måndag 26 maj 2014

FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR NYA JOBB


Nicklas Lundblad spinner vidare i SvD den 26 maj på gårdagens tema av Henrekson och Sanandaji. Han refererar en studie från OECD som visade att det är riktigt att jobben i den europeiska återhämtningen kommer från småföretagen, men med en viktig kvalifikation. Det handlar om unga småföretag.
Ett ungt småföretag bidrar i genomsnitt - - - med dubbelt så många jobb som ett äldre. Det innebär ett aspektskifte i hur vi ser på företagarpolitiken. Där vi tidigare visste att småföretagen var viktiga saknade vi möjligheter att se vilka småföretag som verkligen skapar jobb. OECD-studien, som reproducerar resultat som vi också sett i USA, visar att det är nya, unga företag som skapar jobb.
Så är det kanske.  Men oavsett om det är ett ungt eller ett gammalt företag som vill växa, hindras deras tillväxt (i Sverige) med 22 procent.

OECD:s utmaning är enkel, skriver Lundblad:
Hur kan vi säkerställa att nyföretagandet verkligen bär den frukt det kan på arbetsmarknaden? Den politik som saknar svar på den frågan är inte värd namnet.
Börja med att fråga varför företagsvinster beskattas. Säg något viktigt skäl för att denna otroligt komplicerade, tillväxthämmande beskattningsform måste finnas.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

söndag 25 maj 2014

NYFÖRETAGANDET MISSGYNNAS

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji skriver en intressant artikel i SvD den 25 maj under rubriken Nyföretagandet missgynnas. I nätupplagan är rubriken  Dagens företagsskatter
gynnar de rika och passiva.


Det går lätt att instämma i allt de skriver, men rubrikerna är något missvisande. Artikeln handlar ingenting om företagsbeskattning - bara om ägarbeskattning. Nog så viktigt, men mycket av det författarna argumenterar för skulle lösas om först företags-/bolagsbeskattningen avskaffades. De skriver bl.a.:

Skattepolitiken har inte minst misslyckats med Sveriges främsta näringspolitiska utmaning – framväxten av snabbt växande företag. År 2000 sysselsatte Sveriges tjugo största börsföretag 9,8 procent av de anställda i det privata näringslivet. 2012 hade andelen sjunkit till 6,3 procent. En fingervisning så god som någon om att grunden för nya svenska storföretag måste skapas i takt med att de mogna storföretagen expanderar utanför Sverige.
Varför hindras systematiskt företagens tillväxt med 22 procent?

Avskaffa bolagsbeskattningen.

 

torsdag 22 maj 2014

GRUPPREGISTRERING TILL MOMS AVSKAFFAS

Vid dagens lunchseminarium med Skatterättsligt Forum presenterades och diskuterades regeringens förslag (Fi 2014/1430) att avskaffa möjligheten till s.k. gruppregistering till mervärdesskatt. Förslaget innebär att hela kapitel 6 a i mervärdesskattelagen (SFS 1994:200)  slopas med verkan från 1 januari 2015.

Kapitlet som infördes genom SFS 1998:346, prop. 1997/98:148, innehåller regler om gruppregistrering särskilt utformade för företag inom bank- och försäkringssektorn och för s.k. kommissionärsföretag. Reglerna baseras på den särskilda bestämmelsen i artikel 11 i direktiv 2006/112/EG enligt vilken medlemsländerna kan tillåta företag som tillhör samma intressegrupp att i mervärdesskattehänseende behandlas som en enda näringsidkare som bedriver en enda verksamhet. Omsättningar mellan företagen i gruppen kan därmed göras utan mervärdesskatt. Reglerna trädde i kraft den 1 juli 1998.



Vid införandet av gruppregistreringen motiverades reglerna i förarbetena (prop. 1997/98:148 s. 27-29) med
att det fanns särskilda skäl till att införa en möjlighet till gruppregistrering inom den finansiella sektorn. Företag inom den finansiella sektorn har ofta verksamheten uppdelad på flera olika juridiska personer, vilket bl.a. beror på att den finansiella sektorn är reglerad både inom svensk lagstiftning och via ett antal direktiv från EU. Finansiella företag är vidare i princip förhindrade att driva annan verksamhet än finansiell sådan. Dessutom finns legala krav på att olika finansiella verksamheter endast får bedrivas i separata bolag. Dessa regleringar gör det särskilt svårt för finansiella företag att vidta administrativa åtgärder för att organisera verksamheten på det mest effektiva sättet. Ytterligare ett motiv till införandet av gruppregistreringen var att eftersom företagens verksamheter i den finansiella sektorn sällan är uppbyggda på organisatoriskt lika sätt skiljer sig mervärdesskattekostnaderna åt mellan olika företagsgrupper, vilket på ett snedvridande sätt påverkar de olika företagens inbördes konkurrensförmåga. Vidare framhölls att EU-harmoniseringen inom området hade lett till en hårdare utländsk konkurrens.
Genom gruppregistrering kan i gruppen ingående företag som inte är momspliktiga (dvs de drabbas av momsen på sina inköp precis som privatpersoner) slippa moms på gruppinterna transaktioner. Annars skulle - i strid mot principerna för mervärdesskatten - en kaskadskatteeffekt (skatt på skatt på skatt) uppkomma.

