torsdag 22 november 2012

GLÖM INTE BOLAGSSKATTEN

PJ Anders Linder skriver i SvD den 22 november apropå OECDs rapport om Sveriges innovationspolitik."Vänta inte tills storföretagen har stuckit.--- Innovativa små och medelstora företag måste få mer uppmärksamhet och bättre förutsättningar", skriver han. "Ska offentliga medel satsas någonstans är det just där. Det behövs bättre tillgång på riskvilligt kapital, särskilt i bolagens tidigaste skeden. Sänkt kapitalskatt, sänkt skatt på optioner, mer pengar till Vinnova och mer välvillig behandling av investeringar i tillväxtföretag är förslag på reformer att utreda. Ta dem på allvar."

Han glömmer bolagsskatten, den skatt som riktar sig särskilt mot tillväxande företag och tar 26,3 procent av tillväxten. Varför ska först skatt dras in för att därefter betalas ut efter byråkratisk bedömning? Där någon riskerar andras pengar. Lämna ett exempel på ett företag som vuxit sig stort och framgångsrikt på det sättet.

Varför beskattas företagens vinster?

onsdag 21 november 2012

TILLÄGGSDIREKTIV FÖR FÖRETAGSSKATTEKOMMITTÉN

Företagsskattekommittén har den 15 november fått tilläggsdirektiv.

 
Enligt de ursprungliga direktiven skulle Företagsskattekommittén slutredovisa uppdraget senast den 1 november 2013. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 31 mars 2014.
 
Förlängningen har antagligen att göra med att en utredning tillsattes den 15 november för att förenkla beskattningen för enskilda företagare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Den utredningen ska redovisas den 1 oktober 2014. 
 

FÖRENKLAD BESKATTNING AV SMÅFÖRETAG

Regeringen har tillsatt en utredningsman (justiterådet Anita Saldén Enérus) att utreda förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (dir. 2012:116).

Välkommet och välbehövligt.

Så länge några uttag inte görs från den enskilda firman eller handelsbolaget borde företaget inte beskattas. Samma princip som i fråga om aktiebolag således. Tillgångarna är visserligen inte juridiskt inlåsta på samma sätt som i aktiebolag, men det framgår av bokföring och bokslut om med vilka belopp uttag gjorts.

 
 

onsdag 14 november 2012

ARLANDABANAN - DOM I KAMMARRÄTTEN

Kammarrätten i Stockholm har i sin vishet funnit att 13 procent är en marknadsmässig ränta på det lån på 35 år som det bolag som driver Arlandabanan fått av sitt moderbolag. Skatteverket som i Förvaltningsrätten tyckte att 7 procent var rimligt hade då viss framgång, men Förvaltningsrätten tyckte att 8,5 procent var lämpligare.

Var i världen kan man få fast ränta i 35 år på 13 procent på ett lån? När man dessutom till 100 procent äger låntagaren?

Vilka företag vågar planera för en avkastning på lånat kapital i 35 år på mera än 13 procent?

Det skulle vara intressant att se på vilken nivå räntan skulle hamnat om Sverige hade avskaffat bolagsbeskattningen.

Skattteverket meddelar att man inte överklagar till Högsta förvaltningsdomstolen. Det vore nog f.ö. meningslöst, eftersom HFD inte prövar utrednings- och bevisfrågor utan bara principfrågor.

SvD

söndag 11 november 2012

PUERTO RICO - EKONOMISK FRIZON

Per Gudmundson skriver på ledarsidan i SvD den 11 november om Puerto Rico som ekonomisk frizon, där företagen slipper betala bolagsskatt.  Puerto Rico är inte en amerikansk delstat utan ett självstyrande territorium under amerikansk kontroll. Enligt Wikipedia fick Puerto Rico 1952 en författning som deklarerar Puerto Rico som en Fritt Assiocierad Stat till USA. Nu har Puerto Rico röstat för att få bli en delstat.

Till skillnad mot de ekonomiska frizoner som föreslås i Sverige (nystartzoner) har Puerto Rico fördelen att vara enkelt att geografiskt avgränsa.

Men inte ekonomiskt.

Gudmundson skriver att Microsoft bränner cd-skivor med programvaror i Puerto Rico med några hundra anställda. I Washington har Microsoft 40 000 anställda, som - får man anta - arbetat fram underlaget. Man kan undra var det stora värdet av produktionen uppkommit. Eller behöver man undra över det?

