INTE HELLER IKEA FÅR AVDRAG FÖR VÄLGÖRENHET

Ikea nekas avdrag för välgörenhet enligt en dom av Kammarrätten i Göteborg skriver SvD den 14 oktober. Helt enligt reglerna såvitt man kan se. Avdragsrätt föreligger inte för gåvor. Hade kostnaden rubricerats på annat sätt och kunnat motiveras som goodwillskapande, hade den kanske blivit avdragsgill.


Att inte ens en bra motivering räcker visade dock fallet med klimatkompensation, där Saltå Kvarn AB nyligen nekades avdrag av Högsta förvaltningsdomstolen.


Om bolagsbeskattningen avskaffas slipper domstolarna befatta sig med detta idiotiska problem, och bolagen kan lägga sina kostnader på vad de själva bedömer som affärsmässigt lämpligt och bolagsordningen tillåter.

AVDRAGSRÄTT FÖR GÅVOR

Att ge ska inte skattesubventioneras, skriver Ellis Wohlner tidigare styrelseledamot i föreningen Humanisterna  i SvD den 11 maj.

Sant. Och om det ska ske, borde det inte vara en taxeringsfråga. Det finns enklare sätt.

GÅVOR ÄR INGEN TAXERINGSFRÅGA

Laruent Leksells m.fl. debatt i SvD forsätter med en slutreplik den 18 januari. Deras i och för sig rimliga önskemål, att inte endast organisationer som ger ekoknomisk hjälp till behövande ska vara kvalificerade som mottagare avdragsberättigade bidrag, visar hur tokig lagstiftningen om avdragsrätt för gåvor är. Vad har Skatteverket, som är beslutande myndighet, för kompetens att avgöra det? Som det nu är är det avgörande ekonomisk hjälp, vilket Skatteverket också påpekat med stöd i praxis och i förarbetena till lagstiftningen.

OM nu bidrag till vissa ändamål ska stimuleras, vore det rimligare att de kvalificerade mottagarna utses av kompetent myndighet, varefter dessa får statsbidrag i relation till privatpersoners gåvor under året. Därmed skulle medborgarna ges ett direkt inflytande över vilka (utvalda) organisationer som förtjänar statens stöd, utan att det påverkar taxeringsorganisationen med granskning och registering av tiotusentals småbelopp.

Eller är det så jättekul att kunna göra ett avdrag i deklarationen att det motiverar kostnaderna för det? Kräver givmildheten verkligen att den egna gåvan (av delvis andras pengar) manifesteras med ett avdragsyrkande?

DN

SKATTER OCH SOLIDARITET

Skatter ersätter inte solidaritet resonerar Paulina Neuding i SvD den 31 december.

Välfärdsbygget kan ge intrycket att ansvaret för ens medmänniskor är upphandlat och outsourcat till staten, att omtanke är något som automatiskt dras från lönen.

Kanske det.

Desto mer förvånande att hon uppskattar avdragsrätt för gåvor. Den som ger 6.000 kr till godkända mottagare får en skattereduktion med 1.500 kr, dvs. 20 procent av ens givmildhet är outsourcat till staten.

Men även om man tycker att det är bra att givmildheten outsourcas, kan man ifrågasätta att detta har gjorts till en taxeringsfråga. Skattemyndigheten får - om reformen blir framgångsrik - hundratusentals småbelopp att ta ställning till och registrera. Varför kan inte godkända mottagare i stället rekvirera 25 procent från staten av det belopp som upp till 6.000 kr per givare mottagits under året av fysiska personer?

CIVILSAMHÄLLET BEHÖVER MEDBORGARE

Historikern Lars Trägårdh har utkommit med skriften Det borgerliga samhället: tur och retur?

Boken kommenteras på ledarsidan i SvD den 6 april under rubriken Civilsamhället behöver medborgare av en ny ledarskribent, Gustaf Almkvist.

Ett sådant samhälle, där enskilda får ta ett större ansvar för sig själva och sin omgivning, är utan tvekan en central del i det borgerliga projektet. Ska någonting sådant vara möjligt får staten inte vara alltför klåfingrig, poängterar Trägårdh. Han pekar också på det talande i att Sverige som enda land i Europa inte tillåter skatteavdrag för gåvor till ideella ändamål. Men det är symptomatiskt att en rapport om civilsamhället enbart handlar om organisationer. Vart tog människorna vägen?

Det framgår inte varför det skulle vara talande att Sverige som enda land inte tillåter sådana skatteavdag. Här har ju staten faktiskt inte varit klåfingring, utan låtit medborgarna själva avgöra vilka organisationer de vill stödja. Statens "klåfingrighet" består här i att befria vissa organisationer från skattskyldighet för inkomster.

