fredag 22 december 2017

O&B 11, SKOTTGLUGG

Enligt SvD Näringsliv den 22 december ligger Pensionsförvaltaren Solidar i Pensionsmyndighetens skottglugg. Så står det på både sidan 1 och sidan 8 så det tycks inte vara ett feltryck.
Verkar inte vara en särskilt riskabel belägenhet; i alla fall inte för att träffas av skott.
I samma tidning (sid. 16 i nyhetsdelen) står det att det finns ca 150 målsäganden i rättegången om terrordådet på Drottninggatan. Eftersom offer och anhöriga avses, ska det vara målsägande (eller målsägare).  Ordet ett målsägande (i neutrum) finns väl inte?

O&B 10

torsdag 21 december 2017

ANNAS JULVISA

Melodi: Raska fötter springa tripp, tripp, tripp

Julen kommer snart med tramp,tramp, Trump.
Förut var det bara kamp, kamp, kamp.
Men i U S As kongress
Sade nyss de flesta: Yes,
Ner med bolagsskatten.

Förut var den trettiofem, fem, fem.
Då togs inga vinster hem, hem, hem.
Men när det blir tjugoen
Tas de säkert hem igen.
Slut på den debatten.

Niclas tillägg

Deutschland följer snart, och France, France, France,
Annars har de ingen chance, chance,  chance.
UK siktar ned mot tolv
Tävlingen har inget golv.
Skatten: till slasktratten.

tisdag 5 december 2017

EU:S LISTA PÅ ICKE SAMARBETSVILLIGA LÄNDER

I kampen mot skatteflykt har EU den 5 december publicerat en lista på länder som inte är samarbetsvilliga. Inga EU-stater finns med. Det är svårt att se att de i praktiken skulle kunna undandra sig ansvar för att dölja förhållanden som kan vara ett led i skattefusk. Enligt  SvD har Oxfam som väntat kritiserat att Holland, Luxemburg, Malta och Irland inte tagits med. Oxfam tror ju att företagens vinster undgår beskattning till fantasibelopp, genom att deras inkomster dirigeras till stater med låga skatter. I själva verket är det fråga om att rädda så stora delar av vinsterna från framför allt amerikansk bolagsskatt på 35 procent. Genom att parkera vinsterna i utländska dotterbolag kan de skjuta beskattningen framför sig. Tids nog måste inkomsterna tas hem och då sker beskattning. Det kanske blir ändring på det amerikanska beteendet om den stora skattereformen drivs igenom och den amerikanska bolagsskatten kommer ner på 22 procent, dvs i nivå med skattesatserna i många västeuropeiska stater. Frankrike, Tyskland och Belgien med skattesatser över 30 procent kommer nog snart att tvingas följa efter.
Tänk om världen kunde befria sig från beskattningen av företagsvinster. Vilken vinst för mänskligheten.

torsdag 30 november 2017

NYA SKATTEREGLER LEDER TILL FÄRRE NYA HYRESRÄTTER


På sidan 6 i SvD den 30 november hänvisar tidningen till en debattartikel i tidningens nätupplaga: Nya skatteregler ger färre hyresrätter.

Den som kastar sig över artikeln blir dock besviken. Den argumenterar vältaligt mot en planerad skatteändring, som mycket väl kan antas leda till de konsekvenser debattörerna varnar för. Men det framgår inte vilka förändringar som planeras eller varför det sker.

Så här är det.

Dels pågår sedan några år en inhemsk process för reformeringav skattesystemet för företag. Bl.a. anses skillnaden mellan finansieringskostnaderna med eget och lånat kapital olämplig. Det anses att eftersom räntekostnader är avdragsgilla är lånat kapital favoriserat jämfört med eget kapital, vilket leder till en osund eller oönskad lånefinansiering. Dels pågår det inom OECD och EU en process för att stävja internationell skatteplanering under beteckningen BEPS (Base Erosion and Profit Shifting). En av BEPS-projektets rekommendationer avser begränsning av avdragsrätt för räntor. Den 12 juli 2016 antog EU-rådet ett direktiv att införa vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS, däribland den om ränteavdragsbegränsningar. Medlemsstaterna ska införa en generell begränsning av avdrag för nettoränteutgifter baserad på måttet EBITDA. Avdrag får göras med 30 procent av EBITDA. Det är också möjligt att välja EBIT med en procentsats som motsvarar den som gäller för EBITDA-måttet. Regeln ska vara genomförd i svensk rätt senast den 31 december 2018 och tillämpas senast från och med den 1 januari 2019. Striktare regler får införas, t.ex. för att skydda skattebasen eller för att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital.