Huvudargumentet för att nu avskaffa reglerna är att de tillsammans med det särskilda undantaget för moms på finansiella tjänster medför en snedvridning av produktion och konsumtion till den finansiella sektorns fördel på bekostnad av andra sektorer som bedriver momspliktig verksamhet. (Observera den dubbla motiveringen som i brist på bättre argument ger eftertryck åt förslaget.) 
Undantaget från mervärdesskatt leder till att finansiella företags försäljningspris för finansiella tjänster och försäkringstjänster till mervärdesskattepliktiga företag blir högre eftersom ingående mervärdesskatt inte får dras av. Mervärdesskatten blir därmed en kostnad som genom ökade priser övervältras på företaget.
Det sista är alldeles sant, men det innebär inte en konkurrensfördel - tvärtom!  Det innebär att finansiella företag - till skillnad från vanliga industri- och handelsföretag - får bära moms på sina inköp som en kostnad, som de måste ta ut ersättning från av sina kunder. Påståendet att bankerna är underbeskattade är en total missuppfattning och fullständigt befängt. De och försäkringsföretag är tvärt om hårdare beskattade genom att de inte får avdrag vid momsredovisningen för ingående moms. Det gäller även i fastighetsbranschen, men där har öppnats möjlighet till frivillig skattskyldighet - just för att inte försämra konkurrensen mellan företag som hyr ut fastighet och företag som driver verksamhet i egna fastigheter.

Det är obegripligt att det politiska kravet från många håll på extrabeskattning av finanssektorn med Tobin-skatter o. likn. hämtar argument i att finanssektorn skulle vara underbeskattad. Det är precis tvärtom. Genom att finansiell verksamhet inte kunnat inordnas i momssystemet är bankerna hårdare beskattade i momshänseende än handels-och industriföretag. Man kan tycka att bankerna ska bestraffas för vad de ställt till med under finanskrisen. Men kom inte och påstå att de varit gynnade av momsreglerna.

Nu har den missuppfattningen spritt sig till den svenska lagstiftningen, även om avskaffandet av reglerna om gruppregistrering knappast får lika långtgående konsekvenser som en skatt på finansiella tjänster.  Som straff (hämnd) för att bankerna varit vårdslösa häller man in lite grus i maskinieriet, så att bankerna inte utan skattekonsekvenser ska kunna etablera sig på effektivast möjliga sätt. Barnsligt!

Vem tror att bankerna själva bekostar sina skatter eller den extra skattekostnad som avskaffande av gruppregistreringen föranleder?

Sancta simplicitas.




tisdag 13 maj 2014

BOLAGSSKATTEN GÅR NER UNDER 20 PROCENT

Företagsskattekommittén ska komma med sitt betänkande den 16 juni, men redan nu börjar det sippra ut en del av kommitténs förslag.

SvD rapporterar den 13 maj att kommittén kommer att föreslå att bolagsskattesatsen sätts under 20 procent. Riskkapitalbolag och fastighetsbolag ska få försämrade skattevillkor genom begränsningar i avdragsrätten för räntor. Den föreslås bli som högst 25 procent av rörelsevinsten.

Det blir således nya skatteplaneringsmöjligheter till skattekonsulters och skatteakademikers glädje. Men när skattesatsen kommer ner under 20 procent blir skattevinsten kanske inte så stor att den finansierar konsultarvodena. Man kunde tycka att med så låg skattesats behövs inte någon begränsning av avdragsrätten för räntor.

Vi får se hur förslaget blir när det blir offentligt. Det är bara att hoppas på att S fullföljer förslaget om det skulle bli regeringsskifte i höst. Utredningen uppges ha haft en dialog med både regeringen och Socialdemokraterna, och enligt källorna har samtliga partier varit försiktigt positiva. Även Miljöpartiet uppges ge förslaget sitt stöd.

