söndag 28 april 2013

TA SVERIGE UR KRISEN

För att öka de privata investeringarna måste det offentliga, framför allt staten införa nödvändiga ekonomiska incitament, satsa mer på samverkan mellan offentligt och privat samt utveckla och upplysa om nya affärsmodeller, till exempel för energieffektivisering i bostadssektorn och industrin,
skriver  KRISTINA PERSSON, ordförande för Global Utmaning och fd vice riksbankschef,  i ett debattinlägg på Brännpunkt i SvD den 28 april under rubriken Investera Sverige ur krisen .

Bra, men ta först bort det generella hindret för alla företags tillväxt.

Bolagsskatten tar 26,3 procent (22 procent fr.o.m. 2014). Bara skadligt och helt i onödan.
 

tisdag 23 april 2013

BOLAGSSKATTESATSENS REDUKTION SKA INTE FÅ MISSBRUKAS

Regeringen har den 18 april 2013 överlämnat skrivelsen Meddelande om kommande förslag om begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag (skr. 2012/13:149) till riksdagen. I skrivelsen aviseras kommande förslag om att i vissa situationer begränsa möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag. I skrivelsen har regeringen bedömt att det föreligger särskilda skäl för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen tillämpa den föreslagna regeln på beskattningsår som avslutas efter den 18 april 2013, dvs. från och med dagen efter dagen då skrivelsen överlämnades till riksdagen.

Bakgrunden är att att bolagsskattesatsen sänks den 1 januari 2014 från 26,3 till 22 procent, dvs till 83,65 procent av dagens procentsats.

I en promemoria lämnar regeringen förslag om begränsningar av möjligheterna att göra avdrag för koncernbidrag. Förslaget innebär att företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 vid tillämpningen av 35 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) under det beskattningsåret bara får dra av 83,66 procent av koncernbidrag som har lämnats till ett företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013. Syftet med förslaget är att förhindra att företag med hjälp av koncernbidrag flyttar vinster hänförliga till beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2013 till ett annat företag i koncernen där vinsterna blir föremål för den lägre skattesats som gäller för beskattningsår som påbörjats efter den 31 december 2012.

Procentsatsen har avrundats uppåt för att den sammantagna skattebelastningen på givaren och mottagaren inte ska bli mer än 26,3 procent. Om således ett bidrag lämnas med 100 kommer detta belopp att beskattas med 22 procent hos mottagaren. Skatten på detta belopp uppgår således till 22 (100 x 0,22). Givaren å sin sida får göra avdrag med 83,66, varefter det återstår 16,34 som beskattas med 26,3 procent. Skatten på detta belopp uppgår till 4,3 (16,34 x 0,263).


Om det nu anses lämpligt att sänka bolagsskattesatsen, varför då inte låta dem som har de praktiska förutsättningarna att åstadkomma detta så fort som möjligt göra detta?

onsdag 17 april 2013

KAMPEN OM DEN BETYDELSELÖSA SKATTEN

OECD har för en tid sedan publicerat en rapport med en studie om hur internationella företag undgår bolagsskatt genom vinstöverföringar till lågskatteländer eller andra tekniker. Problemet har begåvats med förkortningen BEPS, vilket uttyds Base Erosion and Profit Shifting. Rapporten har begärts av G20 till dess möte i februari 2013.

Då och då uppdagas att stora företag undgår skatt, vilket upprör allmänhet och politiker. Nu måste något göras. I tämligen pompösa ordalag påtalar rapporten behovet av ökad transparens av effektiva skattesatser. Vidare behövs åtgärder på nyckelområden som
-Internationell enhetlighet ifråga om hur företagsenheter och finansiella instrument ska karakteriseras
-En begreppsapparat rörande vinster från överföringar av digitala produkter
-Hur närståendes skuldfinansiering, captive-försäkring och andra grupp-interna finansiella transaktioner ska hanteras skattemässigt
-Transfer picing - i synnerhet i samband med överföring av risker och rättigheter -, den konstlade uppdelningen av ägande av tillgångar mellan juridiska personer inom en grupp och sådana transaktioner mellan närstående som sällan äger rum mellan oberoende parter
-Effektiva metoder för att motverka skatteflykt, i synnerhet GAARs  (allmänna skatteflyktsregler), tunn-kapitalisering och regler mot missbruk av skatteavtal
-Tillgång till skadliga regler för skattestimulans

Hur många gånger har man inte hört dessa tongångar. Orden kunde lika gärna vara hämtade ur en skrift för 40 år sedan. Problemen är desamma som då, men är kanske mer frekventa idag än på 1970-talet. Problemen går inte att lösa, bl.a. för att bolagsbeskattning i grunden är en omöjlig konstruktion. Omöjlig, onödig och skadlig.