Det är dessa föreslagna regler som hotar bl.a. de branscher som debattörerna företräder. Men inte bara hyresmarknaden utan hela fastighetsmarknaden. Den karaktäriseras – på goda ekonomiska grunder – av mycket hög skuldsättning, eftersom den avser en mer än hundraårig ”produktionsapparat”. Men det är värre än så; det hotar hela näringslivet (utom skattekonsultsbranschen). Som anförts får striktare regler införas. OECD har tänkt sig att reglerna ska träffa endast de riktigt stora internationella företagen. EU har därför satt en gräns för när reglerna ska tillämpas till 3 miljoner euro, alltså cirka 25 miljoner kr. Finansdepartementet föreslår att gränsen sätts vid 100 000 kr! Inga andra länder är i närheten av den nivån i sina implementeringar. Direktivet anger begränsningen till 30 procent av EBITDA, regeringen föreslår 35 procent, alternativt 25 procent av det mindre måttet EBIT. Naturligtvis tillkommer en rad bestämmelser för att definiera räntekostnadsbegreppet samt att hantera problem i samverkande företag och framtida avdrag för förluster som fastnat i beloppsspärren. Konsultkåren jublar.

Skälet till att lånekapitalet är favoriserat inte är att räntekostnaderna är avdragsgilla, utan att kostnaderna för det egna kapitalet inte är det. Ett betydligt enklare sätt att uppnå  just det som finansdepartementets vill uppnå,  är att avskaffa bolagsbeskattningen.  Då skulle dessutom en rad skadliga effekter av bolagsbeskattningen försvinna. Se artikel i Svensk Skattetidning 2017 sid163.

torsdag 16 november 2017

PARADISLÄCKAN 2

Debattartikel i Dagens Industri den 10 november.

Om 200 stater skulle ha avtal  med varandra, funnes det 19.900 avtal.

måndag 13 november 2017

SKATTEPOLITIK

Det är märkvärdigt. Just när det stormar som mest kring skatteflykt och skatteplanering med komplicerade bolagsstrukturer i skatteparadis, presenteras förslagen till skattereform - men inte ett ord om bolagsbeskattningen. Bara lägre inkomstskatt, ett sjätte jobbskatteavdrag, lägre kapitalbeskattning, mera miljöbeskattning, höjd moms. Magdalena Andersson tycker inte att beskattningen på arbete är för hög. Ekonomkåren vill att fastighetsbeskattningen höjs.
Inte ett ord om det som upprört opinionen - skatteplaneringen inom bolagssektorn.
Det ligger trots allt en logik i det. Bolagsbeskattningen är statsfinansiellt betydelselös och berör inte gemene man. Ändå - eller kanske just därför - vore det så enkelt att komma till rätta med det som upprör mest - storföretagens internationella skatteplanering. Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet.