Inom lagens ramar - fortfarande enligt artikeln - redovisas 47 procent av bolagets intäkter i Puerto Rico, och på så sätt  har bolaget under de senaste åren undvikit att betala omkring 4 miljoner dollar om dagen i bolagsskatt.

Washington tycker kanske inte att det var så bra att skattefriheten skulle vara så effektiv. Nu säger Microsoft att genom möjligheten till skattefrihet för en stor del av vinsten kan bolaget "stärka sin närvaro på fastlandet". Kanske det. Vem kan påstå något annat?

Vad är viktigast? Företagets existens eller bolagsskatten?

Samma dag kritiserar Andreas Cervenka med sin ständigt lika tröttsamt skämtande jargong den världsomspännande trenden av nedsättningar av bolagsskattesaten. Min kommentar finns här.










fredag 9 november 2012

MÖT VARSELVÅGEN

Varselvågen rullar över Sverige. Orsakerna är globala, men vi kan och måste agera på hemmaplan, skriver SvD på ledarplats den 9 november. Kväv inte gasellerna, skriver man.
Var finns framtidens jobb? I de snabbväxande, innovationsdrivna och entreprenöriella företag som brukar kallas gaseller. De står för en tredjedel av alla nya jobb i landet, trots att de utgör mindre än en halv procent av aktiebolagen. Fler sådana företag kan man få genom att sänka kapitalvinstskatten, som på ett oproportionerligt sätt drabbar just snabbväxande företag.
 
Förvisso. Men det omedelbara hindret för företagens tillväxt är skatten på själva tillväxten, bolagsskatten, dvs. skatten på bolagets vinst. 


Längre fram i artikeln hyllas det föreslagna investeraravdraget. Det kanske behövs, eftersom staten tar 26,3 procent av vinsten.

Börja med att ta bort skatten på vinsten, så kanske investeraravdraget inte behövs.

Längre fram i tidningen (i Näringsliv) kan vi läsa om en kämpande småföretagare,  Emma Knaggård Wendt, som tycker att
regeringen ska agera och se till att bankerna är tydliga med vad som faktiskt krävs för att få ett lån. Hon påpekar dock att det är få entreprenörer som ger upp, för det mesta hittar man ett sätt att få finansiering.
–Jag ska jobba ihop pengarna med konsultuppdrag. Det ska gå men det kommer att ta lite extra tid.

Det skulle gå snabbare och enklare om hon inte behövde avstå 26,3 procent (eller ännu mer om hon bedriver verksamheten som enskild firma) av företagets vinst.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

torsdag 8 november 2012

SÄNKTA FÖRETAGSSKATTER I FRANKRIKE

Nu ska även Frankrike sänka bolagsskatten, enligt en notis i SvD den 8 november.

Bravo.

Haka på Anders Borg. Snart är 22 procent i överkant.

BOLAGSBESKATTNINGENS FRAMTIDA UTFORMNING

Erik Norrman, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet med inriktning mot offentlig ekonomi, särsilt skattefrågor, har skrivit en intressant artikel under ovanstående rubrik i senaste numret av Ekonomisk Debatt, nr 7 2012.

Efter en genomgång av

-bolagsskattens utveckling under de senaste decennierna (en kontinuerlig sänkning av skattesatsen, i regel i förening med breddning av skattebasen både i Sverige och omvärlden),

-problem med bristande likformighet i dagens bolagsbeskattning (bristande likformighet i behandlingen av lånat och eget kapital,

-tillgängliga lösningar för likformighet, nämligen antingen dubbelbeskattning av både eget och lånat kapital (CBIT, Comprehensive Business Income Tax) eller enkelbeskattning av både eget och lånat kapital upp till normalavkastning (ACE, Allowance för Corporate Equity) och konsekvenserna av dessa metoder för avkastningskraven på investeringar

framför han viss kritik mot de utgångspunkter den sittande Företagsskattekommittén har enligt sina direktiv.