Men den har hållit OECDs skatteavdelning sysselsatt i decennier. Förmodligen ser OECD gärna att det kan fortsätta så i ytterligare decennier.

Rapporten innehåller en intressant sak: En sammanställning (s. 58-59), av bolagsskatteinkomsternas storlek i förhållande till BNP mellan 1990 och 2011 i alla OECD-länderna. Bortsett från i Norge har bolagsskatteinkomsterna aldrig under dessa år överstigit 5 procent i något av länderna (i något enstaka fall 6,1 eller 5,9). I de allra flesta fall har skatteinkomsterna legat på 1,5 - 3 procent av BNP. Genomsnittligt för hela OECD har skattens andel av BNP gått från 2,2 procent 1965 via 3,7 procent år 2007 till 3 procent 2011. SÅ OBETYDLIG ÄR BOLAGSSKATTEN rent kameralt för staternas skatteinkomster. Realt ger bolagsskatten ingenting. Den konsumerar bara andra beskattningsunderlag. Och genererar enorma problem. Och föranleder konkurrenssnedvridningar genom att vissa företag kan undgå avsevärda skattebelopp, vilket - med all rätt - upprör allmänheten.

Tänk om världen kunde befrias från vinstbeskattning av företag. Bara skattekonsulter och akademiker skulle drabbas negativt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

måndag 15 april 2013

NE BIS IN IDEM I HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE

En man dömdes för grovt skattebrott till villkorlig dom med 120 timmars samhällstjänst. Han hade lämnat en oriktig uppgift i sin självdeklaration, genom att ta upp den utgående momsen med ett för lågt belopp.

Domen överklagades. I målet i hovrätten har framkommit att mannen påförts skattetillägg grundat på samma oriktiga uppgift i deklarationen. Skatteverkets beslut överklagades och har slutligen fastställts i en dom i Kammarrätten.

Enligt hovrätten har det skattetillägg mannen påförts en straffrättslig karaktär, vilket utgör hinder för åtal för skattebrott. Ne bis in idem. Därmed ska åtalet avseende grovt skattebrott avisas och tingsrättens fällande dom undanröjas.

Hovrätten, som hänvisar till EU-domstolens dom från den 26 februari 2013, kommer vid tillämpningen av artikel 4 protokoll 7 till Europakonventionen fram att det skattetillägg som mannen påförts har en straffrättslig karaktär. Det förhållande att han påförts skattetillägg och att detta beslut har vunnit laga kraft utgör alltså hinder för ett åtal för skattebrott eftersom det är samma oriktiga uppgift i både processen om skattetillägg och i brottmålet. Åtalet avvisas därför och tingsrättens dom undanröjs.

Haparanda tingsrätt får väl antas ha observerat hovrättsdomen även om det är långt till Malmö.

Dom den 11 april,  mål nr  B 985-12

SvD 12 maj 2013

ARBETSLÖSHET OCH DÅLIG TILLVÄXT

De ekonomiska utsikterna ser inte så bra ut som Anders Borg tidigare hävdat.  Enligt vårbudgeten som Borg lagt fram i dag kommer tillväxten att hamna på 2,2 procent för 2014, en rejäl sänkning från den tillväxt på tre procent som regeringen förväntade sig i december i fjol.

Förklaringen är den fortsatta eurokrisen. Först 2015 tror regeringen på en högre tillväxt.


För i år blir tillväxtprognosen något bättre än spådomen i december. Nu spås en tillväxt för 2013 på 1,2 procent jämfört med 1,1 procent.