SvD

måndag 6 november 2017

PARADISLÄCKAN

Medierna svämmar över av indignation mot den skatteflykt som avslöjats i dagarna och som kallas Paradisläckan. Ordföranden för Svenskt Näringsliv, Leif Östling, är en av dem som hängts ut. Han har gjort uttalanden som han säkert har ångrar. Vad han gjort är att samla upp en del av sitt kapital i ett maltesiskt bolag. Så får inte en svensk göra enligt folkdomstolen. Hur bolaget beskattas för avkastningen av kapitalet är oklart, men den formella bolagsskattesatsen i Malta är 35 procent, att jämföra med Sveriges 22 procent. OCH HAN KAN INTE FÅ UT BOLAGETS MEDEL UTAN BESKATTNING, vilket aldrig nämns i rapporterna.
Google, Nike och Facebook uppges också har undvikit skatt, förmodligen genom transaktioner med irländska bolag. Allt helt i onödan, om världen insett bolagsbeskattningens idioti. Utan bolagsbeskattning ingen bolagsskatteflykt och inga välgödda skattekonsulter, ingen mastodontisk skattebyråkrati och konkurrenssnedvridning. Men en större skattebas för löner och utdelade vinster skulle ta igen förlusten av bolagsskattemedel. Vem tror att bolagen bekostar sina skatter?   Bolagsbeskattningen är endast en dyrbar förskottsbeskattning av löner och utdelningar.
Facebook lär ha fått 139 miljoner kronor i etableringsstöd för en serverhall i Luleå. Varför punga ut 139 miljoner kr för att få osäkra framtida skatteinkomster? Enligt en artikel i SvD "ser Facebook aktivt till att skattepengar inte når den svenska skattkassan", så det blir kanske inga skatteinkomster alls. Utan bolagsbeskattning skulle en etablering - om de affärsmässiga förutsättningarna föreligger - vara gynnsammare än i andra länder som ännu inte förstått poängen med att avskaffa bolagsbeskattningen.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD, SvD
SvD
DI
Bertil Hult och språkreseföretaget EF figurerar, förstås. Det vore väl konstigt om ett extremt framgångsrikt företag verksamt i 116 länder med över 40 tusen anställda inte skulle anpassa sig till internationella skattevillkor. Varför skulle det strukturera sig så att det betalar så mycket skatt som möjligt? Och vilket land skulle gynnas? "I bara en bolagsstruktur, via Luxemburg och Malta, har Bertil Hult personligen på tre år tagit ut 300 miljoner kronor i vinstutdelning", skriver SvD. Tänk om bolagen hade skattat bort en stor del av sina vinster i de länder de bedrivit verksamhet; då hade det blivit lägre utdelningar och lägre skatt för Sverige. Hade det varit bättre?
Återigen. Ta bort bolagsbeskattningen så försvinner problemet och företagsetableringar attraheras av affärsmässiga skäl.

Ola Westerberg skriver i SvD den 8 november att skatteflykt berövar Sverige på 40 miljarder kronor varje år, eller åtminstone 90 procent därav. Bara det skulle motsvara mer än trettio procent av de bolagsskatter som faktiskt betalas. En Gabriel Zucman, professor i ekonomi i Berkely, åberopas. Ja, tror man, som sägs i artikeln, att man kan slå fast att företag har en global vinst på 50 miljarder dollar och 1 procent av vinsten dras in i Sverige, så kan man tycka att skatt på denna procent ska betalas i Sverige. "Med ett sådant system löser man problemet med skatteundandragandet fullständigt." Man kan undra i vilken verklighet Zucman befinner sig. Vilket land ska avgöra den globala vinsten? Vilket land ska avgöra i vilka länder och i vilka andelar vinsten dragits in? "Lösningen är inte en kapplöpning mot botten", säger Zucman. Jo, det är just vad det är. Utan bolagsskatt löser man problemet med det skatteundandragandet fullständigt. Det är bara individer som kan avstå konsumtionsutrymme. Det är bara individer som själva bekostar sin skatt. Bolagsbeskattningen är meningslös och destruktiv. Däremot  kan allt som betalas ut till individer från bolag - även det som bolaget inte behövt betala i bolagsskatt - beskattas.  

onsdag 1 november 2017

AVSKAFFA BOLAGSBESKATTNINGEN

Här är två artiklar av insiktsfulla personer.
Cut the corporate tax to zero
End the corporate tax


Tänk att det ska vara så omöjligt att förstå. Tänk att världen så länge lurats att beskatta bolagsvinster.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

onsdag 11 oktober 2017

DEN MISSRIKTADE JAKTEN PÅ BOLAGSSKATTEN

SvD Näringsliv har den 11 oktober ett uppslag med tre artiklar med det gemensamma innehållet företagsbeskattning, enkannerligen beskattningen av de internationella IT-företagen.
Malin Ekman skriver om att EU måste "ta greppet om världens teknikjättar", underförstått försöka beskatta dem.
Johan Carlström skriver om EU-kommissionären Pierre Moscovicis ambitioner att beskatta den digitala ekonomins företag. En tanke är att beskatta efter omsättning i stället vinst.
Mikael Törnwall skriver om problemen med delningsekonomins företag, Uber och Airbnb.