Vad Norrman framför i de förstnämnda punkterna har jag inga invändningar mot eller synpunkter på. Det torde motsvara den gängse uppfattningen på området. I de avslutande avsnitten konstaterar han:




Först och främst framstår det som att önskemålet om en sänkt bolagsskattesats är en självklarhet i syfte att attrahera utländska investeringar och vinsthemtagning till Sverige. Vad innebär då egentligen ökade utländska investeringar?

Han drar den förmodligen helt korrekta slutsatsen att en sänkt bolagsskattesats stimulerar uppköp av svenska befintliga företag (snarare än sk greenfield investments).

Är det något att beklaga? För verksamhet i Sverige gäller svensk lag. Vad spelar det för roll vem som äger det?

Vidare skriver han:


Ytterligare ett problem med en sänkt bolagsskattesats gäller 3:12-bolagen. --- För fåmansföretagen uppstår en ökad spänning mellan beskattning av arbetsinkomst och kapitalavkastning om bolagsskattesatsen sänks. Därför måste antingen en höjning av ägarskatterna eller en sänkning av marginalskatterna på arbete ske.

Varför skulle sänkt bolagsskatt öka spänningen? Vad har det för betydelse att den utdelade vinsten inte har belastats med bolagsskatt? Den minskade skattekostnaden kommer rimligen på sikt att ätas upp av ökade lönekrav och successivt sjunkande avkastning på de nyinvesteringar som blir följden av den sänkta risknivån på grund av skattens reduktion.




Dessutom kommer ägarledda aktiebolag att framstå som formidabla sparbössor med en så låg bolagsskattesats. Vilka företagare kommer att vilja spara i pensionsfonder när man får samma skattesituation i aktiebolag?

Är det så farligt? Är det inte bara bra att företagens soliditet förstärks och/eller att företagaren sparar till sin egen pensionering?  Är inte tillväxt av småföretag något som alla ropar efter? Men det finns onekligen ett problem med sparbösseargumentet: Sedan 1991 beskattar Sverige pensionskapital. Men om sparbösseargumentet är viktigt, går det att beskatta  kapital i vilande bolag eller t.o.m. "överskottskapital" i aktiva bolag på samma sätt som sker i pensionsförsäkringsföretag. Och den dag kapitalet tas ut blir det beskattning på samma sätt som för vanliga pensioner.

Norrman slutar med att
[s]yftet med att reformera bolagsbeskattningen är för det första att öka internationella företags investeringar i Sverige, för det andra att få svenska multinationella företag att skatta för sina vinster här hemma och för det tredje att öka likformigheten i beskattningen av eget och lånat kapital.

Önskemålet att attrahera utländskt kapital är lätt tillgodosett genom att sänka eller avskaffa bolagsbeskattningen. Hur viktigt är det att svenska multinationella företag beskattas i Sverige?  Om de beskattas utomlands därför att de är verksamma där, kommer det ändå inte att betala någon skatt i Sverige, eftersom Sverige i sådant fall efterger sin skatt.  Kvar är önskemålet om likformighet i beskattning av eget och lånat kapital. Att beskattningen är olikformig beror på att bolagsvinster beskattas. Avskaffas bolagsbeskattningen upphör olikformigheten. Varför gå över ån efter vatten och först beskatta bolagsvinster för att därefter ta bort effekten därav?

Den fråga Företagsskattekommittén borde ställa sig är varför det är önskvärt eller ens nödvändigt att beskatta bolagsvinster.  Här är ett axplock av den kritik man kan rikta mot  bolagsbeskattningen.

Bolagsskatten ger "kameralt" endast drygt 5 procent av alla skatter och avgifter. Beloppen varierar starkt och oberäkneligt mellan åren. I realiteten kan man ifrågasätta om bolagsskatten ger något alls. Den skatt som företagen betalar finansieras ur företagens resultat, dvs av företagens kunder, anställda och aktieägare. Till skillnad mot inkomstskatter för fysiska personer går det därför inte att avgöra vem som bekostar företagens skatt. Företagens vinster är ett mått på att företagen varit framgångsrika och ökat sin kapitalbas för att än bättre kunna bidra till välståndsökning, medan fysiska personers inkomst utgör bas för konsumtion och privata förmögenhetsdispositioner. Det är där för fel att motivera beskattning av företagens vinster med att fysiska personer beskattas för sina inkomster.