I SVT:s Agenda på söndagskvällen sade Anders Borg att han tror att ekonomin kommer att ”stå och stampa i år”, sedan blir det ”trögt” även under 2014 för att sedan lyfta 2015.

I programmet pressades han om hur han tror att arbetslöshetssiffran på 8,2 procent kommer att utvecklas. Han ville dock inte precisera hur stor arbetslöshet han räknar med, men upprepade att det är ungdomsarbetslösheten som är det stora bekymret.

Att hans tidigare prognoser om en snabbare vändning kommit på skam beror på att den ekonomiska krisen ute i världen blossat upp igen, menade Borg.

Finansdepartementet skickar ut en promemoria med ett antal skatteförslag på remiss.

Något förslag om ytterligare sänkt bolagsskatt blev det inte, trots att både Finland och Danmark springer förbi oss i skattesänkarracet. Det skulle i och för sig öka arbetslösheten bland skattekonsulter m.fl.,  men det kan också öka företagens konkurrenskraft och stimulera aktivviteterna hos både svenska och utländska investerare.

SvD SvD  DN

lördag 13 april 2013

VAD ÄR RIMLIG SKATT?

Skatteflykt var ett av ämnena när EU:s finansministrar på lördagsmorgonen den 13 april klev in i anrika Dublin Castle för att avsluta helgens informella möte på Irland

Sveriges finansminister Anders Borg (M) säger i ett uttalande för SvD
Jag tycker att alla länder ska jobba med att ha ett bra konkurrensklimat. Europa behöver det och då behöver man låga skatter. Men det får inte vara skatteundandragande. Företag ska betala rimliga skatter. Man ska helt enkelt inte kunna stå och säga politikerna rätt upp i ansiktet att man vägrar betala skatt. Det är oacceptabelt.
 
Bra konkurrensklimat. Ja, självklart.

Låga skatter. Förmodligen.

Rimliga skatter. Vad är det?  Rätt skatt är skatt beräknad på regler som parlamenten beslutat.

Domaren i USAs högsta domstol, Learned Hand (1872-1961), uttalade följande:
Anyone may arrange his affairs so that his taxes shall be as low as possible; he is not bound to choose that pattern which best pays the treasury. There is not even a patriotic duty to increase one's taxes. Over and over again the Courts have said that there is nothing sinister in so arranging affairs as to keep taxes as low as possible. Everyone does it, rich and poor alike and all do right, for nobody owes any public duty to pay more than the law demands." Gregory v. Helvering, 69 F.2d 809, 810 (2d Cir. 1934), aff'd, 293 U.S. 465, 55 S.Ct. 266, 79 L.Ed. 596 (1935)



Vinstbegreppet är mångtydigt. Det kan aldrig legalt entydigt definieras. Det förutsätter dessutom framtidsbedömning och är därmed subjektivt. Därför är vinstbeskattning en olämplig beskattningsform.  Vinstbeskattningen är dessutom farlig för investeringar och tillväxt.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

3:12-REGELRNA SKÄRPS. Pianisterna beskjuts - inte kompositören

Anders Borg, finansminister, och Annie Lööf, näringsminister, meddelar den 12 april att 3:12-reglerna ska skärpas. De blev lite för bra.

