Niclas Virin

Ceterum censeo tributum limitata turmae esse delendum.

lördag 25 augusti 2012

KNÄCK BOLAGSSKATTEKODEN

Vad investeringarna beträffar tycks de vara ett kodord för sänkning av bolagsskatten. Det är bättre än mycket annat men sämre än förbättrade villkor för entreprenörskap

skriver SvD i sin huvudledare den 25 augusti under rubriken Har Borg knäckt den keynesianska koden?

Ja, det är bättre än mycket annat men sämre än att avskaffa bolagsskatten helt.

Upplagd av Niclas Virin kl. 10:22 Inga kommentarer:
Etiketter: Anders Borg, Bolagsbeskattning, bolagsskatt, företagsbeskattning, företagsklimat, investeringsstimulans

torsdag 23 augusti 2012

RÄNTEAVDRAGEN IGEN

Det verkar som tidningarna numera mindre ägnar sig åt att sprida nyheter än åt att låta journalisterna sprida sina egna tankar och tyckande. Otaliga är de krönikörer som fyller tidningssidorna med sina funderingar om ditt och datt. På SvDs näringslivssidor finns det ett antal journalister som oförblommerat i sin nyhetsrapportering uttalar sig om vad företagen, bankerna, riksbanken, myndigheter m.fl. gör för fel, och vad de i stället borde göra. All text måste numera läsas med tanke på att sakförhållanden inte bara kan vara (oavsiktligt) felaktigt beskrivna eller missvisande (som det alltid varit), utan att det är journalisten som vill profilera sig och driva kampanjer. I SvD har Carolina Neurath dragit igång en "diskussion" om rätten till avdrag för räntekostnader. Hon tycker sig finna att politikerna menar att ingenting behöver göras, medan ekonomerna är motståndare till avdragsrätten. Det gäller räntor på bostadslån och att ränteavdraget innebär en subvention som bara bostadsägare får. Avdragsrätten stimulerar till skuldsättning och driver upp bostadspriserna.

För politikerna är det förstås känsligt att höja skatten för bostadsägarna genom att avskaffa ränteavdragsrätten. Ännu svårare verkar det vara att höja fastighetsbeskattnigen, att döma av reaktionerna på det nyligen presenterade förslaget att schablonbeskatta bostäder efter bostadsytan. Endast Miljöpartiet tycks vara kritiskt till avdagsrätten, men så lär väl partiet inte heller behöva ta ansvar för att genomföra en sådan lagstiftning.
Ränteavdraget skapades vid en annan tid när den ekonomiska politiken såg annorlunda ut, säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson och förklarar att avdraget var nödvändigt under en tid när Sverige hade en hög fastighetsbeskattning. Vi har inte längre den fastighetsskatten, så jag tycker inte att det finns samma argument för att ha ett ränteavdrag i dag.
Nja, så var det inte.

Ränteavdraget kom till av systematiska skäl.  Samma systematiska skäl som Anders Borg åberopar, enligt Neurath. Beskattar man kapitalavkastning, så måste man ge avdrag för räntekostnader. Redan i 1910 års förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt medgavs i 10 § avdrag för "ränta å gäld". Någon begränsning fanns inte - inte heller infördes någon sådan när lagtstiftningen moderniserades genom 1928 års kommunalskattelag.

Påståendet att avdragsrätten skulle ha berott på någon effektiv fastighetsbeskattning saknas det grund för. -  Inte ens när egnahemsbeskattningen blivit så ineffektiv att särskild schablonbeskattning måste införas år 1955. Då skulle 2,5 procent av taxeringvärdet tas upp som inkomst och från den inkomsten fick avdrag göras för räntor och tomträttsavgäld - men inga andra kostnader.  Inkomstberäkningen var så beskedlig att underskott regelmässigt uppkom. När taxeringsvärdena successivt höjdes, sänktes procentalet för schablonbeskattningen.

Nej, avdragsrätten följde av den principiella uppfattningen att räntor är en beskattningsbas. Inkomsträntor skulle beskattas. Då måste räntekostnader vara avdragsgilla. Annars uppkommer en skattebas utan ekonomiskt underlag - både på samhällsnivå och på det individuella planet. Dessutom fanns det knappast några konsumtionskrediter på den tiden, så skattelindringen på grund av avdragsrätten på räntan saknade i praktiken motsvarighet av någon belastning genom beskattning av avkastningen av nyttiggörandet av lånen.

Numera är mycket annorlunda.

Konsumtionskrediterna är omfattande. Nyttiggörandet av den avkastningen beskattas inte - och är troligen av tekninska skäl inte åtkomlig för beskattning. Nyttiggörandet av bostadskrediter beskattas långt under sitt marknadsvärde. Endast monetär kapitalavkastning i form av räntor och aktieutdelning blir i praktiken beskattad fullt ut.