Till skillnad mot inkomst av tjänst och kapital, där taxering och uppbörd är i stort sett automatiserade, är skattebasen för näringsverksamhet extremt komplicerad att beräkna och vållar svårbedömda skatteprocesser i domstolarna; i enskilda fall rörande mycket stora belopp, som i värsta fall kan äventyra företagets verksamhet. Reglerna om beskattning av näringsverksamhet blir på grund av sin komplexitet och mångtydighet och beroende av redovisningsregler som ofta står i motställning till skatterreglerna föremål för skatteplanering och dispositioner för att undgå eller reducera skatten; ofta vad som uppfattas vara i strid med lagstiftningens syfte, vilket föranleder täta och ingripande förändringar av regelsystemet.

Till stor del handlar det verkligt stora skatteprocesserna om en kamp mellan berörda stater om beskattningsunderlaget. Genom prissättning, finansieringsstrukturering och komplicerade ägarförhållanden har företagen stora möjligheter att själva avgöra var, när och om vinsterna ska beskattas. Detta har föranlett omfattande  motdrag från lagstiftare i skilda länder i form av reglering och krav på dokumentation av transfer pricing, thin capitalisation, CFC-beskattning (ett moderbolag beskattas för utländska dotterbolags vinster) och annan mer eller mindre preciserad (och därmed rättsosäker) skatteflyktslagstiftning.

Rent bisarrt måste det vara att företag som framgångsrikt utövar sin verksamhet och tillför mänskligheten värdefulla varor, tjänster och andra prestationer påförs en särskild kostnad i form av skatt, medan företag som gör förluster, dvs. fördärvar redan befintliga värden, inte beskattas. Det är svårt att från ekonomisk-teoretisk utgångspunkt motivera bolagsbeskattningens berättigande. I boken Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser (Norstedts Juridik 2007) av Erik Norrman och mig konstaterar vi i sammanfattningen (s. 14 och 15):



Slutsatserna av analysen redovisas i kapitel 10. De traditionella samhällsekonomiska, juridiska och politiska argumenten för bolagsskatten bedöms vila på bräcklig grund. Skatten kan ses i ett sammanhang där den påverkar och påverkas av beskattningen av löner och utdelningar. Hur beskattningen slutligt fördelas mellan dessa baser – incidensen – är svårbedömt. På kort sikt pekar mycket på att kapitalägarna bär bolagsskatten medan det på längre sikt saknas skäl för att bolagsskatten över huvud taget skulle påverka fördelningen av produktionsresultatet mellan kapitalägare och löntagare. Analyserna av de ekonomiska effekterna av slopad bolagsskatt pekar på stora vinster för investeringar, statsfinanser m.m., enligt redovisningen i tidigare kapitel.


---



Förutsatt att ovanstående problem kan hanteras, skulle i övrigt en borttagen bolagsskatt knappast ge några påtagliga negativa effekter som inte kan bemästras. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande.
 

Vad Företagsskattekommittén först borde göra är därför att undersöka vad det är för  tvingande omständigheter som föranleder att bolagens vinster över huvud taget beskattas.







onsdag 7 november 2012

SKATTEPARADISET SVERIGE

CLAES-MIKAEL JONSSON, LO-jurist, och KRISTOFFER ARVIDSSON THONÄNG, Seko-utredare,  återkommer i SvD den 7 november med sin kritik mot den föreslagna nedsättningen av bolagsskattesatsen.

Genom bolagsskattesänkningen hoppas [regeringen] på ett förbättrat investeringsklimat i Sverige. Men effekterna på investeringarna kommer först på längre sikt. Enligt OECD:s utvärdering av tillväxtfrämjande reformer ger sänkt bolagsskatt på kort sikt små effekter. Efter fem till tio år är effekten fortfarande begränsad och investeringarna uppgår då till halva skattesänkningen.

Särskilt om det skulle dröja några år innan bolagsskattesänkningen skulle få effekt, är det angeläget att den görs snarast. Som Leif Johansson skrev härom dagen i Dagens Industri har
det samlade bolagsskattetrycket --- stor betydelse för var globala företag väljar att lägga sina investeringar.
 
Därtill kommer att om andra länder sänker bolagsskattesatsen snabbare än Sverige, går vi miste om (eller uppnår aldrig) fördelen att ha lägre skattesatser än omvärlden.