Det är förvisso sant, säger Almkvist (om Trägårdh gör det också framgår inte), att staten kan göra mycket för att stjälpa eller hjälpa civilsamhället. Mycket av dess puls finns också i all den goda verksamhet som bedrivs i föreningar och rörelser. Men ett samhälle – något helt annat än staten – kan bara uppstå och frodas med självständiga människor, som på egen hand kan fundera över sin omgivning och uppgift i världen. Sådana människor blir aldrig passiva mottagare från en stat som påstår sig veta deras bästa.

Låter bra.

Jag tolkar det som ett argument för att inte införa avdragsrätt för gåvor. Tack, Gustaf Almkvist. Tala med din kollega Johan Wennström.

SNEDVRIDNA GÅVOAVDRAG

Hanna Hallin på något som kallar sig tankesmedjan Sektor3 argumenterar på SvD Brännpunkt den 14 mars för en närmast obegränsad avdragsrätt för gåvor och bidrag, ja till och med för medlemsavgifter till föreningar. Bara ändamålet är allmännyttigt. Snedvridning hotar civilsamhället med det förslag som regeringen antytt, hävdar hon.

Hon argumenterar för det ”civila samhället” där själva staten skall vara bortkopplad, men för att bli fri från samhället kräver hon skattesystemets hjälp! Det går liksom inte ihop.

Stöd gärna allmännyttiga (vad det nu är) ändamål, men gör det med egna pengar. Framför allt: belasta inte Skatteverket med uppgiften.

Om allmännyttig verksamhet skall stödjas med allmänna medel, föreslår jag att att alla organisationer som anser sig bedriva allmännyttiga verksamheter må redovisa erhållna bidrag och rekvirera en summa i relation därtill från en särskild myndighet som får avgöra om organisationens ändamål är tillräckligt ändamålsenligt.

SvD
SvD

AVDRAGSGILLT PENSIONSSPARANDE

Det är med pensionssparandet som med sponsring och gåvor till allmännyttiga ändamål: avdragsrätten tycks vara det viktiga.

Spiltans vd Per H Börjesson uttalar sig i Dagens Industri den 3 mars:
"Många unga människor lockas att spara med skatteavdrag, vilket är huvudlöst. De har låg marginalskatt i dag och riskerar att få dubbelt så hög skatt när pengarna tas ut”, säger han och pekar på att de i stället bör spara till bostadsköp och andra kostnader som uppstår under livet.

”Det är jättebra att börja spara tidigt, en ränta-på-ränta-effekt gör att kapitalet växer sig stort med åren. Men det ska inte ske i en pensionsförsäkring. Pensionssparande till personer under 50 år bör förbjudas.”

Redan i juli 2008 hävdade Anders Borg att det var fel med avdragsrätt för pensionssparande.

Det är obegripligt att försäkringsbolagen under decennier lyckats dupera allmänheten med argumentet avdragsrätt.

VILJA UTAN AVDRAGSRÄTT

Johan Wennström upprörs i SvD den 27 februari med rätta över egendomliga hyresvillkor, som gör att Nationalmuseum helt måste stänga under ett antal år när den nuvarande byggnaden renoveras. Han spinner vidare och förvånas över att tomten intill som varit reserverad för Nationalmuseum inte blivit bebyggd. Jag håller med.

Till slut landar han i den fråga hans artikel nog egentligen handlar om: Avdragsrätt för donationer. Där håller jag inte med. Detta skall inte vara en taxeringsfråga. Taxeringen avser att fastställa underlaget för beskattning efter någon rimlig generell princip. I inga fall medges avdrag för personliga levnadskostnader som inte har med inkomstens förvärvande och bibehållande att göra eller andra personliga intressen.

Wennström refererar till en undersökning där var tredje stockholmare sägs kunna tänka sig att sponsra konst och kultur om de samtidigt får göra avdrag för gåvan. Tror jag det. Som man ropar i skogen får man svar.

Om privata gåvor ska skattesubventioneras, är det betydligt rationellare att de organisationer vilka kvalificerar för subvention får rekvirera ett belopp från staten i relation till summan av de gåvor de fått från privatpersoner. En handfull beslut rörande rejäla belopp att bedöma och kontrollera i stället för hundratusentals yrkanden om avdrag för småbelopp.

För ett företag är frågan mer komplicerad eftersom aktiebolagslagen lägger hinder i vägen. Man får inte hantera andras pengar hur som helst. Och avdragsrätten vid beskattningen är rena lotteriet.

Men stöd gärna ett tillbygge av Nationalmuseum med gåvor. Tomten bakom museet är perfekt. En ny operabyggnad bakom Nationalmuseum, som kulturutskottets vice ordförande Christer Nylander och kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt argumenterat för på DN Debatt den 4 januari, får inte plats där. Här är ett bättre förslag.

