Apple, Microsoft, Pfizer och Cisco Systems.

Grupperna blockerar varandra.

Det finns en intressant artikel av Martin A. Sullivan på tax.com, där han på ett slående sätt i diagramform visar på det klara sambandet mellan tillhörigheten till RATE resp. WIN och önskemål om en reform med sänkt bolagsskatt och breddad skattebas. RATE-företag har alla små andelar utländska vinster medan WIN-företagen har mycket stora andelar (Fyra stycken har långt över 100 procent; de har förluster i sina hemmaverksamheter). Tolv företag i WIN-gruppen, men bara två i RATE-gruppen, har effektiv utländsk skattesats under 20 procent.

Sju av åtta företag med ackumulerade utländska vinster överstigande 10 miljarder $ tillhör WIN-gruppen.

Den globala effektiva skattesatsen för RATE-företagen är 32,4 procent medan den för WIN-företagen är 26,6 procent.

Företagsorganisationerna U.S. Chamber of Commerce och Business Roundtable (BRT) vrider sig som maskar. De har båda medlemmar som hör till båda grupperna.

Tänk om opinionen (och presidenten) insåg att en sänkning av skattesatsen inte behöver "finansieras" av en basbreddning. Vad vinner man egentligen på det annat än att företagsskattesystemet blir något mindre komplicerat? Det är nog ändå bara en tidsfråga innan företagen inom vissa branscher i kris tvingar fram skattefavörer även när skattesatsen blir lägre. Den sänkta skattesatsen gynnar alla företag. De internationellt verksamma företagen kommer att redovisa större del av vinsterna hemma, om skattesatsen kommer ned på nuvarande internationella normalnivå kring 25 procent. Och andra skattefavörer som är värdefulla i ett högskattesystem minskar i värde om skattesatsen sänks.

Risken är att ingenting görs. Det gynnar bara skattekonsulter och akademiker.

BOLAGSSKATTEUNDERLAGET URHOLKAS I USA

Det amerikanska bolagsskattesystemet håller på att slå knut på sig självt. Enligt en artikel i New York Times den 29 december tillskapas fiktiva avdrag för värdestegringar på optioner till följd av en "quirk" i skattelagen. Tiotals miljarder dollar kommer den federala regeringen att gå miste om.

And it is one of the many obscure provisions buried in the tax code that together enable most American companies to pay far less than the top corporate tax rate of 35 percent — in some cases, virtually nothing even in very profitable years.

Bolagsbeskattningen i USA är oändligt mycket mer komplicerad än här. Men det är illa nog med den bolagsskatt vi har. Och värre kan det bli om Företagsskattekommittén föreslår begränsningar i rätten till avdrag för räntor.

Varför bolagsskatt? Onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskabel. Den ger bara (kameralt) ca 5 procent av totala skatter och avgifter. I realiteten ingenting.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

WHY OBAMA'S CORPORATE TAX REFORM WILL FAIL

Här är en intressant artikel på tax.com av Martin A. Sullivan om Obamas vedermödor gällande den amerikanska bolagsbeskattningen. Bland de högsta skattesatserna i världen och fullt med undantag, kryphål, stimulanser och specialregler för olika branscher.

En sak förefaller dock klar: skattesatserna måste ner rejält.

BOLAGSSKATT FÖR STÖRRE SMÅFÖRETAG I USA

The Obama administration is considering a plan to force more businesses to pay the corporate income tax, an industry group said, in an overhaul package that could be unveiled as early as this month.

Under the proposal, entities with more than $50 million in gross receipts would pay the corporate income tax, instead of the individual income tax they now pay. Partnerships like law firms and hedge firms would likely be the most affected.

"Treasury Department staff are working on a tax reform proposal that reportedly would include corporate taxation of any pass-through entity with gross receipts of $50 million or more," said a letter to members of the National Association of Publicly Traded Partnerships from its executive director Mary Lyman sent on Friday, obtained by Reuters.

Pass-through entities are those in which the income and tax liability "passes through" to the individual rather than being taxed at the company level.

The top corporate tax rate is now the same as the top individual tax rate -- 35 percent. Still, many firms such as private equity and hedge funds have certain income taxed at lower capital gains rates.

Helt fel väg.

AMERIKANSKA BOLAGSSKATTEBEKYMMER

The Economist skriver om amerikanska bolagsskattebekymmer. Skattereglerna måste reformeras.

Getting corporations to cough up. There are flaws in how companies are taxed, but fixing them will not be easy.

På Tax.com skriver Martin A. Sullivan Corporate Tax Reform: Time to Think Outside the Box


Det finns en lösning.