Vidare skriver L och AT
I klartext, efter fem till tio år kommer minst 8 av de 16 miljarderna, som regeringens skattesänkning kostar, att hamna i aktieägarnas egna fickor. Vid en internationell jämförelse tycks det inte heller finnas något enkelt samband mellan bolagsskattens nivå och investeringar som andel av BNP.

Hur kan de tro att bolagsskattesänkningen hamnar i aktieägarnas fickor? Varför skulle den långsiktiga relationen mellan ersättningen till löntagare och aktieägare förändras för att bolagsskattesatsen ändras? Inte har aktieägarnas långsiktiga andel minskat i förhållande till löntagarnas bara för att bolagsskatt en gång infördes och höjdes. Inte har den ökat för att bolagsskatten sänkts. Varför skulle fackföreningarna inte framgångsrikt kunna bevaka det ökade utrymmet när bolagen blir av med en kostnad bara för att kostnaden avser bolagsskatt? På kort sikt drabbar säkerligen en höjd bolagsskatt aktieägarna, liksom de kortsiktigt kan dra fördel av en skattesänkning. Det är en fråga om övervältringseffekter och elasiticiteter. Den omedelbara effekten hamnar i företagen, vilkas räntabilitet och risknivå ändras.

Vad som sker på lite längre sikt är att skatten försvinner som kostnad och företagen slipper kalkylera med skatteeffekter vid investeringar och affärsbeslut. Den skatt som bolagen i dag betalar in bekostas av löntagare, konsumenter och aktieägare. Utan bolagsskatt kommer ett motsvarande skattebelopp att betalas direkt av dessa.

Bolagsskatten är onödig, skadlig och ger utrymme för improduktiv skatteplanering.

Avskaffa bolagsbeskattningen.
 


måndag 5 november 2012

APPLE BETALAR INGEN SKATT

Världens högst värderade företag, Apple, betalar nästan ingen bolagsskatt alls utanför USA, skriver SvD den 5 november.  Som de flesta amerikanska internationellt verksamma produktionsbolag betalar företaget nog inte mycket bolagsskatt hemma heller.

Jag utgår från att företaget följer de lagar som gäller i de länder där företaget är verksamt.

En skatt som med lagliga medel kan kringgås helt är - för att uttrycka sig försiktigt - ingen bra skatt.

Borde inte detta vara spiken i kistan för denna idiotiska, feltänkta och skadliga skatt?


Avskaffa bolagsbeskattningen.

KONST SOM EKONOMISK DRIVKAFT

Björn Wetterling, ordförande i Svenska galleriförbundet, kräver i en debattartikel i DN den 5 november ändrade skatteregler för konst. Hur länge ska regeringen fortsätta att blunda för konstens roll som ekonomisk drivkraft, frågar han.

Han efterlyser tre skattereformer.

1. Avdrag för avskrivning  på konst.

2. Enhetlig kulturmoms, dvs samma moms på konst som på litteratur.

3. Konstavdrag för privatpersoner liknande rot- och rutavdrag.


Faran  med differentierad moms är att alla tycker att den egna branschen ska ha minst lika fördelaktigt som andra. Senast var det krögarna som hade framgång.

Rot- och rutavdrag kan motiveras med att arbetena till stor del och med dåligt resultat annars utförs av hemmafixare eller svartjobbare. Det gäller knappast konsten.

Frågan om avdrag för avskrivning på konst löses enklast och bäst genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Då kommer investeringar och affärsbeslut att  avgöras på affärsmässiga grunder. Om det ligger något i vad BW säger om konstens roll som ekonomisk drivkraft, kommer företagen att göra de konstförvärv som behövs.

BOLAGSSKATTEN MÅSTE SÄNKAS

Leif Johansson, numera styrelseordförande i AstraZeneca, skriver i Dagens Industri den 5 november att bolagsskatten måste sänkas. Han välkomnar förslaget om sänkningen till 22 procent och de ytterligare sänkningar till intervallet 15 - 20 procent som Anders Borg  flaggat för. Från sin erfarenhet att leda svenska exportföretag och internationella bolag vågar han påstå att det samlade bolagsskattetrycket har stor betydelse för var globala företag väljar att lägga sina investeringar.

Låter självklart men skönt att det sägs högt och tydligt.  I Företagsskattekommittén sitter en näringslivsrepresentant som påstår sig inte se det sambandet.