Eftersom varje ränteintäkt har sin motsvarighet i en räntekostnad borde räntebetalningar kunna exkluderas ur skattesystemet. Och eftersom en stor del av ränteinkomsterna tillfaller skattefria subjekt och utländska skattesubjekt, skulle en sådan reform leda till högre skatteintäkter för staten. En sådan reform skapar dock oöverstigliga tekniska problem inom företags-/bolagssektorn. Men även det problemet är möjligt att lösa. Avskaffa bolagsbeskattningen. Den är, enligt Anders Borg, den farligaste skatten för investeringar och tillväxt.  Den är dessutom extremt komplicerad, rättsosäker och av systematiska skäl helt onödig. I det långa loppet ger den inte ens några skatteintäkter!

Nu, när räntorna är extremt låga och behovet av stimulans av näringslivet är stort och den svenska kronan är besvärande stark, är rätt till för en sådan reform.


 
Upplagd av Niclas Virin kl. 14:04 Inga kommentarer:
Etiketter: Bostadsbeskattning, Carolina Neurath, ränteavdrag, räntebeskattning

tisdag 21 augusti 2012

BOSTADSTAXERINGSUTREDNINGENS BETÄNKANDE SOU 2012:52

Bostadstaxeringsutredningen har lagt fram sitt betänkande Bostadstaxering - avveckling eller förenkling.

Utredningen hade som huvudsakligt uppdrag att föreslå två olika alternativ gällande det nuvarande regelverket för fastighetstaxering.

I. Föreslå hur en avveckling av fastighetstaxeringen för bostäder och lantbruk kan genomföras samt belysa konsekvenser av detta och föreslå följdändringar i annan lagstiftning, bl.a. gällande den löpande beskattningen.






II. Föreslå möjliga förenklingar i fastighetstaxeringen av bostäder. I detta alternativ ska fortfarande marknadsvärden (taxeringsvärden) ligga till grund för den löpande beskattningen.


Avvecklingsalternativet innebär enligt utredningens förslag att allmän och förenklad fastighetstaxering avskaffas för småhusenheter, bostäder i flerbostadshus, ägarlägenheter och lantbruksenheter. För dessa taxeringsenhetstyper kommer inte längre några taxeringsvärden att fastställas. Skatteverkets register kommer enbart att innehålla uppgift om bostädernas storlek och nybyggnadsår samt storleken för tomtmarken till småhus och storleken av byggrätten för flerbostadshus. För lantbruksenheter redovisas arealen för produktiv mark. För ekonomibyggnader redovisas byggnadskategori och ålder. Dessa uppgifter uppdateras av Skatteverket.  

Utredningen har övervägt olika metoder för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften. Den metod som utredningen föreslagit är att den kommunala fastighetsavgiften och fastighetsskatten anges i kr/m2 och beräknas utifrån storleken på bostaden och marken.


•Avgiften och skatten bestäms separat för småhus, flerbostadshus, ägarlägenheter och tomtmark. För byggnad under uppförande kommer ingen fastighetsavgift eller fastighetsskatt att tas ut. Tomtmark till byggnad under uppförande betraktas som obebyggd.
• Den kommunala fastighetsavgiften för småhus kommer att grunda sig på småhusets boarea, dock  högst 300 m2 boarea. Fastighets-avgiften kommer att anges i kr/m2 boarea. För bebyggd tomtmark till småhus kommer avgiften att grunda sig på tomtens storlek uttryckt i m2, dock högst 3 000 m2. Fastighetsavgiften kommer att anges i kr/m2 tomtareal. • Den kommunala fastighetsavgiften för bebyggda flerbostadshus- och ägarlägenhetsenheterkommer att grunda sig på byggnadens boarea. Fastighetsavgiften kommer att anges i kr/m2 boarea och fördelas lika mellan mark och byggnad.
• För obebyggd tomtmark för bostadsändamål kommer statlig fastighetsskatt även fortsättningsvis att tas ut. Skatten bestäms på samma sätt som den kommunala fastighetsavgiften. Mark kommer att åläggas samma avgift respektive skatt oavsett om den är bebyggd eller inte. Nybyggda bostäder erhåller samma reducering som i dag.
• Kommunerna kommer att delas in i tre grupper, storstads-, mellan- och glesbygdskommuner, region 1, 2 och 3, beroende på befolkningsmängd och närhet till storstäder. Avgiftens storlek kommer att differentieras för de tre kommungrupperna. Det sker ingen omfördelning av avgifts- och skattebördan mellan kommungrupperna. Däremot kan det ske omfördelningar inom varje kommungrupp beroende på att de fastigheter (byggnad och mark) som i dag har ett högt taxeringsvärde inte nödvändigtvis behöver vara stora till ytan.
• En takregel om sammanlagt 10 000 kr för ett småhus med tillhörande tomtmark införs. För region 2 kommer dock i praktiken taket att uppgå till 9 600 kr eftersom storleksspärren för marken annars överträds. För region 3 blir taket 6 450 kr, dvs. lägre än dagens takbelopp, eftersom både storleksspärren för tomt och byggnad hindrar ett högre belopp. Den totala intäkten för stat och kommun är dock oförändrad med ca 15 miljarder kr per år.
• Den kommunala fastighetsavgiftens och den statliga fastighets-skattens belopp per kvadratmeter samt takbeloppen för småhusenheter indexeras med inkomstbasbeloppet på motsvarande sätt som i dag sker med fastighetsavgiftens maxbelopp.