RÄDDA BARNEN

NU PRESSAR VI UPP PRISERNA ÄNNU MER! trumpetar Rädda Barnen i sin julkampanj för mera bidrag. RB lämnar tom Högsta pris-garanti. Hittar du samma vara för ett högre pris någon annastans får du gärna ge mellanskilladen till oss.

RB påpekar helt korrekt att det inte är avdragsgillt för företag att hjälpa utsatta barn. Att köpa julgåvor går däremot bra (att dra av, får man förmoda RB menar). Därför ger vi ditt företag chansen att stödja världens barn utan att straffas ekonomiskt. Köp våra klassiska julgåvor - i år till ännu högre priser.

Försiktigvis läggs det till att avdragsrätten i vissa fall kan vara begränsad.

Ja, köp gärna en julgran för 150.000 kr (om det är tillåtet enligt bolagsordningen eller du har full kontroll över bolagsstämman).

KULTURSPONSRING - HET POTATIS

Clemens Poellinger undrar i SvD den 25 oktober om kultursponsring med skatteavdrag är en så het potatis att ingen törs ta i den?

Ja, i vart fall skulle en avdragsrätt för gåvor, sponsring, kulturstöd o.likn. vara något helt unikt i den svenska skattelagstiftningen. Inte för något ändamål finns det avdragsrätt för annat än för att fastställa den inkomst som ska beskattas. Alla avdrag avser kostnader för inkomsernas förvärvande och bibehållande. Sen finns det vissa avdrag av sociala skäl, men det är i grunden avsett att kompensera för bristande skatteförmåga p.g.a. särskilda personliga kostnader eller handikapp.

Ett avdrag för att tillgodose ett personligt ideellt intresse skulle vara helt unikt. Skattetekniskt är det också komplicerat. Tiotusentals avdrag skulle behöva kontrolleras. Av EU-skäl skulle avdrag också behöva medges för bidrag till utländska mottagare.

Och vem känner sig nöjd med sig själv med att ge gåvor med andras pengar?

OM, kultur, hjälp till behövande mm skulle subventioneras skattevägen och i relation till allmänhetens intresse, vore en lösning att kvalificerade mottagare ansöka om statsbidrag i relation till från privatpersoner mottagna bidrag. Något hundratal ansökningar en gång om året. I stället för (eller som komplement till) statsbidrag baserat på riksdags- och mynighetsbeslut, skulle bidrag i större utsträckning kanaliseras till mottagare som medborgarna själva tycker är värda att stödja.

RÄDDA BARNEN SÄLJER HUTLÖST DYRA JULOSTAR

I dag fick jag följande mail från Anna Kakuli, pressansvarig på Rädda Barnen, som jag gärna vidarebefordrar.

I dag presenterade regeringen sin budget för 2011. Rädda Barnen vill påminna finansminister Anders Borg om en viktig prioritering som har gått förlorad. Det gäller frågan om avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.



Rädda Barnen anser att regeringens förslag om avdragsrätten som presenterades i regeringsförklaringen inte är tillräckligt bra. I sitt förslag vill regeringen att enbart privatpersoner ska få möjlighet att göra avdrag för gåvor, däremot inte företag. Dessutom har regeringen åsikter om vilken slags ideell verksamhet som avdragsrätten ska gälla. Det tycker Rädda Barnen är fel. Vi tycker att det är självklart att både privatpersoner och företag ska kunna göra avdrag för gåvor till ideella organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, och då särskilt barns rättigheter!



Inom kort startar Rädda Barnens julkampanj, där vi säljer hutlöst dyra julklappar till företag. Vi erbjuder företag att till exempel köpa en burk pepparkakor för 16 000 kronor eller en julost för 100 000 kronor. För att göra julklapparna avdragsgilla får köparen, förutom en dyr burk pepparkakor, även tillgång till Rädda Barnens föreläsningar och utbildningar till personal samt annonsering i organisationens egna marknadskanaler som tillsammans motsvarar priset för hela julgåvan. På så sätt kan företagen skänka pengar till ideell verksamhet utan att de straffas ekonomiskt. Det är Rädda Barnens sätt att visa på det orimliga i att företag får göra avdrag för köp av julklappar som lax och choklad, men inte för att hjälpa utsatta barn.



Rädda Barnen anser att det är absurt att svenska företag får göra avdrag för en fårfiol eller badskum, men inte när de vill skänka pengar för att långsiktigt förändra livet för barn. Vi vet att företagen gärna vill kunna bidra till en bättre värld för barn. Vi hör också att anställda gärna byter ut sina julgåvor mot stöd till utsatta barn.