Bra. Det börjar röra på sig. Tyvärr ställer Leif Johansson inte frågan varför vi alls ska ha någon bolagsskatt.

För många år sedan hade jag en skriftväxling med en storföretagsledare som avslutade med orden:
Ditt resonemang i mailet går en bit till med en riktigt bra argumentering varför man skulle plocka bort bolagskatterna helt. --- Jag har hittills tvekat på det eftersom det trots allt är 50 miljarder (eller om man läser Ditt mail rätt netto 35 miljarder) som kommer in i statskassan. Du argumenterar för att pengarna ändå kommer in efter ett tag, vilket ju faktiskt är rätt. Jag skall tänka på det. Sannolikt är det väl så att det vore politiskt omöjligt att föreslå detta nu, men det betyder ju inte att det inte skulle vara rätt att genomföra åtgärden.

Det var politiskt omöjligt då och det är det kanske fortfarande.  Skatteutskottets ordförande säger sig vilja försvara bolagsskattebasen.

Avskaffa bolagsbeskattningen.







lördag 3 november 2012

WARUM SOLL MAN ES EINFACH MACHEN WENN MAN ES SO SCHÖN KOMPLITZIEREN KANN

FREDRIK SCHULTE (M), riksdagsledamot i skatte- och finansutskottet, presenterar ett i komplikationshänseende svårslagbart förslag till ränteavdragsbegränsning  i SvD den 3 november.

Räntor är ingen bra skattebas eftersom varje ränteinkomst motsvaras av en räntekostnad. Till yttermera visso tillfaller en stor del av räntorna skattebefriade subjekt eller utlänningar. Skattebasen ränta är därför negativ, dvs. skatteplikt/avdragsrätt för ränta medför en statsfinansiell belastning.

Det hävdas att bostadsägandet subventioneras genom ränteavdraget. Om det är en subventionering beror på om avkastningen av boendekapitalet beskattas i nivå med andra kapitalinkomster, och det är knappast fallet för närvarande. Det bästa sättet att eliminera, vad som därför kan uppfattas som subventionering av bostadsägare, är att ta bort ränta som inkomst/utgift ur inkomstskattesystemet.

Det är dock knappast möjligt att avskaffa beskattning/avdragsrätt för räntor hos privatpersoner, om det inte sker samtidigt hos företag. Men det är inte heller något problem, om bolagsbeskattningen avskaffas.

Schultes inlägg kommenteras insiktsfullt av Krister Andersson från Svenskt Näringsliv i SvD den 6 november.

fredag 2 november 2012

INGEN SKATTEBAS ATT VÄRNA

Två steg framåt och ett steg tillbaka.

Skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow förvånas i SvD den 2 november med rätta över LOs upprördhet över förslaget att sänka bolagsskattesatsen. Som han skriver är bolagsskatten troligen den mest skadliga skatten för tillväxten. Han räknar upp flera positiva effekter av sänkningen.

Det finns inga goda motiv alls för beskattning av företagens vinster.

Men ändå vill han försvara den skattebasen.
Det finns inga motiv att försvara den.

Ta ytterligare några steg framåt och sänk skattesatsen ännu mer. Helst till 0 procent.

Ta inget steg tillbaka för att försvara denna skadliga skattebas.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

torsdag 1 november 2012

SYSTEMFELET ÄR FÖRETAGSBESKATTNINGEN

Carl Johan Westholm konstaterar i en debattartikel i SvD den 1 november att förluster slår hårdare mot nya företagare (än mot redan etablerade).

Jovisst är det så.

Ett systemfel, säger han.

Javisst.

Systemfelet är att företagsvinster beskattas. Systemfelet baseras på den felaktiga föreställningen att företagsvinster är jämförbara med hushållsinkomster.

Ta bort bolagsbeskattningen så försvinner systemfelet.  Som Estland, som har ett bolagsskattesystem utan traditionell bolagsbeskattning utan att bryta mot EUs moder/dotterbolags-direktiv. Knepet är att beskatta bolagens vinster först när de delas ut - även om de delas ut till moderbolag. Estland anses därmed beskatta bolagsvinster och inte utdelningar, men i praktiken är det ingen skillnad.

Bolagsbeskattning är bara skadligt. Avskaffa den.