Beskattningen av fastighetsnyttjandet kommer alltså även fortsättningsvis att vara betydligt lindringare än skatteminskningen på grund av finansieringen.

SvD  SvD SvD SvD  SvD DN DN DN DN

Upplagd av Niclas Virin kl. 15:26 Inga kommentarer:
Etiketter: Bostadsbeskattning, bostadstaxeringsutredningen

UTAN INNOVATION STANNAR SVERIGE

Pontus Braunerhjelm,  Klas Eklund och Magnus Henrekson kommer idag ut med boken  Ett ramverk för innovationspolitiken – Hur göra Sverige mer entreprenöriellt?

I presentationen på SvD Brännpunkt skriver de bl.a.
Skattesystemet bör i högre grad utgå från ett entreprenörsperspektiv. I dag missgynnas ofta privat ägande och finansiering med eget kapital. Skattesystemet måste undvika inlåsningseffekter för potentiellt riskkapital. Optioner i innovationsföretag bör därför kapitalbeskattas, progressiviteten i inkomstskatterna minskas och likställighet bör gälla mellan låne- och egenkapitalfinansierad verksamhet. På längre sikt bör ägarskatterna anpassas till genomsnittet för konkurrentländerna.

Finansiering med eget kapital missgynnas i förhållande till finansiering med lånat kapital, eftersom ränta är avdragsgill. Vinsten (avkastningen av det egna kapitalet) beskattas.
- Lösning, avskaffa bolagsbeskattningen.

Inlåsning av potentiellt riskkapital.
- Lösning, avskaffa bolagsbeskattningen. Då lönar det sig inte att med skatteplanering behålla kapital i stagnerande företag. Inför rätt till avdrag från utdelningsinkomst för aktieförvärv (eller åtminstone för nyemitterade aktier).

Optioner i innovationsföretag bör kapitalbeskattas? Nja. Vad är ett innovationsföretag? Optionsaffärer är vadslagning och i princip det samma som affärsverksamhet, varför det är svårt att se att det ska kapitalbeskattas. Eftersom det är affärsverksamhet bör det beskattas endast när och om resultatet tillgodogörs företagaren för privata dispositioner. Optionsaffärer i aktiebolag blir skattefria på samma sätt om bolagsbeskattningen avskaffas.

Likställighet mellan låne- och egetkapitalfinansierad verksamhet.
- Lösning, avskaffa bolagsbeskattningen.

Varför har vi en skatt som systematiskt dämpar företagens tillväxt med 26,3 procent? Varför har vi en bolagsbeskattning? Den mest skadliga skatten för tillväxt och investeringar enligt Anders Borg. Och dessutom extremt komplicerad, rättsosäker och onödig. Avskaffa den.

SvD






Upplagd av Niclas Virin kl. 10:55 Inga kommentarer:
Etiketter: Bolagsbeskattning, bolagsskatt, företagsbeskattning, Klas Eklund, Magnus Henrekson, Pontus Braunerhjelm, tillväxt, vinst, vinstbeskattning

lördag 18 augusti 2012

ETT GLÄDJEBUD

Fredrik Reinfeldt sade i sitt tal i Gustavsberg idag den 18 augusti att han

tänker föreslå för mina alliansvänner att vi gör en ännu kraftigare sänkning än vad det ger möjlighet till
Han åsyftar de förmodade skatteinkomsterna (eller rättare sagt de förmodade uteblivna skatteförlusterna) som den aviserade lagstiftningen mot räntesnurror antas ge. Enligt Anders Borg skulle den möjliggöra en sänkning till 24 procent. Nu blir det alltså ännu mer. Se till att det blir åtminstone ner till 20 procent till att börja med. Då kommer det inte att behövas någon lagstiftning mot räntesnurror. Då minskar också de spänningar som skillnaden i beskattning mellan egetkapital och lånekapital som Företagsskatteutredningen har att lösa. Vi kan slippa två fruktansvärt komplicerade regler samtidigt som avkastningen av investeringar i Sverige ökar.