De nuvarande 3-12-reglerna bygger på ett förslag som togs fram av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det har visat sig att dessa regler används för skattedrivna upplägg i partnerägda företag. Vissa revisorer med inkomster på flera miljoner utnyttjar reglerna på ett sätt som gör att de betalar väsentligt lägre skatt än många andra som arbetar. Genom att anställda görs till delägare med en mycket liten ägarandel i företaget får den anställde möjlighet att ta ut stora belopp som beskattas som kapitalinkomst. På så sätt sänks skatten på den anställdes arbetsinkomst från ca 57 procent till 20 procent.
Vi föreslår nu att personer med ett mycket litet delägarskap inte får tillämpa den så kallade löneunderlagsregeln som innebär att ju mer ett företag betalar ut i lön till sina anställda desto större belopp kan delägarna ta ut i kapitalbeskattad inkomst från företaget. Vi föreslår också att kravet på eget löneuttag för att få tillämpa regeln ökar i företag med stor lönesumma. På så sätt begränsar vi överutnyttjandet av reglerna samtidigt som vi finansierar en reform för att göra det mer lönsamt för små och växande företag att anställa. Detta är en del av det paket för små och växande företag som läggs fram i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
  • Förändringar av 3:12-regelverket för att göra det mer lönsamt för mindre företag att anställa och växa. Den så kallade löneunderlagsregeln görs förmånligare för delägare i fåmansföretag med lönekostnader upp till 3,4 miljoner kronor (60 inkomstbasbelopp) genom att bidraget till det belopp som delägarna får ta ut som lägre beskattade utdelningen (gränsbeloppet) höjs från 25 till 50 procent. På så sätt blir det mer lönsamt för delägare i mindre fåmansföretag att anställa.
Reglerna har utnyttjats precis på de sätt man kunde förvänta sig. Och som var avsett! Man trodde ju att man kunde stödja arbetskraftsintensiva företag med  gynnsamma skatteregler för fåmansföretag. Att resultatet snarare blev lägre skatt för ägarna än högre personaltäthet är knappast något att förvåna sig över. Företag anställer inte fler än de behöver.  Men politikerna blev tydligen överraskade.

Sedan decennier finns det företag med spritt ägande som räknas som fåmansföretag. T.ex. Praktikertjänst AB med över 2.000 delägare som bildades 1977. Blotta tanken att dagens storföretagsverksamhet inom advokat-, revisions- och konsultbranscherna skulle drivas som handelsbolag eller partnerskap,  och därmed inte vara berättigade till 3:12-reglerna,  är verklighetsfrämmande. Men visst har de götts av 3:12-reglerna.

Enligt 56 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) avses med fåmansföretag
 aktiebolag och ekonomiska föreningar där
1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller
2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. 

Det är punkt 2 som gör de aktuella konsultföretagen till fåmansföretag
 

I SvD den 13 april skriver Carolina Neurath bl.a.
Genom att låta ett stort antal anställda få ett litet delägarskap har bolagets topprevisorer kunnat omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. På så sätt minskas skatten från 57 till 20 procent. Skatteplaneringen kan möjligen ses som omoralisk, men är helt laglig.
 

Hur i all sin dar ska "ett stort antal anställda" kunna få annat än "ett litet delägarskap"?  Är det suspekt att det är fråga om ett litet delägarskap?  Inte bara topprevisorerna  har kunnat omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster - alla delägare har kunnat det. Det kan omöjligen ses som omoraliskt att följa de regler som gäller.

Olle Nygårds skriver samma dag:

Bestämmelserna var från början avsedda att underlätta för småföretagare (min kursivering), men har i stället utnyttjats av stora revisionsfirmor för att ledande personal (min kursivering) ska kunna undvika stora summor skatt.
 
Bestämmelserna har aldrig någonsin varit avsedda att underlätta för småföretagare. Ursprungligen var de uteslutande avsedd att skärpa beskattningen av småföretagare, eller snarast att hindra dessa att företa vissa transaktioner för att undgå beskattning.  Men genom att vissa slags företagskonstruktioner ägda av många personer (t.ex. Praktikertjänst AB) kunde agera som företag ägda av ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag) inkluderades dessa i reglerna, som i och med 1990 års skattereform fördes över 3 § 12  mom. i lagen om statlig inkomstskatt. Där kompletterades de med vissa regler, som blev nödvändiga eftersom kapitalinkomster (t.ex. aktieutdelningar) efter skattereformen skulle beskattas med 30 procent medan arbetsinkomster skulle beskattas progressivt. Reglerna skulle förhindra att aktieägarna tog ut allt överskott i form av utdelning i stället för som lön.

I den lagstiftning (prop. 2005/06:40) som givit de effekter som nu kritiseras gjordes avsiktliga lättnader i beskattningen av fåmansföretagens ägare, bl.a. genom att företagets lönesumma fick användas för beräkning av skattelindring för utdelning till fåmansbolagsägare. I propositionen tror jag inte ordet "småföretag" nämnts en enda gång. Reglerna har ingenting med att företagen är små att göra och är inte alls avsedda att underlätta för småföretag.