Problemen med att komma åt storföretagens vinster för beskattning ökar, när möjligheterna att agera i flera länder förbättras. Gamla begrepp från 1900-talets början som bär upp bolagsbeskattningen, t.ex. "fast driftställe" (permanent establishment) som förutsättning för beskattning inom viss jurisdiktion har blivit obsoleta. Vad gäller IT-företagen och de handelsföretag som agerar via internet har begreppet blivit helt oanvändbart, eftersom det inte går att avgöra var en verksamhet som agerar via nätet är belägen.

Delningsekonomins problem är något annorlunda: Här är det möjligheten för privatpersoner att tjäna pengar genom att utan att bedriva formell näringsverksamhet ändå kunna försörja sig helt eller delvis genom att med IT-tekniken stå i omedelbar kontakt med en anonym kundkrets.

Beskattningen av företagens vinster har därigenom blivit - inte bara destruktiv och irrationell - helt otidsenlig. Hur länge ska staterna fortsätta den hopplösa jakten på denna skatt, vars bas knappast kan bli större än 10-15 procent av en hel nations BNP, men som drar stora resurser i form av högkvalificerad arbetskraft och som drabbar själva tillväxten? Obegripligt.

Det finns inget annat än individer att beskatta. Det är bara individer som kan tvingas avstå från en del av sitt bidrag till skapandet av nya värden  - företag övervältrar sina kostnader på individer.

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning, varnar i Dagens Industri den 4 oktober för Moscovicis och vissa EU-länders ansträngningar att hitta nya beskattningsformer för IT-företagen såsom "utjämningsskatt” och beskattning på grundval av försäljning och ”virtuella driftsställen”. Sverige skulle förlora beskattningsunderlag genom att utveckling och produktion inte längre skulle grunda beskattningsrätt. Företagen skulle flytta till marknaderna - det gäller ju att ha sina kostnader i de länder där skatten är högst. Eftersom den högre utländska skatten då skulle komma att avräknas från den lägre svenska skatten, skulle kanske hela den svenska bolagsskatten elimineras. Det vore ju en god anledning att helt avskaffa den svenska bolagsskatten. Det svenska näringslivet skulle besparas ett gissel.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

måndag 9 oktober 2017

O & B 10

Sparka, peta, såga och rysare.
När blev någon senast avskedad eller uppsagd eller utesluten? När blev ett förslag avvisat eller underkänt?
Har något val eller instundande händelse varit ovisst eller spännande de senaste åren?

O&B 9

torsdag 5 oktober 2017

EU MOT IRLAND I EU-DOMSTOLEN

SvD skriver den 4 oktober att EU-kommissionen beslutat att dra Irland inför EU-domstolen, för att landet inte agerat tillräckligt kraftfullt för att kräva in de 13 miljarder euro, som kommissionen i ett beslut i augusti 2016 anser att landet givit Apple i otillåtet statsstöd. Formellt är det inte en skattefråga, men statsstödet anses lämnat genom att Irlands skatteregler medger att företagsinkomster slussas till lågskatteländer genom vad som populärt kallas double Irish. Skatteupplägget avskaffades fr.o.m. 2015 men får tillämpas till 2020 av företag som hade konstruktionen när den avskaffades.

