AKTIER I REVISIONSBYRÅER

SvD fortsätter med sin kampanjjournalistik. Tidigare gällde det revisorernas möjligheter att omvandla sina arbetsinkomster till kapitalinkomster, vilket - om man inte känner till bakomliggande regler - låter fantastiskt när man beskriver det som att höga arbetsinkomster beskattas med drygt 55 procent skatt + sociala avgifter på drygt 30 procent, medan utdelning på aktierna i revisionsbolagen beskattas med endast 20 procent.

Den 15 december skriver SvD om det det märkliga i att revisorer kan få köpa aktier i de företag de arbetar i för 10 kr och få en aktieutdelning på 12 000 kr. Låter för bra för att vara sant, och det är det också. Eller i vart fall inte hela sanningen.

Advokatbyråer bedrevs förr i tiden ofta i något som kunde liknas vid stiftelseform. Det var visserligen enskilda firmor eller hade någon formell bolagsform, men delägare togs in efter prövning och alla tillgångar "tillhörde" byrån. Medarbetarna kunde utnyttja byråns tillgångar, klientstock och rennommé och antogs förkovra detta rennommé i sin verksamhet. Numera bedrivs verksamheten (delvis av skattetekniska skäl) i samverkande bolagsstrukturer - ofta med inslag av handelsbolag.

Samma idé tillämpas säkerligen inom många konsultbranscher, bl.a. i revisionsbranschen. I denna förekommer fyra riktigt stora företag, KPMG, Ernst & Young, Deloitte och PWC. Tillsammans har de enligt SvD-artikeln 576 partners. Det är av praktiska skäl sannolikt omöjligt att driva så omfattande verksamheter på annat sätt än som aktiebolag. Samtliga är numera inordnade i amerikanska världsomfattande byråer. Formellt ägs bolagen av konsulterna, men de kan bara sälja aktierna till nytillträdande konsulter eller till (representant för) bolaget. De måste utträda som partners vid c:a 60 års ålder. Normalt har de ingen möjlighet att privat tillgodogöra sig värdet av aktierna, utan det förutsätts att när de lämnar sin anställning ska de lämna tillbaka aktierna och få tillbaka det belopp de en gång erlagt.

Om de erlägger 100 kr (som i PWC) eller 2 011 kr (i KPMG) har därför liten betydelse. Det är inte heller särskilt märkvärdigt att de får 12 000 kr resp. 4 046 kr i utdelning på aktierna. Utdelningen är inte annat än del i den vinst som konsulten dragit in till företaget med sin egen arbetsinsats och med hjälp av firmans övriga resurser i form av ackumulerat kapital, medarbetare och rennommé.

Nu tycks Skatteverket vilja se denna ersättning som arbetsinkomst och inte som utdelning, vilket det sakligt sett ligger mycket i. De aktier revisorerna innehar (utan att få rätt till deras kapitalvärde) är i realiteten inte mer än ett bevis på att de (liksom advokaterna förr i tiden) blivit antagna som partners i firman. De inkomster de tillgodogör sig är inte avkastning av kapitalinsatser som de gjort. I den mån det är kapitalavkastning hänför det sig till stor del till ett kapital som ackumulerats i firmorna under lång tid med tidigare delägares prestationer. Ett kapital som de verksamma konsulterna inte behövt betala för att få utnyttja sig av, men som de inte heller kan tillgodogöra sig när de slutar.

Nu är det emellertid formellt aktier, och därmed kan revisorerna använda sig och dra nytta av mer eller mindre lämpligt utformade skatteregler. Några särregler för aktier av den här karaktären finns inte. Tvärtom finns det regler som likställer olika riskinstrument med aktier. T.o.m. derivat som optioner och terminer behandlas i skattehänseende som aktier, fast det i grunden inte representerar någon förmögenhetstillgång. Så för att Skatteverket ska ha någon framgång med att beskatta utdelningen som lön lär det krävas lagändring.