BRA. Men ännu bättre vore att helt avskaffa bolagsbeskattningen.


SvD  SvD SvD
DN
Upplagd av Niclas Virin kl. 16:14 Inga kommentarer:
Etiketter: Bolagsbeskattning, bolagsskatt, bolagsskattesatser, Fredrik Reinfeldt, företagsbeskattning, Företagsskattekommittén

fredag 17 augusti 2012

RÄNTEAVDRAGET SKA BEHÅLLAS

Ränteavdraget  ska behållas, skriver Carolina Neurath börsreporter på SvD Näringsliv den 17 augusti.  Det ränteavdrag hon avser är avdragsrätten för privatpersoner för räntekostnader på bostadsinnehav. Hon hänvisar till en kommande artikel med en intervju med Anders Borg.

Anders Borg säger nyktert att avdragsrätten är en del i  beskattningssystemet, men Neurath gör allt för att spetsa till frågan med
varför [vill] staten ... gynna lånande och beskatta sparande?
Frågan är fel ställd. Skattesystemet vill beskatta kapitalavkastning. Därmed följer systematiskt kravet att räntekostnad (och andra kapitalkostnader) behandlas spegelvänt mot ränteintäkt (och andra kapitalintäkter). Det vore tekniskt orimligt att beskatta ränteintäkter utan att medge avdrag för räntekostnader.

Att Neurath betraktar avdragsrätten för bostadsräntekostnader som gynnande av skuldsättning (underförstått, något moraliskt tvivelaktigt) och beskattning av sparande (underförstått, något positivt) som något att kritisera, beror nog på att avkastningen av bostadskapital inte beskattas tillnärmelsevis i samma utsträckning som annat kapital. Mot värdet av avdragsrätten (30 procent av räntekostnaden) står den ringa uppoffringen av en låg skatt på placeringen av det lånade kapitalet. Med en beskattning av placeringen i nivå med den gängse beskattningen av kapital (30 procent av avkastningen/nyttjandevärdet) skulle man inte kunna tala om "gynnande genom  skuldsättning".


Det är ett mysterium att beskattning av bostadskapitalet - den äldsta och svårast undvikbara av personskatter - har råkat i sådant vanrykte. Det har alltid funnits en sådan beskattning. Men eftersom bostadskapitalet numera beskattas som en objektskatt och inte i relation till sin avkastning, blir det onekligen en inkonsekvens i inkomstskattesystemet.

Men det går knappast att  reparera den inkonsekvensen genom att avskaffa avdragsrätten för räntor på bostadslån (och andra privatlån) utan att också avskaffa skatteplikten för ränteinkomster. Det vore i och för sig av godo, eftersom räntebetalningar inte är någon nettoskattebas. Varje ränteinkomst motsvaras av en räntekostnad. Nu är dessutom räntekostnaderna hos allmänheten större än ränteintäkterna hos skattepliktiga subjekt, så ett avskaffande av beskattning/avdrag för räntor skulle vara statsfinansiellt fördelaktigt. Men det skulle skapa svåra spänningar i skattesystemet om ränteintäkter och räntekostnader utanför hushållssektorn beskattas, medan de inte skulle göra det inom hushållssektorn.

Denna spännning skulle kunna hanteras genom att avskaffa beskattning  av vinster i företags-/bolagssektorn.

En objektskatt av bostadskapital, ett avskaffande av beskattning av/avdrag för räntor och ett avskaffande av bolagsbeskattningen skulle vara ett sätt att hantera problemet med skattestimulerad hushållsskuldsättning. Kapitalbeskattningen skulle därmed bestå av framför allt beskattning av aktieutdelning.

Den största inkonsekvensen i skattesystemet är bolagsbeskattningen. Avskaffa den.

Leif  Vindevåg gör ett välskrivet inlägg i SvD den 17 augusti. För tydlighets skulle bör dock nämnas att den skattesats för ränteavdrag han föreslår (22 procent) avser kaptialvinstbeskattningen, alltså beskattningen vid en avyttring av bostad.

Men inte är det väl så som Vindevåg skriver att

det är uppenbart att bokstavligt alla förlorar på det nuvarande systemet.