Fast helst borde ju bolagsskatten avskaffas helt.



måndag 12 maj 2014

LO VILL BESKATTA BOLAG HÅRDARE

SvD skriver den 12 maj om en rapport från LO i ett projekt kallat Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. Något otippat för en utomstående innehåller rapporten Sverige behöver ett bättre banksystem en rad förslag på vad regeringen bör göra för att skapa ett sådant.

Än mer otippat är förslaget att beskatta bankerna hårdare. Varför skulle banksystemet bli bättre av att man häller in lite grus i maskineriet? Vem tror LO bekostar bankernas skatter? Övergångsvis, innan ägarna, de anställda och bankernas kunder har vant sig vid den högre beskattningen, kanske bankerna får betala mer skatt på vinsten, men i tidens fullbordan - eller i praktiken mycket tidigare - har bankerna anpassat sin prissättning, kapitalägarna anpassat sin finansiering och de anställda vant sig vid sina löner. Varför skulle fördelningen av bankproduktionens resultat permanent förändras för att skattesatsen höjs? Hur mycket mindre skatt betalar bankerna i dag när skattesatsen är 22 procent jämfört med 1990 när den kunde dra iväg uppåt 65 - 70 procent med vinstdelningsskatt? De betalar mer!

Direkt tröttsamt är det att höra - inte minst från en meriterad ekonom som LOs Åsa-Pia Järliden Bergström - att bankerna är skattemässigt gynnade, eftersom det inte utgår moms på finansiella tjänster. I själva verket är  banker och finansiella företag en av ett fåtal branscher (försäkringsföretag, fastighetsförvaltning mm) för vilka momsen blir en kostnad för företaget. I alla andra branscher är det som det ska vara enligt momsen idé och principiella konstruktion så att momsen inte utgör kostnad för företaget. Betald moms får företaget tillbaka från Skatteverket, av kunderna uttagen moms betalas in till Skatteverket, eller annorlunda uttryckt, endast den nettomoms som företaget fått från sina kunder behöver företagen betala in till Skatteverket. Det är alltså den av kunderna betalda momsen som företagen levererar in till staten.

Bankerna är däremot till största delen i samma situation som privatpersoner. Den moms de betalar till sina leverantörer drabbar dem som vilken kostnad som helst. Den momsen får bankerna - i motsats alltså till vanliga företag - inte tillbaka från Skatteverket. Endast den moms de betalar på kostnaderna i sin konsultationsverksamhet mm, och som de själva fakturerar moms i,  får de - precis som andra tjänste- och varuproducerande företag - tillbaka från Skatteverket.

Räntenettot utgör inte skattebas för momsen. OM det vore möjligt att momsbelägga räntenettot, skulle det inte heller drabba bankerna - bara deras kunder som får bekosta momsen - precis som är fallet för vanliga företag. Skulle man vilja beskatta bankerna skulle man vara tvungen att t.ex. vägra avdrag för moms på deras räntekostnader (sedan sådan moms införts). Men man kan vara förvissad om att bankerna skulle kompensera sig för den kostnaden genom pris- och lönesättningen. Ett annat sätt beskatta bankerna vore att uppskatta den andel av bruttoräntorna som utgör ersättning för deras tjänsteprestationer i utlåningsverksamheten, momsbelägga det men vägra avdrag för det uppskattade momsbeloppet. Men då skulle bankerna beskattas hårdare än andra branscher, och på ett för  momssystemet  principfrämmande sätt. Finge de avdrag för den uppskattade momsen (så som alla andra branscher får) skulle någon skattekostnad (helt principenligt för momsen) inte uppkomma.

Gör precis tvärt om. Avskaffa bolagsskatten - inte bara för bankerna - utan för alla företag. En massa grus skulle försvinna ur maskineriet, skattekonsulter och skatteakademiker skulle kunna göra något nyttigt. Så småningom skulle marknaden anpassat sig och allt vara som förut utom att skattekostnaderna försvunnit ur företagens resultaträkningar, konkurrenssnedvridningar, skattebetingade investeringsbeslut och massa steril (men tabloidupphetsande) skatteplanering upphört. Kunde man samtidigt avskaffa moms mellan momsare vore himmelriket nära.

