onsdag 25 maj 2016

O & B 7

– Folk har belånat sig upp till tänderna, och nu riskerar avgifterna att höjas kraftigt. Då blir det värdefall som kan få allvarliga konsekvenser, berättar en bostadsrättsförenings kassör i ett reportage i SvD den 24 maj om höjning av tomträttsavgälder i Stockholm.


Skorstenen! Man tänder visserligen i spisen så det ryker i skorstenen. Annars brukar man beväpna sig till tänderna.


O & B 6


En svala gör ingen sommar, heter det ju. Men redan den 26 maj skriver SvD i en kolumn om kraven på den nya bostadsministern:
De som råkar värst i kläm är unga och nya som ska stanna. Vissa belånar sig upp till tänderna – andra bor kvar i orter utan jobb.


Sommarn är här

HYRESREGLERINGENS UPPLÖSNING?

I SvD har det under maj varit en artikelserie om hur ekonomer och jurister ha börjat städa upp i det bostadsträsk som politiker skapat i största välmening men inte orkar avskaffa trots att bristerna är uppenbara. När marknaden för bostadsrätter och villor visar vad marken är värd, kräver markägarna marknadsmässig avkastning. Både staten genom Statens Fastighetsverk och kommuner aviserar hisnande avgiftsökningar - tiotalstusen kronor per år för 3-4-rumsbostäder talas det om. 333 bostadsrättsföreningar inom Stockholms tullar hyr marken av staden.
De som hittills sluppit betala kanske börjar inse vilka subventioner de hittills haft.
Det blir smärtsamt för många. Det lär bli tätare bosättning på många håll med fler personer per bostad. Det är inte hållbart att vi i genomsnitt (såväl på nationell nivå, som på länsnivå och A-regionnivå i Stockholm, Göteborg och Malmö) bor färre än 4 personer i en villa och 2 personer i en lägenhet. Det kommer att bli många omflyttningar. Flyttbranschen får goda tider. Men social katastrof för många pensionärer och andra utan ekonomiska marginaler. Det är påfrestande både ekonomiskt och mentalt att flytta.
Pressen på omflyttingar och realisation av fastighets- och bostadsrättsvinster, kanske driver fram en opinion för lindrigare vinstbeskattning eller åtminstone att uppskovsbelopp inte räntebeskattas.
När marknaden återställt prissättningen på bostäder - inklusive hyresrätter - till det som allmänheten uppfattar som rimligt, upphör motivet för hyresreglering.
SvD SvD SvD SvD SvD SvD SvD

FINANSMINISTERMÖTE OM SKATTEFLYKT

EU:s finansministrar tvistar om hur omfattande EU:s regler mot skatteflykt för företag ska vara, skriver den SvD den 24 maj. De ska mötas den 25 i Brüssel. Sverige och sju andra EU-länder kämpar för att stryka en regel om överflyttning av beskattning (switch-over) från andra länder.


En helt onödig tvist om ett helt onödigt förslag, som kommer att komplicera företagsbeskattningen ytterligare till höga kostnader. En beskattningsform som ger små inkomster. Som inte kan ge stora inkomster, eftersom skattebasen för företagsvinster är så liten i förhållande till löner och konsumtion.


En onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskerande, resurskrävande skatt.


Avskaffa bolagsbeskattningen.


Mötet slutade i oenighet, förstås. Nästa möte blir den 17 juni i Luxemburg.

NOBEL CENTER

Arkitekten David Chipperfield, som ritat det tilltänkta Nobel Center på Blasieholmen i Stockholm, tycker att det blivit för mycket fokus på husets utseende.


Konstigt med en arkitekt som inte inser att folk reagerar på att en jättekoloss, en kub i plåt, ska placeras i ett av Stockholms känsligaste lägen. Vilket dessutom kräver att ett kulturmärkt tullhus och hamnmagasin - de sista resterna av minnet av Stockholm som hamnstad - måste rivas. Och som överflyglar Nationalmuseum och hindrar välbehövlig utbyggnad av museet som legat på platsen i 150 år.


Behövs huset hör det hemma i forskarvärlden i Frescati eller Hagastaden.


Tack Statens Fastighetsverk för att ni överklagat beslutet. Det är ovanligt att verket överklagar kommunala detaljplaner; i Stockholm har det inte hänt sedan 1994 då Fastighetsverket överklagade kommunens detaljplan för tredje spåret över Riddarholmen, som sedan stoppades.


FÖR STORT, FÖR DYRT OCH PÅ FEL PLATS.

KONTAMINATION 16

Vill man på allvar komma till bukt med den laglöshet som råder så krävs inte bara mer resurser, utan också förändrade attityder från både staten och samhället, tror Aleksandra Boscanin i SvD den 25 maj. Och då hänvisar hon ändå till åtgärder för  att komma till rätta med kriminaliteten i meningen dessförinnan.


Kontamination 15

lördag 14 maj 2016

SKATTEOPTIMERING

Europaparlamentarikern Jytte Guteland kritiserar EU-förslaget om privata enmansbolag. Det blir alltför enkelt att med en insats av endast 1 euro bilda bolag, "vars enda syfte är att skatteoptimera", skriver hon i SvD den 14 maj.
Optimering betyder att man försöker finna den bästa, "optimala", lösningen på ett problem utifrån givna förutsättningar. Inom nationalekonomin avses med paretooptimal en situation då ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre (Wikipedia).
Vad betyder då skatteoptimering?
Är det fult att betala optimal skatt?