Eftersom finansieringskostnaden ger en avdragsrätt värd mera än skattekostnaden för den finansierade tillgången, vinner den som placerar sin förmögenhet i lågbeskattade tillgångar.  Fastigheter/bostadsrätter är lågbeskattade, men avkastningen/nyttjandevärdet av alla andra privattillgångar (än finansiella tillgångar) är helt obeskattad. Avkastningen av alla tillgångar i näringsverksamhet beskattas fullt ut. Varför?
Upplagd av Niclas Virin kl. 17:37 Inga kommentarer:
Etiketter: Bolagsbeskattning, Bostadsbeskattning, Carolina Neurath, företagsbeskattning, kapitalbeskattning, Leif Vindevåg, ränteavdrag, Ränteavdragsrätt, räntebeskattning, vinstbeskattning

ÄVEN ANNIE LÖÖF VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Nu har Annie Lööf svängt om i fråga om bolagsskatten, skriver SvD den 17 augusti. Efter att ha stretat emot de övriga i alliansen anser hon nu att det är viktigt med sänkt bolagsskatt.

Bravo. Nu finns inget princiellt motstånd i regeringen. Se nu till att sänkningen blir rejäl - minst 5 procentenheter. 20 procent kan vara ett bra första steg. Då kommer vi i nivå med EUs genomsnitt. Då minskar behovet av komplicerade regler mot räntesnurror. Då blir det inte lika dramatisk skillnad mellan finansiering med eget och lånat kapital, vilken underlättar arbetet i företagsskattekommittén.

Men helst borde bolagssskatten - denna den farligaste skatten för investeringar och tillväxt (enligt Anders Borg) - avskaffas helt. Varför bestraffar vi tillväxt med en skatt? Varför beskattas vinster?

Svenskt Näringsliv är kritiskt och vill hellre ha skattelättnad för ägarna. Är det inte Svenskt Näringslivs uppdrag att värna om företagens intressen? Är det så att företagens företrädare tänker mer på sig själva än på företagen?
SvD
DN
Upplagd av Niclas Virin kl. 12:29 Inga kommentarer:
Etiketter: Annie Lööf, Bolagsbeskattning, bolagsskatt, bolagsskattesatser, företagsbeskattning, företagsklimat, Företagsskattekommittén, kapitalvinstbeskattining, tillväxt

måndag 13 augusti 2012

JOMENVISST, JAN BJÖRKLUND

Jan Björklund vill sänka bolagsskatten, skriver SvD den 13 augusti. Bra, men det räcker inte med bara "ett par procentenheter". Sänk bolagsskatten rejält. Avskaffa den helst.

DN
Upplagd av Niclas Virin kl. 09:20 Inga kommentarer:
Etiketter: Bolagsbeskattning, bolagsskatt, företagsbeskattning, Jan Björklund

onsdag 8 augusti 2012

NYSTARTZONER OCH TILLVÄXTVERKET

Utredningen om nystartszoner har den 7 augusti överlämnat sitt betänkande SOU 2012:50 till finansminister Anders Borg. Utredningen föreslår att ett system med nystartszoner införs. Företag inom dessa zoner ska kunna få kraftigt sänkta arbetskraftskostnader i upp till sju år.

Håhåjaja.

Enligt den föreslagna förordningen om nystartszoner ska TILLVÄXTVERKET besluta vilka områden som enligt lagen (2013:00) om nystartszoner utgör nystartszoner.

Jojo.

Det finns ett mycket bättre förslag. Ta bort den beskattning som direkt och uteslutande riktar sig mot tillväxten. Anders Borg. Du som är mottagare av utredningen om nystartzoner har själv konstaterat att bolagsskatten är den farligaste skatten för investeringar och tillväxt.

Och vilken förenkling.


 I DN frågar journalisten aningslöst utredaren Christer Sjödin:

Men vad är det som säger att företaget inte använder pengarna till att maximera vinsten eller höja de anställdas löner i stället för att nyanställa?


Sjödin svarar:
Så kan det bli, men vi föreslår att effekten ska utvärderas regelbundet och om det inte fungerar måste vi tänka om.

Det är klart att företaget maximerar vinsten och kanske lyckas höja den. Det är ju vad som kan få företaget att stanna kvar eller etablera sig i ett område som annars saknar förutsättningar. Kanske höjs också lönerna eftersom företaget får bättre råd om det slipper sociala avgifter.

Det är ju vad det hela går ut på.