Vad tycker du? Blogga gärna om detta och diskutera frågan om avdragsrätt för gåvor till ideella gåvor på din blogg. Avdragsrättsfrågan är viktig för många små och medelstora företag och naturligtvis för Rädda Barnen och andra ideella organisationer. Här är i alla fall Rädda Barnens ståndpunkt!

Att jag fått mailet beror förmodlligen på att jag kommenterat företeelsen tidigare.

Jag håller gärna med. Ge gärna en gåva - med egna pengar. Om jag är delägare i ett företag vill jag att företagskapitalet ska användas för företagets bästa. Därför finns det regler i aktiebolagslagen som förhindrar att bolagets medel används för annat än som följer av bolagsordningen. OM det skulle gynna bolagets verksamhet att stödja Rädda Barnen, strider gåvan inte mot aktieägarnas intressen och mot aktiebolagslagen. Däremot finns det i inkomstskattelagen, IL, förbud i 9 kap. 2 § mot avdrag för gåvor och - såvitt avser inkomst av näringsverksamhet - i 16 kap. 1 § förbud mot avdrag för utgifter till annat än att förvärva och bibehålla inkomster. Man kan tycka vad man vill om det, men därmed är knappast kostnaden för Rädda Barnens julostar avdragsgill.

Det bästa sättet att undvika denna idiotiska problematik är att avskaffa beskattningen av företagsvinster. Därmed försvinner dock inte problemet med gåvor med andras pengar. Därför tycker jag att det är bra att förslaget i regeringsförklaringen om avdragsrätt gäller endast fysiska personer.

REGERINGSFÖRKLARINGEN

Två punkter av regeringsförklaringen är för mig av särskilt skatterättsligt intresse.

1. En företagsskatteutredning ska tillsättas.

Regelförenklingsarbetet fortsätter. Det gör också satsningen på kvinnors, ungas och invandrares företagande. En särskild satsning görs för att stärka utvecklingskraften i norra Sveriges inland. En bred utredning av företagsbeskattningen ska inledas. Syftet är att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas.

2. Avdrag för gåvor. Men - tack och lov - begränsat till hjälpverksamhet och bara om ekonomin tillåter.

Vi vill fortsatt uppmuntra de ideella krafterna genom att förenkla för engagemang och låta det civila samhällets gemenskaper utvecklas i enlighet med sin särart. Vi vill samarbeta med och komplettera den ideella sektorn, inte styra över och konkurrera. Som ett led i detta och om ekonomin tillåter är ambitionen att införa avdragsrätt för gåvor till hjälpverksamhet.

GÅVOR OCH MERA JOBB

Tänk om vi alla kunde göra som Bill Gates, önskar Per Gudmundson i SvD den 6 augusti. Privat bistånd har en enorm potential, anser han. Säkert.
Så mycket som Bill Gates kan ge blir dock svårt för de flesta. Men ge till det du tycker behöver stöd med så mycket du kan. Men ge inte med andras pengar. Alla kan hjälpa till utan avdragsrätt.

På samma sida i SvD refereras regeringens sommarfika-träff med pressen. När sänks reklamskatten, frågade en journalist. Anders Borg tyckte inte att det fanns för lite reklam. Sänker vi skatten på arbete, arbetar människor mer. Sänker vi skatten på reklam, tja, då får vi nog mer reklam. Resonemanget är detsamma som när Borg pratar om tobaks- eller alkoholskatt, resonerar Maria Eriksson.

Varför inte när det gäller bolagsskatt?

GÅVOR MED ANDRAS PENGAR

Det är tanken som räknas. Ibland, säger Sanna Rayman i SvD den 22 juni. Det är inte sant, lägger hon till.

Tanken, det är tanken på att ge avdragsrätt för gåvor, och enligt Rayman räcker det inte med att tanken på det är god. Gör något! uppfordrar hon Regeringen, vars alla partier sägs stå bakom avdragsrätt för gåvor. Anders Borg står dock i vägen.

Bra Anders Borg. Stå på dig.

Ett avdrag för personliga levnadskostnader hör inte hemma i skattesystemet. Även om staten toge på sig rollen som delfinansiär av privata gåvor, varför ska kommunerna belastas med skatteinkomstreduktioner av skäl som är helt främmande för dem? Om gåvogivare är så snåla och hycklande att de kan stimuleras till att ge gåvor till angelägna behov endast om gåvan ges med andras pengar, så låt kvalificerade mottagare rekvirera medel från staten i förhållande till av dessa mottagna gåvor. Hundratusentals deklarationsyrkanden med tillhörande risker för fel och fusk ersätts då av några tiotals administrativa beslut.

Jag vill ge gåvor till mottagare jag vill stödja, men inte till andra ändamål, och jag vill göra det med mina egna medel - inte statens och kommunernas. Hur kan partier som förespråkar individualistiska principer argumentera för en kollektivistisk ordning?