Hur kan man komma på en så korkad ordning som att beskatta företags vinster? Vill man att företags ska göra förlust, dvs förstöra det som redan finns? Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD

fredag 29 september 2017

BOLAGSSKATTERNA SÄNKS I USA OCH FRANKRIKE

USA står inför den största skattereformen sedan Ronald Reagans på 1980-talet, trumpetar Donald Trump. Dagens bolagsskattesats på 35 procent ska ner till 15 eller åtminstone 20 procent. Därmed intar Frankrike toppen i bolagsskatteligan med 34 procent. Men i sitt budgetförslag den 27 september föreslår Emmanuel Macron en sänkning till 25 procent till 2022. Han kommer nog att behöva att ändra sig före dess, eftersom Frankrike inte kan ha högre bolagsskattesats än omvärlden. Dessvärre reagerar han med idén med tvingande högsta/lägsta skattenivåer inom EU och en gemensam bolagsskatt inom EU före 2020. Bevare oss väl!

måndag 25 september 2017

NYA SKATTEREGLER FÖR FÖRETAGSSEKTORN

Idag går tiden för yttrande över departementspromemorian Nya skatteregler för företagssektorn ut. Promemorian baseras på Företagsskattekommitténs betänkande Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet, SOU 2014:40.
Mitt yttrande finns här.
SvD

onsdag 6 september 2017

AVDRAGSRÄTT FÖR FACKAVGIFTER

Avdragsrätten för fackföreningsavgiften återinförs från juli 2018, enligt ett förslag som aviseras i höstbudgeten, skriver SvD den 6 september.
Enligt LO är det framför allt en rättvisefråga, eftersom arbetsgivarna kan göra skatteavdrag för att vara med i en arbetsgivarorganisation.
Jonas Sjöstedt säger att arbetsgivare hela tiden har haft avdragsrätt för avgifter till sina organisationer, så enligt honom uppstod orättvisa när fackmedlemmarnas avdragsrätt försvann.

Det är bara det att den ersättning som arbetsgivarna får är skattepliktig, medan "ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör" är skattefri enligt 11 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Arbetstagares konfliktersättning skulle bli den enda skattefria inkomsten som det går att förvärva med avdragsrätt.

Men skattefriheten för arbetstagares konfliktersättning kanske tas bort, så att det blir rättvisa.
Vi får se när budgeten blir offentlig.

Det var ju meningen att skillnaden mellan löntagares och pensionärers beskattning skulle avskaffas. Med avdragsrätten för fackavgifter tillskapas en ny skillnad till löntagarnas fördel. I vart fall för dem som är fackanslutna.

måndag 4 september 2017

BOSTADSBRIST?

I fjol gjorde jag två inlägg om den s.k. bostadsbristen. I brist på bättre antog jag att en lägenhet i ett flerfamiljshus dimensioneras i genomsnitt för 2 personer och en småhus för 4 personer. Jag kunde då med stöd av SCBs bostadsstatistik uppskatta att det befintliga bostadsbeståndet 2014 borde ge husrum för 12,8 miljoner människor. Jag räknade då inte med det bostadsbestånd som avser specialbostäder, 0,2 milj. (studentlägenhet och äldreboenden), och fritidshus, 0,6 milj. (varav många säkerligen är användbara som åretruntbostäder). Sverige hade 2014 knappt10 miljoner innevånare.

Enligt statistiken för 2016, som nu är tillgänglig på nätet, har bostadsbeståndet ökat med ca 110 tusen lägenheter. Det finns 2,053 miljoner småhus och 2,423 miljoner lägenheter i flerfamiljshus. Numera finns även uppgifter om lägenhetsstorlek, och man kan se att är fördelningen mellan storleksklasserna är tämligen konstant. För en lägenhet i småhus ligger medianstorleken på ungefär 120 m2 och för en lägenhet i flerfamiljshus på ca 70 m2. Fördelningen följer normalkurvan, varför man kan räkna med en genomsnittlig storlek på 120 m2 för en villa och 70 m2 för en lägenhet i flerfamiljshus. Det förefaller inte som 120 m2 är särskilt lite för 4 personer och 70 m2 för 2. Befolkningen har ökat med 250 tusen personer till 10 miljoner 2016.