Det är inte heller så att reglerna utnyttjas för att undvika stora summor skatt för "ledande personal". Det är för att reducera skatten för aktieägare (som i  de aktuella företagen också är anställda).

SvD  DN SvD





torsdag 11 april 2013

ERIK ÅSBRINK

Erik Åsbrink, finansminsister under 1996-1999,  har i en debattarktikel i DN den 11 april föreslagit en skattereform som jag har lätt att sympatisera med.

Den ska leda till ett enkelt och begripligt ­skattesystem.
Den ska främja arbete och tillväxt.
Den ska vara fullt finansierad. En generell och generös välfärd går inte att förena med ett sänkt skattetryck; det kan i stället behöva höjas.
Den ska inte leda till ökade inkomstklyftor.
Den ska vara politiskt stabil, vilket gör det nödvändigt med en uppgörelse mellan partier över blockgränsen.
Den statliga inkomstskatten slopas och skatten på arbetsinkomster ska således endast bestå av kommunalskatten.

Det skatteundandragande som blir alltmer utbrett till följd av de nuvarande skillnaderna i arbets- och kapitalinkomstbeskattning skulle mer eller mindre försvinna. Detta gör det i sin tur möjligt att slopa de krångliga så kallade 3:12-reglerna, som är kopplade till fåmansbolag.

Ett sätt att motverka de fördelningspolitiska effekterna av förslaget vore att kraftigt höja grundavdraget, så att även låg­inkomsttagarna skulle få en skattesänkning.

Återinför en rimlig fastighetsskatt. Enligt en samstämmig uppfattning bland ekonomer är fastighetsskatten en av de bästa (eller minst skadliga) skatterna. Det är det urgamla sättet att beskatta svenska folket. I utlandet är i allmänhet fastighetsskatten betydligt högre än i Sverige. Att återskapa en normal fastighetsskatt, där skatten utgår med en enhetlig procentsats av taxeringsvärdet, skulle dessutom få positiva fördelnings­effekter.

Man skulle vidare kunna återinföra en enhetlig moms och slopa förekommande nedsättningar av de sociala avgifterna. Det är möjligt att något utrymme uppstår för särskilda fördelningspolitiska insatser. En sådan kan vara att höja barnbidragen.

Ett ytterligare inslag i en skattereform vore att sänka bolagsskatten till cirka 15 procent och finansiera detta inom företagsskattesystemets ram, i första hand genom att slopa ränteavdragen.

Dessutom föreslår Åsbrink att  arvs- och gåvoskatten återinförs. Det framstår för honom som närmast ett mysterium, att det var en socialdemokratisk regering som, med stöd av bland annat vänsterpartiet, avskaffade denna skatt. Arvs- och gåvoskatten är den sista skatten som nattväktarstaten avskaffar. Det finns starka rättviseskäl att återinföra en sådan skatt.

Han vill också beskatta pensionsförsäkringar med 30 procent, det vill säga samma skattesats som gäller för andra kapitalinkomster. Även denna åtgärd skulle få positiva fördelningseffekter.

För egen del kan jag instämma i de flesta förslagen. Jag förstår dock inte varför en nedsatt bolagsskatteats skulle finansieras inom företagsbeskattningens ram genom att slopa ränteavdragen. Däremot borde räntor helt undantas från skattesystemet. Varje ränteinkomst är någons räntekostnad. Eftersom många kapitalinkomsttagare är skattebefriade, skulle en sådan reform leda till en ökad skatteinkomst för staten med ca 15 miljarder kronor. En sådan reform skulle underlättas om bolagsbeskattningen helt avskaffades.

Pensionssparandet beskattas idag (normalt) med 15 procent. Beskattningen är dold och en höjning av skattesatsen till 30 procent skulle nog inte observeras av allmänheten. Vem är idag medveten om beskattningen på 15 procent?

Arvs- och gåvoskatten har principiellt en del för sig. I praktiken har den dock visat sig ineffektiv och verkningslös och har framkallat tekniker för kringgåenden. De uppfattas också som inkräktande på privatlivet.

onsdag 10 april 2013

OKTOGONEN

Värdet av aktieportföljen i Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen har för första gången nått över 20 miljarder kronor. Vid årsskiftet uppgick värdet till drygt 16 miljarder kronor och den sista december 2011 var marknadsvärdet drygt 12 miljarder, skriver Dagens Industri den 10 april.

