måndag 19 juni 2017

REGERINGEN VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

SvD skriver den 19 juni att regeringen vill sänka bolagsskatten från 22 till 20 procent. En promemoria går ut från finansdepartementet den 20 juni.  Sverige blir starkare och attraktivare för investeringar, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) i en debattartikel i Dagens industri. Javisst, Sverige skulle bli ännu attraktivare om bolagsskatten avskaffades helt.
Nu ska skattesatssänkningen kombineras med begränsning av rätten till avdrag för räntekostnader. Högt belånade företag ska betala högre skatt, enligt statsråden. Varför?
Men det blir lite nytt att skatteplanera bort. Och några nya doktorsavhandlingar kan det väl bli.

Promemorian finns här. Det blir inte enklare. Om det inte är önskvärt att lånekapital är gynnat i förhållande till egetkapital, vore det väl bättre att ta bort den omständighet som förorsakar detta, dvs beskattningen av bolagens vinster. I stället ska reglerna kompliceras ytterligare med begränsning av rätten till avdrag för räntor.


onsdag 14 juni 2017

ORDBRUK OCH BOKSTAVSSKÖTSEL 7

Nu har det hänt igen. Tidigare trodde tidigare jag det var felskrivning, men nu har det förekommit så ofta att domar förkunnas så jag tror att skribenten inte känner till ordet avkunna. Den 14 juni skriver Anna Charlotta Larsson en ledare i SvD, som på goda grunder argumenterar för att avskaffa preskriptionstiden för vissa brott. Men hon tror att en dom förkunnas.

O&B 6

tisdag 13 juni 2017

OFFENTLIGT UPPGIFTSLÄMNANDE OM INTERNATIONELLT FÖRETAGANDE

En diskussion har förts i SvD de senaste dagarna om förebyggande av internationell skatteflykt genom företag. Diskussionen har gällt en planerad utvidgning av OECD-ländernas överenskommelse i BEPS-projektet att lämna uppgifter till andra länders skattemyndigheter om beslut rörande internationella företags skattefrågor och verksamhet. Vad som nu diskuteras är att denna informationsspridning ska göras offentlig.

Fyra EU-parlamentariker för FP applåderar förslaget. Gunnar Hökmark (M) har invändningar mot förslaget och kritiseras för sitt ställningstagande.

Eftersom skatteuppgifter i Sverige behandlas med kvalificerad sekretess, är redan uppgiftslämnandet till utländska skattemyndigheter en säkerhetsrisk. Det svenska förhandsbeskedsinstitutet skulle helt upphöra om uppgifterna i ansökningarna blev offentliga. Redan nu kan observeras en tydlig reduktion av antalet förhandsbesked.

Suck.
Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet. Alla blir lyckligare utom skattekonsulter och skatteakademiker

måndag 12 juni 2017

SVERIGE UNDERTECKNAR MULTIATERAL KONVENTION OM SKATTEAVTAL

Som ett led i OECD:s projekt för att motverka erosion av skattebasen och vinstförflyttningar (BEPS-projektet) har Sverige nu undertecknat ett multilateralt avtal om anpassning av de svenska skatteavtalen.

Sverige har liksom många andra länder avtal med andra stater om fördelning av beskattningsrätten till utländska inkomster. Sverige har ca 100 sådan avtal. Vissa länder har betydligt flera. Det innebär att det finns tusentals avtal, och även om det finns viss likriktning skiljer de sig i detaljer. För att göra de överenskommelser som träffats inom ramen för BEPS-projektet effektiva, måste alla avtal omförhandlas. Detta är naturligtvis praktiskt omöjligt. Därför har inom BEPS-projektet förhandlats fram ett multilateralt avtal, som innebär att vissa överenskommelser i avtalen ska ändras. Men det krävs två parter för att komma överens. Därför får varje land peka ut vilka bestämmelser i det multilaterala avtalet som de vill ansluta sig till, och i vilka avtal det ska ske. Om Sverige anser att en paragraf i det multilaterala avtalet ska ersätta motsvarande paragraf i avtalet med Tyskland, krävs det att Tyskland önskar att bestämmelsen ska tillämpas i det svensk-tyska avtalet för att bestämmelsen ska gälla.

Det är således en lång väg att gå. Först ska riksdagen ratificera det multilaterala avtalet. Sen ska riksdagen ta ställning till vilka regler i det multilaterala avtalet som ska tillämpas mot de länder med vilka Sverige har skatteavtal. Om det sedan blir träff från bägge håll, kan riksdagen bestämma att de aktuella avtalsparagraferna ges det innehåll som anges i det multilaterala avtalet.

Detta enorma och resurskrävande arbete krävs för att göra företagsbeskattningen effektiv, en beskattning som svarar för en obetydlig del av världens skatteinkomster och som aldrig kan svara för mer, eftersom skattebasen - företagens vinster/nettoinvesteringar - avser endast en ringa del av världens BNP, dvs den enda reella bas för beskattning som finns. Hela arbetet kunde undvikas genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Och det skulle alla utom skattekonsulter och akademiker bara må bra av.

Avskaffa bolagsbeskattningen