Räknat på samma sätt som jag tidigare gjorde för 2014 borde bostadsbeståndet förslå till (4 * 2,1) + (2 *2,4) =13,2 miljoner människor. Om man räknar med att en genomsnittsvilla är dimensionerad för 5 personer och en normallägenhet för 3, skulle det finnas utrymme för 17,7 miljoner. Därtill kommer studentbostäder och äldreboende samt fritidshus.

Hur många lägenheter står tomma?

söndag 27 augusti 2017

BOSTADSBRIST OCH TOMMA LÄGENHETER - SAMTIDIGT

Linda Nordlund skriver den 27 september en tänkvärd kolumn i SvD under rubriken Bostadsbrist medan lägenheter står tomma. Hon ger en rad exempel på obegripligheten i och effekterna av bostadspolitiken, men beträffande rubrikens påstående konstaterar hon endast att En svårsmält motsägelse är att Sverige snart kommer att ha bostadsbrist och tomma lägenheter, samtidigt.
Hon har rätt, men jag tror att detta gäller redan och sedan lång tid. I en bloggpost i fjol konstaterade jag med stöd av SCBs bostadsstatistik att det år 2014 fanns 2,5 miljoner lägenheter i flerbostadshus och 2 miljoner småhus och dessutom 0,2 miljoner specialbostäder (äldreboenden och studentlägenheter) samt 0,6 miljoner fritidshus, av vilka säkerligen många är vinterbonade. Men om vi bortser från de sistnämnda kategorierna och antar att den genomsnittliga hyreslägenheten är dimensionerad för 2 personer och det genomsnittliga småhuset är dimensionerat för 3 personer, verkar det finnas bostäder dimensionerade för minst 11 miljoner människor. Sverige har 10 miljonder invånare.
En genomgång län för län visade att detta inte är ett storstadsfenomen utan gäller i alla län.
Jag skulle tänka mig att den genomsnittliga lägenheten är dimensionerad för 3 personer och det genomsnittliga småhuset för 4 personer. I så fall finns det plats för över 15 miljoner personer.

Är det verkligen bostadsbrist? Hur stor bostadsyta per person har vi egentligen i Sverige?  Hur ser det ut i andra länder?

måndag 24 juli 2017

TACK, THOMAS ENGSTRÖM

Thomas Engström skriver kort men med bitande ironi den 23 juli på SvDs ledarsida om några av de "perversa beteenden" bolagsbeskattningen framkallar. Det finns många flera, och dessutom inga önskvärda eller på annat sätt positiva. Måtte hans inlägg ge eko.

Som bosatt i Georgien vet Engström berätta, att Georgien avskaffat bolagsbeskattningen. Georgien förefaller ha kopierat Estlands bolagsskattesystem, som innebär att vinsten beskattas först när och om den delas ut. I Estland är mottagen utdelning skattefri. Det är ju detsamma som att bolagsvinsten är skattefri och att mottagen utdelning beskattas. Det är ett fiffigt sätt att kringgå EU-lagstiftningens moder-dotterbolagsdirektiv som förbjuder beskattning av utdelning till moderbolag.

Fler argument mot bolagsbeskattningen finns här.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

lördag 1 juli 2017

O & B 9

Näringsminister Mikael Damberg har prisat Geelys ägare Li Shufu. Det har han fått kritik för. Han har enligt SvD den 30 juni varit alltför "hovsam". Det verkar som skribenten, Ola Wong, tror att det betyder devot eller något liknande. Enligt SAOL betyder det "måttfull".

O&B 8

måndag 19 juni 2017

REGERINGEN VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

SvD skriver den 19 juni att regeringen vill sänka bolagsskatten från 22 till 20 procent. En promemoria går ut från finansdepartementet den 20 juni.  Sverige blir starkare och attraktivare för investeringar, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) i en debattartikel i Dagens industri. Javisst, Sverige skulle bli ännu attraktivare om bolagsskatten avskaffades helt.
Nu ska skattesatssänkningen kombineras med begränsning av rätten till avdrag för räntekostnader. Högt belånade företag ska betala högre skatt, enligt statsråden. Varför?
Men det blir lite nytt att skatteplanera bort. Och några nya doktorsavhandlingar kan det väl bli.