Vad är det att hymla om?
SvD  SvD
DN  DN
Upplagd av Niclas Virin kl. 11:41 Inga kommentarer:
Etiketter: Bolagsbeskattning, företagsbeskattning, företagsklimat, nystartzoner, skatteförenklingar, tillväxt, Tillväxtverket, vinstbeskattning

torsdag 2 augusti 2012

BORGS RÄNTEAVDRAGSFÖRBUD

Det finns en bättre lösning. SvD
Upplagd av Niclas Virin kl. 09:51 Inga kommentarer:
Senare inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Inlägg (Atom)
In every respect the burthen is hard on those who attack an almost universal opinion. They must be very fortunate as well as unusually capable if they obtain a hearing at all. They have more difficulty in obtaining a trial, than any other litigants have in getting a verdict. If they do extort a hearing, they are subjected to a set of logical requirements totally different from those exacted from other people.

John Stuart Mill


Any intelligent fool can make things bigger and more complex... It takes a touch of genius - and a lot of courage to move in the opposite direction.

Albert Einstein

Tu ne cede malis, sed contra audentior ito.

Vergilius/Ludwig von Mises

Niclas Virin

Niclas Virin
BOLAGSSKATTEN - ETT ONÖDIGT ONT

Bloggintresserade

Bloggarkiv

  • ►  2021 (1)
    • ►  januari (1)
  • ►  2020 (13)
    • ►  november (1)
    • ►  september (3)
    • ►  juli (2)
    • ►  juni (4)
    • ►  maj (2)
    • ►  april (1)
  • ►  2019 (9)
    • ►  december (2)
    • ►  september (1)
    • ►  juli (2)
    • ►  juni (1)
    • ►  maj (1)
    • ►  april (1)
    • ►  februari (1)
  • ►  2018 (29)
    • ►  november (4)
    • ►  september (2)
    • ►  augusti (2)
    • ►  juli (7)
    • ►  juni (3)
    • ►  maj (2)
    • ►  mars (3)
    • ►  februari (4)
    • ►  januari (2)
  • ►  2017 (37)
    • ►  december (3)
    • ►  november (5)
    • ►  oktober (3)
    • ►  september (4)
    • ►  augusti (1)
    • ►  juli (2)
    • ►  juni (4)
    • ►  april (2)
    • ►  mars (6)
    • ►  februari (6)
    • ►  januari (1)
  • ►  2016 (55)
    • ►  december (3)
    • ►  november (4)
    • ►  oktober (2)
    • ►  september (5)
    • ►  augusti (5)
    • ►  juli (4)
    • ►  maj (8)
    • ►  april (6)
    • ►  mars (4)
    • ►  februari (5)
    • ►  januari (9)
  • ►  2015 (44)
    • ►  december (3)
    • ►  november (9)
    • ►  oktober (2)
    • ►  augusti (2)
    • ►  juli (4)
    • ►  juni (3)
    • ►  maj (4)
    • ►  april (2)
    • ►  mars (1)
    • ►  februari (8)
    • ►  januari (6)
  • ►  2014 (70)
    • ►  december (7)
    • ►  november (10)
    • ►  oktober (8)
    • ►  september (5)
    • ►  augusti (2)
    • ►  juli (6)
    • ►  juni (4)
    • ►  maj (8)
    • ►  april (3)
    • ►  mars (4)
    • ►  februari (5)
    • ►  januari (8)
  • ►  2013 (102)
    • ►  december (9)
    • ►  november (11)
    • ►  oktober (4)
    • ►  september (4)
    • ►  augusti (6)
    • ►  juli (10)
    • ►  juni (8)
    • ►  maj (7)
    • ►  april (13)
    • ►  mars (8)
    • ►  februari (8)
    • ►  januari (14)
  • ▼  2012 (130)
    • ►  december (9)
    • ►  november (15)
    • ►  oktober (7)
    • ►  september (20)
    • ▼  augusti (10)
      • KNÄCK BOLAGSSKATTEKODEN
      • RÄNTEAVDRAGEN IGEN
      • BOSTADSTAXERINGSUTREDNINGENS BETÄNKANDE SOU 2012:52
      • UTAN INNOVATION STANNAR SVERIGE
      • ETT GLÄDJEBUD
      • RÄNTEAVDRAGET SKA BEHÅLLAS
      • ÄVEN ANNIE LÖÖF VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN
      • JOMENVISST, JAN BJÖRKLUND
      • NYSTARTZONER OCH TILLVÄXTVERKET
      • BORGS RÄNTEAVDRAGSFÖRBUD
    • ►  juli (1)
    • ►  juni (9)
    • ►  maj (7)
    • ►  april (17)
    • ►  mars (17)
    • ►  februari (7)
    • ►  januari (11)
  • ►  2011 (181)
    • ►  december (17)
    • ►  november (17)
    • ►  oktober (16)
    • ►  september (15)
    • ►  augusti (11)
    • ►  juli (9)
    • ►  juni (6)
    • ►  maj (11)
    • ►  april (15)
    • ►  mars (29)
    • ►  februari (17)
    • ►  januari (18)
  • ►  2010 (176)
    • ►  december (27)
    • ►  november (24)
    • ►  oktober (15)
    • ►  september (13)
    • ►  augusti (13)
    • ►  juli (5)
    • ►  juni (9)
    • ►  maj (16)
    • ►  april (18)
    • ►  mars (8)
    • ►  februari (12)
    • ►  januari (16)
  • ►  2009 (96)
    • ►  december (14)
    • ►  november (7)
    • ►  oktober (22)
    • ►  september (6)
    • ►  augusti (3)
    • ►  juli (3)
    • ►  juni (6)
    • ►  maj (4)
    • ►  april (5)
    • ►  mars (8)
    • ►  februari (8)
    • ►  januari (10)
  • ►  2008 (15)
    • ►  december (7)
    • ►  november (8)