Portföljen består till 90 procent av A-aktier i Handelsbanken. I mars handlades aktien till rekordnivåer omkring 290 kronor, 25 procent upp sedan årsskiftet.

Handelsbanken sätter av vinstandelar till Oktogonen varje år som banken når specifika mål för avkastning på eget kapital. Högre avkastning än genomsnittet av konkurrentbankerna.

För 2012 tilldelades stiftelsen mer pengar än någonsin, 1.020 miljoner kronor. Det var en följd av att banken höjde aktieutdelningen, avsättningen till Oktogonen får maximalt uppgå till 15 procent av utdelningen till aktieägarna.

Omkring 22.000 nuvarande och tidigare anställda på Handelsbanken är delägare i Oktogonen. Från 60 års ålder har de rätt att begära ut sin andel i pengar. Andelen är avhängig anställningstid i banken.

Avsättningar från banken och tillväxt av placeringarna har givit andelsvärden på uppemot 10 miljoner kronor, att utkvittera vid pensionen. Det maximala beloppet på 14 miljoner kronor förutsätter att personen jobbat heltid i Handelsbanken sedan 1972, men någon sådan anställd finns inte längre kvar, uppger Oktogonens ordförande Tommy Bylund.

Äran av detta  tillkommer Jan Wallander, bankens VD mellan 1970 och 1978 och därefter dess stryrelseordförande till 1991. Hans principer för drivande av bankverksamhet, som han införde i den fallfärdiga banken 1971 och som fortfarande gäller, har skapat en synnerligen effektiv organisation. Oktogonen, som var hans idé, har bidragit till att skapa en enastående företagskultur. Personalen är rimligen inte mer begåvad än anställda i SEB eller Nordea och pengar ser lika dant ut i alla banker. Ändå har målet högre avkastning än genomsnittet av konkurrentbankerna överträffats alla år utom ett sedan 1973. 1992 blev det förlust och då gjordes inte heller någon avsättning, men i 37 år har avsättningar gjorts.

Fantastiskt. Tack  Jan Wallander.

tisdag 9 april 2013

RÄNTEAVDRAG TILL UTLÄNDSKT MODERBOLAG

SvD har letat fram ett rättsfall rörande ett svenskt bolags avdrag för kostnad för ränta till moderbolag. En kammarrätt har ändrat underinstansens dom och medgivit avdrag för en ränta på nio procent. Skatteverket ansåg att företagets moderbolag Niam III Jersey borde ha tillämpat en lägre räntesats än nio procent, eftersom ägarförhållandet innebar att kreditrisken för långivaren får anses obetydlig. Därför höjde verket fastighetsbolagets inkomst samt påförde skattetillägg. Kammarrätten anser dock att Skatteverket inte lyckats visa att bolaget betalat för höga räntor till det utländska moderbolaget och medgav avdraget.

Man kan i och för sig ställa sig undrande inför en räntesats i dessa dagar på nio procent. I synnerhet som lånet lämnats till ett helägt dotterbolag och hela risken ändå ligger hos moderbolaget. Resonemanget om kreditrisk är egentligen helt befängt i en sådan situation. Men sådan är nu skattelagstiftningen - eller i vart fall skattepraxis. Frågan har prövats flera gånger, så utgången i det här målet innebär inte något nytt.

Men SvD använder målet för  att göra stor sak av reglerna mot räntesnurror. Tidningen använder t.o.m. rubriken Skatteverket på pumpen i mål om räntesnurra. Det är ju inte alls det målet handlar om. Det är kanske t.o.m. så att målet avsåg ett taxeringsår när reglerna mot räntesnurror ännu inte införts.

Det här målet innebär därför inte alls någon kritik mot reglerna om räntesnurror eller att de varit misslyckade.  De har de kanske varit, men det har inte prövats ännu. Det här målet gäller s.k. transfer pricing, d.v.s. prissättning på transaktioner mellan närstående företag.