Promemorian finns här. Det blir inte enklare. Om det inte är önskvärt att lånekapital är gynnat i förhållande till egetkapital, vore det väl bättre att ta bort den omständighet som förorsakar detta, dvs beskattningen av bolagens vinster. I stället ska reglerna kompliceras ytterligare med begränsning av rätten till avdrag för räntor.


onsdag 14 juni 2017

ORDBRUK OCH BOKSTAVSSKÖTSEL 8

Nu har det hänt igen. Tidigare trodde tidigare jag det var felskrivning, men nu har det förekommit så ofta att domar förkunnas, så jag tror att skribenten inte känner till ordet avkunna. Den 14 juni skriver Anna Charlotta Larsson en ledare i SvD, som på goda grunder argumenterar för att avskaffa preskriptionstiden för vissa brott. Men hon tror att en dom förkunnas.

O&B 7

tisdag 13 juni 2017

OFFENTLIGT UPPGIFTSLÄMNANDE OM INTERNATIONELLT FÖRETAGANDE

En diskussion har förts i SvD de senaste dagarna om förebyggande av internationell skatteflykt genom företag. Diskussionen har gällt en planerad utvidgning av OECD-ländernas överenskommelse i BEPS-projektet att lämna uppgifter till andra länders skattemyndigheter om beslut rörande internationella företags skattefrågor och verksamhet. Vad som nu diskuteras är att denna informationsspridning ska göras offentlig.

Fyra EU-parlamentariker för FP applåderar förslaget. Gunnar Hökmark (M) har invändningar mot förslaget och kritiseras för sitt ställningstagande.

Eftersom skatteuppgifter i Sverige behandlas med kvalificerad sekretess, är redan uppgiftslämnandet till utländska skattemyndigheter en säkerhetsrisk. Det svenska förhandsbeskedsinstitutet skulle helt upphöra om uppgifterna i ansökningarna blev offentliga. Redan nu kan observeras en tydlig reduktion av antalet förhandsbesked.

Suck.
Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet. Alla blir lyckligare utom skattekonsulter och skatteakademiker

måndag 12 juni 2017

SVERIGE UNDERTECKNAR MULTIATERAL KONVENTION OM SKATTEAVTAL

Som ett led i OECD:s projekt för att motverka erosion av skattebasen och vinstförflyttningar (BEPS-projektet) har Sverige nu undertecknat ett multilateralt avtal om anpassning av de svenska skatteavtalen.

Sverige har liksom många andra länder avtal med andra stater om fördelning av beskattningsrätten till utländska inkomster. Sverige har ca 100 sådan avtal. Vissa länder har betydligt flera. Det innebär att det finns tusentals avtal, och även om det finns viss likriktning skiljer de sig i detaljer. För att göra de överenskommelser som träffats inom ramen för BEPS-projektet effektiva, måste alla avtal omförhandlas. Detta är naturligtvis praktiskt omöjligt. Därför har inom BEPS-projektet förhandlats fram ett multilateralt avtal, som innebär att vissa överenskommelser i avtalen ska ändras. Men det krävs två parter för att komma överens. Därför får varje land peka ut vilka bestämmelser i det multilaterala avtalet som de vill ansluta sig till, och i vilka avtal det ska ske. Om Sverige anser att en paragraf i det multilaterala avtalet ska ersätta motsvarande paragraf i avtalet med Tyskland, krävs det att Tyskland önskar att bestämmelsen ska tillämpas i det svensk-tyska avtalet för att bestämmelsen ska gälla.

Det är således en lång väg att gå. Först ska riksdagen ratificera det multilaterala avtalet. Sen ska riksdagen ta ställning till vilka regler i det multilaterala avtalet som ska tillämpas mot de länder med vilka Sverige har skatteavtal. Om det sedan blir träff från bägge håll, kan riksdagen bestämma att de aktuella avtalsparagraferna ges det innehåll som anges i det multilaterala avtalet.