Om mig

Niclas Virin
Stockholm, Bromma Sverige/, Sweden
F.d. skattedirektör i Riksskatteverket; F.d. bankdirektör och ansvarig för skattefrågor i Handelsbanken; F.d. ledamot av Skatterättsnämnden i 20 år
Visa hela min profil

BESÖKARE


Antal besökare totalt:
Antal besökare denna månad:
Antal besökare denna vecka:
Antal besökare i dag:
Antal besökare online:

BOLAGSBESKATTNINGEN - SKADLIG OCH ONÖDIG

VARFÖR SKA ETT FÖRETAG BESKATTAS FÖR SIN INKOMST?
VEM KOM PÅ DENNA GALNA IDÉ?
VARFÖR ÄR DET INGEN SOM TYCKER ATT BOLAGSBESKATTNINGEN BORDE AVSKAFFAS?

Den som är intresserad av varför bolagbeskattningen kom till kan läsa här. Den som vill ha argument för att ta bort den kan läsa här eller följa min blogg.

Företagens vinst kallar vi för ”inkomst”, men det är en inkomst av helt annan karaktär än hushållsinkomst. Hushållens inkomst utgör ersättning för arbete och kapital och är basen för privat konsumtion. Företagets inkomst, vinsten, är ett mått på värdet av det nya kapital och de nya resurser som skapats. Den är ett mått på den tillväxt som möjliggör ökat välstånd och som utgör förutsättningen för en ambitiös välfärdspolitik. Varför bestraffas det företag som åstadkommer detta med en skatt som utgår i relation till skapandet av denna nya resurs? Varför har vi en skatt på skapande? Och varför betalar företag som gör förlust, dvs. förstör det som redan finns, ingenting?

Bortsett från dessa fullkomligt bisarra omständigheter är företagsbeskattningen förenad med en rad skadliga effekter.

- Bolagsskatten är en liten skatt. Den motsvarar bara drygt 5 % av samtliga skatter och avgifter.

- Det är en dyr skatt. Den ger budgettekniskt ca 100 miljarder kr men kostar i tillämpning kanske 15 miljarder hos lagstiftare, skattemyndigheter, företag, domstolar. Den är en guldgruva för skattekonsulter och en lekstuga för akademiker.

- Den är så svår att tillämpa att den är en rättssäkerhetsrisk. Bara lagtextmassan för företagsbeskattningen är 4 gånger så omfattande som den för inkomst av tjänst och oändligt mycket mer komplicerad, men den ger bara 1/4-del i skatteintäkter till stat och kommun.

- Internationellt verksamma företag drabbas av problem med dokumentation av internprissättning, eftersom de antas kunna utnyttja prissättningen och olika länders skilda utformning av beskattningsreglerna för att undgå eller reducera sin skatt. De kan också drabbas av dubbel beskattning på grund av att flera länder gör anspråk på att beskatta samma inkomst.

- Bolagsskatten förorsakar samhällsekonomiska kostnader genom effektivitetsförluster, genom att styra investeringsbesluten på ett irrationellt sätt.

- Den skapar kriminalitet genom att den gör kringgåenden lönsamma. Gränsen mellan kriminalitet och skicklig skatteplanering kan vara hårfin.

- Den skapar det förkättrade dubbelbeskattningsproblemet. Ta bort bolagsskatten och dubbelbeskattningen försvinner. Det måste vara politiskt mer framkomligt att skapa stabilare företag och beskatta arbetsfria inkomster än tvärtom.

- Det är en omoralisk skatt. Allmänheten inbillas att någon annan (företagen) betalar deras skatt.

- Bolagsskatten är helt onödig. Det som företagen inte betalar i skatt kommer att stärka deras kapitalbas och/eller öka löneutbetalningar och utdelningar som beskattas. Det är endast en förtida beskattning som ytterst bärs – liksom alla skatter – av hushållen. Ett bortfall av de ca 100 miljarder som skatten ger idag skulle således vara endast tillfälligt.