Det borde anses fult att lagstifta om bolagsskatt. Det är i alla fall skadligt, onödigt, rättsäkerhetsriskabelt och i grunden helt feltänkt.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 10 maj 2016

INVESTORS SKATTEPLANERING - IGEN

SvD rapporterar den 10 maj om Investors skatteplanering. Det förefaller vara en fortsättning av vad som rapporterades 2013, men eftersom skärpta regler mot s.k. räntesnurror infördes fr.o.m. inkomståret 2013 tycks Skatteverket gå vidare trots tidigare motgångar.
Självklart ska lagen tillämpas. Här är de aktuella bestämmelserna (mina kommentarer i kursiv; subjektiva kriterier i fetstil):

Huvudregler


10 b § Ett företag som ingår i en intressegemenskap får inte - om inte annat följer av 10 d eller 10 e § - dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen. Lag (2012:757).
Ej avdrag för ränta till närstående företag.   

   


10 c § Bestämmelsen i 10 b § tillämpas också - om inte annat följer av 10 f § - på en skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen, till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det förstnämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran och avser förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen. Lag (2012:757).
Kompletteringsregel om skulden kan anses ha samband för att förhindra att ränta betalas till utomståendekrets, som betalar tillbaka ett motsvarande belopp.     


Kompletteringsregler

10 d § Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska dras av om inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten.
Avdragsrätt om ränteinkomsten beskattas hos mottagaren med lägst 10 procent.
     
         Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § ska också dras av om
  • 1. det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften antingen är skattskyldigt till avkastningsskatt enligt 2 § 1-3 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel eller, om det är ett utländskt företag som inte är skattskyldigt till avkastningsskatt, beskattas på ett likartat sätt och ska betala skatt som minst motsvarar avkastningsskatt enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel, och
  • 2. den ränta som under beskattningsåret har belöpt på skulden i genomsnitt inte överstiger 250 procent av den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före beskattningsåret.
Avdragsrätt om mottagaren är skattskyldig till avkastningsskatt (pensionskapitalbeskattning) eller liknande och räntan inte är 2,5 gånger högre än statslåneräntan.
   

         Om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån får dock ränteutgiften inte dras av enligt första eller andra stycket. Lag (2012:757).
Undantag: Om huvudsakliga skälet är väsentlig skatteförmån medges inte avdrag.     


10 e § Även om förutsättningarna i  10 d § första eller andra stycket inte är uppfyllda ska ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 b § dras av om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Detta gäller dock bara om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten som motsvarar ränteutgiften hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet.
För räntor till företag i EES eller stater, med vilka Sverige har skatteavtal, föreligger avdragsrätt även om mottagaren beskattas enligt 10 d § om skulden är huvudsakligen affärsmässigt motiverad.    
         Om skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen, ska första stycket bara tillämpas om även förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden anses avse detta förvärv.
         Vid bedömningen enligt första stycket av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat ska det särskilt beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från det företag som innehar den aktuella fordran på företaget eller från ett företag som, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det låntagande företaget. Lag (2012:757).
Den affärsmässiga bedömningen inkluderar alternativa finansieringsformer.
     


10 f § Ränteutgifter avseende sådana skulder som avses i 10 c § ska dras av om någon av följande förutsättningar är uppfyllda.
  • 1. Ett företag som har en sådan fordran som avses i  10 c § beskattas för den inkomst som har samband med denna fordran i enlighet med vad som sägs i 10 d § första eller andra  stycket, och det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit inte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
  • 2. Både förvärvet och det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. Detta gäller dock bara om det företag som har en sådan fordran som avses i 10 c § hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2012:757).
Avdragsrätt om skälet till skuldförhållandet inte är väsentlig skatteförmån eller om bakomliggande transaktion är huvudsakligen affärsmässigt motiverad.





                                                   -o-



Ett företags ändamål är att skapa vinst till aktieägarna (om inget annat sägs i bolagsordningen). Finansiering kan ske på ett oändligt antal olika sätt. Det är väl ganska självklart att företag och skattemyndigheter har skilda uppfattningar om vad som är bästa metod - eget eller lånat kapital eller lämplig blandning. För företagen är avvägningen kanske avgörande för avkastningen - för skattemyndigheten är det ekonomiskt likgiltigt; den varken vinner eller förlorar. Ändå tillåts skatteverket diktera vad som inte är affärsmässigt och företaget försvara sig. Bedömningen avser huruvida något "kan anses ha samband", "om huvudsakliga skälet är väsentlig skatteförmån", om det uppkommer en "väsentlig skatteförmån", eller en transaktion är "huvudsakligen affärsmässigt motiverad".
Uttrycket "affärsmässigt" ska enligt lagens förarbeten ses i ljuset av det sammanhang som det används i, dvs. för att motverka skattedrivna transaktioner. Det ligger därför "i sakens natur att skatteeffekter inte ska beaktas när man bedömer om en åtgärd är huvudsakligen affärsmässigt motiverad".
Det är väl närmast självklart att den typen av gränsdragningar och kriterier ger utrymme - för att inte säga framkallar - rättstvister.
Allt är helt onödigt, men skapar rättsosäkerhet och binder resurser i företag, myndigheter och domstolar. Bara skattekonsulter och akademiker gläds.

lördag 7 maj 2016

O&B 6

Nytt ord! Talepunkt.


Linda Nordlund skriver om Vs vittrande regeringsunderlag i SvDs underledare den 7 maj.
Jonas Sjöstedts ljumma försvar av samarbetet (DN 4/5) – att budgeten skulle ha blivit “betydligt sämre utan oss” – är nästan ordagrant samma talepunkt som språkrören använde för att lugna sina partimedlemmar.
Uttryckssätt?


O&B 5