En värld att drömma om!

torsdag 8 maj 2014

ENTREPRENÖRSKAPSKOMMITTÉN

Pontus Braunerhjelm, professor vid KTH och VD för Entreprenörskapsforum, har av regeringen utsetts till ordförande i Entreprenörskapskommittén (dir. 2014:46). Han presenterade förutsättningarna för kommitténs arbete vid en lunch för Skatterättsligt Forum den 7 maj.

tisdag 6 maj 2014

ASTRAZENECA OCH AMERIKANSK BOLAGSSKATT

Ett paradoxalt exempel på bolagsbeskattningens effekter erbjuder Pfizers bud på aktierna i AstraZeneca. Amerikanska bolag beskattas inte i USA för vinster i utländska bolag som inte tas hem till USA. Eftersom den formella bolagsskatten i USA är hög (över 35 procent) och skattesatserna i många OECD-länder numera kommit ned på nivåer under 25 procent, blir det mer attraktivt för amerikanska företag att göra investeringar utomlands än hemma. De behöver placera sina utomlands intjänade vinster utomlands. De kan därmed erbjuda högre priser än andra investerare.

Länder med låga skattesatser riskerar därmed att få sina företag uppköpta.

Det är visserligen fördelaktigt att ha ett gynnsamt investeringsklimat och dra till sig utländsk kapital, men med något så artificiellt som bolagsbeskattningen kan konkurrensmöjligheterna manipuleras. Så sker också.

Avskaffa bolagbeskattningen, skadlig och onödig

Patricia Hedelius kommenterar Pfizeers bud på AstraZeneca i SvD den 6 maj. Vad är egentligen hennes slutsats?
Det är nu som de svenska politikerna kan göra en insats. Skattelagstiftningen är inget som går att förändra över en natt. En attraktiv skattelagstiftning hjälper att säkerställa att morgondagens arbetstillfällen stannar i Sverige. Istället för att som nu offras på grund av ett ineffektivt amerikanskt skattesystem.
Det amerikanska skattesystemet är väl knappast ineffektivt - om det är för att bygga upp amerikanska världsföretag. Och hon vill väl inte att den svenska bolagsskatten ska höjas för att göra utländska förvärv mindre lönsamma? Ska vi ha andra skatteregler för forskare än andra?

Per Lindwall spinner vidare på samma tema i SvD den 7 maj.
Nej, det som går att räkna på är i första hand skattefördelarna, där Pfizer dels kan nyttja sina obeskattade vinster som de parkerat på konton i skatteparadis och dels den lägre brittiska bolagsskatten, samt att Storbritannien har börjat konkurrera med Holland i lågskatteklubben för patent- och licensintäkter.

Ja bolagsbeskattningen ställer verkligen till det.

I USA slåss olika intressen för en förändring av bolagsbeskattningen. Hemmaföretagen missgynnas och de internationella gynnas. Alla är medvetna om behovet av en sänkning av skatten, men eftersom en sänkning måste finansieras med borttagande av de internationella företagens fördelar är motståndet starkt.  

Om den amerikanska skattesatsen reducerades rejält, skulle stimulansen till köp av europeiska (framför allt brittiska och irlänska) företag minska. Skillnaden mellan inhemska och internationella företag skulle minska, i sht om de kunde ta hem sina utländska vinster utan beskattning. Så har de flesta utvecklade länder.

Allra bäst vore om både USA och EUs länder avskaffade bolagsskatten helt. Tänk så mycket bättre världen vore utan den.

Tänk så mycket bättre världen vore utan den.

torsdag 1 maj 2014

PROGRESSIVA AVSKRIVNINGAR

Avskrivningar i bostadsrättsföreningar

Bokföringsnämnden (BFN) har den 28 april tagit upp frågan om progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar.

BFN skriver (diplomatiskt)
Det har framkommit att BFN:s vägledningar har tillämpats på annat sätt än avsett i fråga om avskrivning av byggnader i bostadsrättsföreningar. Mot bakgrund av detta och de regelverk bostadsrättsföreningar omfattas av har nämnden beslutat att förtydliga K2-regelverken. Det klargörs att progressiv avskrivning av byggnader inte är en tillämplig avskrivningsmetod.

BFN:s ambition är att nämndens regler inte ska ändras alltför ofta och att en utvärdering ska göras inom de närmaste åren. Dagens beslut innebär ett klargörande som har en sådan principiell betydelse att det inte är önskvärt att vänta till dess att den planerade utvärderingen äger rum.
Det är häpnadsväckande att byggnads-/fastighetsbranschen lyckats etablera en redovisningsnorm med inriktning på privatpersoners i särklass största ekonomiska engagemang och mest basala behov som är så vilseledande. Hur många hundratusen bostadsrättsägare har inte bibragts felaktig uppfattning om värdet av sina bostadsrätter och framtida åtaganden för deras underhåll?

Än mer anmärkningsvärt är att revisionsbranschen inte förmått att stå emot utvecklingen av denna redovisningsnorm.


Och nu (6 maj) meddelar SvD att Riksbyggens finanschef får avsked för att RB tillämpat metoden.