Dålig journalistik.

måndag 8 april 2013

KASSAREGISTER FÖR TORGHANDEL

Regeringen  föreslår i en proposition (prop. 2012/13:129) att det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandeln tas bort.

Den 1 januari 2010 infördes krav på kassaregister. Då undantogs torg- och marknadshandeln från kravet, vilket har lett till en situation där konkurrensvillkoren kan anses olika.

I propositionen föreslås nu att det generella undantaget från skyldigheten att använda kassaregister för torg- och marknadshandeln tas bort. Med ett utökat tillämpningsområde kommer fler företag att använda kassaregister och ha samma spelregler. Vidare föreslås att Skatteverkets möjlighet att i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheter gällande kassaregister ska utvidgas. Det innebär att även andra orsaker än rent tekniska kan beaktas vid bedömningen om en viss skyldighet är oskälig.

Förslaget att utvidga möjligheten för Skatteverket att i enskilda fall besluta om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2013. Kravet på kassaregister för torg- och marknadshandeln föreslås börja gälla först från och med den 1 januari 2014.

fredag 5 april 2013

(S) FOKUSERAR PÅ SMÅFÖRETAG

Vi fokuserar på att stärka Sveriges konkurrenskraft så att företagen kan expandera och nyanställa. Så blir jobben fler. Till detta kommer ordning och reda i ekonomin, något vi aldrig kompromissar om.
 
Så skriver STEFAN LÖFVEN (S), partiledare, och MIKAEL DAMBERG (S), gruppledare i riksdagen, i en debattartikel i SvD den 5 april.

Det låter utmärkt.

De skriver att
mindre företag [har] särskilda förutsättningar och utmaningar som kräver en mycket bättre politik än i dag för att underlätta för dessa företag så att de kan expandera och nyanställa.
Vi vet att mindre företag kan ha svårt att nå ut på en exportmarknad, att det kan vara riskfyllt med nyanställningar och svårt att få tillgång till det kapital som behövs för att expandera.
 
Ett hinder för den eftersträvade expansionen är bolagsskatten som tar 22 procent av tillväxten.

Avskaffa bolagsskatten.

tisdag 2 april 2013

CYPERNS RESTAURERING

Cyprus bets on casinos to help boost economy after savings raid,  skriver The Guardian den 31 mars.

The Cypriot president, Nicos Anastasiades, will introduce 12 measures to relieve the crisis, to be implemented over the next six months. In a plan reminiscent of Spain's project to create a EuroVegas gambling resort on farmland near Madrid, Cyprus wants to put forward legislation to allow its own casinos. This would be a public policy reversal for the island, which only last year banned online casinos and exchange betting.

Other measures include: forcing the housing department of housing to license development projects within at least 30 days; exempting company profits reinvested in Cyprus from tax; encouraging banks to lend for longer terms at lower rates; compelling businesses to ensure at least 70% of staff are Cypriot; finding ways to cut the cost of electricity; and nudging landlords to reduce rates with the threat of urgent interim measures if they do not respond.
 
Casinoverksamhet känns inte som en särskilt stabil grund, men kan kanske komplettera turistnäringen.

Bättre då med generella åtgärder som förslaget att undanta återinvesterade vinster från beskattning.  Det kan ge internationella konkurrensfördelar för alla typer av verksamheter (ända tills bolagsbeskattningen avskaffas i andra länder). Jag har inte sett förslaget beskrivet någonstans, men en förebild finns i Estland, som bara beskattar företagsvinster som delats ut.

Cypern har hittills dragit nytta av en bolagsskatt på endast 10 procent. I det första förslaget till överenskommelse med EU, IMF och ECB ingick krav på att höja skattesatsen till 12,5 procent. Jag vet inte om det kravet finns längre, men det spelar mindre (eller ingen) roll, eftersom bolagsbeskattningen i det nu föreslagna systemet i praktiken (om ej principiellt) upphör. I praktiken blir det en skatt på bruttoutdelning, omöjlig att skilja från en skatt på mottagen utdelning. En hög kapitalbeskattning har förvisso effekter på ekonomiska beslut, men skatter på utdelningar och kapitalvinster bärs - till skillnad mot vinstskatter på företag - av dem som betalar dem.

SvD DN