Bolagsskatten är dessutom omodern. I ekonomier utan penninghushållning och med låg kunskapsnivå kan företagsbeskattningen vara den enda möjligheten att ta ut skatt. I välutvecklade ekonomier finns betydligt effektivare metoder att direkt från de fysiska personerna – de som ändå ytterst är de som betalar – ta ut skatterna. Av totala skatte- och avgiftsuttag i Sverige(2010) på 1.430 miljarder kr tar vi ut skatt på löneinkomster (480 mdr kr), på lönekostnader (390 mdr kr), på konsumtion (420 mdr kr) och på kapital (80 mdr kr) med automatik direkt vidkällan. 80 mdr kr tas ut i bolagsskatt (se prop. 2009/10:1 s. 196).

Först när vinsterna tas ut bör beskattning ske. Så är det i t.ex. Estland. Vilken stimulans för företagandet! Och vilken förenkling!

Tillsammans med nationalekonomen Erik Norrman skrev jag i fjol boken
Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser (Norstedts Juridik). Analyserna av de ekonomiska effekterna pekade – föga förvånande – på stora svenska vinster för investeringar och statsfinanser om bolagsskatten reducerades kraftigt eller avskaffades. Problem av teknisk natur är hanterliga. De är löjligt små i förhållande till de problem som bolagsskatten vållar. De positiva effekterna skulle däremot bli många och närmast överväldigande. Det är dock viktigt att inte komma på efterkälken. Då går investeringstillfällena till andra länder med lägre bolagsskatt.

BOLAGSSKATTESATSER I EU

I EU har följande stater lägre skattesats än Sverige (källa www.worldwide-tax.com):

Land Skattesats (%)

Bulgarien 10

Cypern 12,5

Estland 20 *)

Finland 20

Gibraltar 10

Irland 12,5

Kroatien 18

Lettland 20 åi vinst 0

Litauen 15

Luxemburg 18

Polen 19 (15)

Portugal 21 (17)

Rumänien 16

Slovakien 21

Slovenien 19

Storbritannien 19

Tjeckien 19

Ungern 9


*) På utdelad vinst


Övriga EU-länder:


Belgien 33,99

Danmark 23,5

Frankrike 33,33

Grekland 29

Italien 24

Malta 35

Nederländerna 20 (25)

Spanien 25

Tyskland 30-33

Österrike 25

Europa utanför EU

Island 20

Norge 24

Ryssland 20

Schweiz 8,5-24


Australien 30

Brasilien 15

Canada 38

Indien 30 (25)

Japan 25,5

Kina 25

Nya Zealand 28

Sydafrika 28

Ukraina 18

USA 21



Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser

Slopad bolagsskatt - analys och konsekvenser
Erik Norrman - Niclas Virin

LÄNKAR

  • Account Factory
  • Anders Agell juridisk humanism
  • Anders Borg
  • Anders Hultqvist
  • Andreas Bergh
  • Avdragslexikon
  • Carl Johan Westholm
  • Centrum för Skatterätt
  • Ceterum censeo ....
  • Classic liberal
  • Dagens Arena
  • Dagens Juridik
  • Danne Nordling
  • Dick Erixon
  • Ekonomifakta
  • Ekonomistas
  • EU-domstolen
  • Finansdepartementet
  • Fokus
  • Fredrik Malm
  • Högsta Förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten)
  • IFA International
  • IFA Sverige
  • Institutet Skatter och Rättssäkerhet
  • Jobbskatteavdrag (Harald Klomp)
  • Johan Ingerö
  • Johan Norberg
  • Johnny Munkhammar
  • Juridikbloggen
  • Karnov
  • Lagen.nu
  • Library on Economics and Liberty
  • Maxime Bernier
  • Mikael Book
  • Mårten Schultz
  • Niclas Berggren
  • Niclas Virin
  • Näringsdepartementet
  • Opengov
  • Opinionen
  • Peter Sundgren
  • Redovisning
  • Regeringen
  • Riksdagen
  • Robert Mundell
  • Skattelagstiftningsprojektet
  • Skattepolitik
  • Skatter.se
  • Skatter.se Inlägg
  • Skatter.se Why
  • Skatterättsligt Forum
  • Skatterättsnämnden
  • Skattesatser i EU
  • Sloped curve
  • Språkförsvaret
  • Stefan Karlsson
  • Tanja Bergkvist
  • Tax Analyst
  • Tax analysts
  • The Atlantic
  • The New York Times
  • The Wall Street Journal
  • Timbro
  • Tino Sanandaji