Detta enorma och resurskrävande arbete krävs för att göra företagsbeskattningen effektiv, en beskattning som svarar för en obetydlig del av världens skatteinkomster och som aldrig kan svara för mer, eftersom skattebasen - företagens vinster/nettoinvesteringar - avser endast en ringa del av världens BNP, dvs den enda reella bas för beskattning som finns. Hela arbetet kunde undvikas genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Och det skulle alla utom skattekonsulter och akademiker bara må bra av.

Avskaffa bolagsbeskattningen

onsdag 26 april 2017

USA SKA SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Donald Trump vill sänka den federala bolagsskattesatsen i USA från 35 till 15 procent. SvD beskriver det den 26 april som en chocksänkning. Jag skulle vilja kalla det en seger för förnuftet. Ingenstans har ett så stort kliv neråt tagits tidigare. Det vanliga har varit att länderna sänkt enstaka procentenheter eller i vissa fall med enstaka procentenheter under en följd av år. Å andra sidan har USA kommit rejält på efterkälken i den våg av sänkning av bolagsskattesatserna som gått över världen under de senaste 20 åren. Men bättre sent än aldrig. Tar USA detta stora steg, måste säkerligen Frankrike, Tyskland och Italien, som alla ligger kring 30 procent, följa efter. Sen är det nog bara en tidsfråga innan beskattningen av bolagens vinster avskaffas i de flesta länderna.
Mänskligheten skulle därmed befrias från ett onödigt gissel. Ajöss BEPS.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

tisdag 4 april 2017

KAMMARRÄTTSDOM OM RISKKAPITALET VÄNTAS

I april väntas domar från Kammarrätten i Stockholm om beskattning av carried interest i riskkapitaluppläggen.
SvD SvD  SvD

Den 21 april kom domarna. Skatteverkets linje att tillämpa 3:12-reglerna stod sig. Ersättningen till de delägande administratörerna är i och för sig utdelning. Men eftersom bolagen bedöms som fåmansföretag och administratörerna som verksamma i betydande omfattning, ska utdelningen till beskattas som lön.

Det får antas att domarna överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, och rättsfrågan tål onekligen prövning, varför prövningstillstånd rimligen kommer att ges.

SvD,  SvD, SvD
Nordic Capital

fredag 31 mars 2017

FASTIGHETSPAKETERINGSUTREDNINGEN

Utredningen om beskattning vid försäljning av paketerade fastigheter, Utredningen om vissa frågor  inom fastighets- och stämpelskatteområdet, har avlämnat sitt betänkande Vissa frågor inom fastighets-  och stämpelskatteområdet (SOU 2017:27). I SvD presenteras förslaget den 31 mars under rubriken Chockbesked för fastighetsbranschen. Staten kan komma att beskatta fastighetsbranschen med ytterligare 17 miljarder kronor. Siffran har hämtats ur betänkandet, där det sägs:
På kort sikt bedöms förslagen förstärka de offentliga finanserna med mellan 7,7 och 16,6 miljarder kronor. Den varaktiga effekten för de offentliga finanserna bedöms till ett lägre intervall mellan 5,9 och 13,1 miljarder kronor.
Anledningen till utredningen är att vinsterna i fastighetsbranschen i stor utsträckning i legala former kan undgå beskattning. Skälet till detta är att det typiska produkten i fastighetsbranschen, fastigheten, praktiskt kan inneslutas i ett aktiebolag, och aktier i helägda bolag kan säljas skattefritt av aktiebolag. Genom paketeringen kan också stämpelskatten på fastighetsöverlåtelser undvikas.

Nu kommer nog inte förslaget som någon större överraskning för branschen, eftersom uppgiften för utredningen var just att  ändra på reglerna, så att paketerade försäljningar av fastigheter inte undgår beskattning.

Om skattesvinnet antas vara 10 mdr och skattesatsen 22 procent, skulle de obeskattade vinsterna alltså vara 50 mdr kr.
För fastighetsbranschen kommer förslagen om avskattning vid transaktioner med paketerade fastigheter att ha störst påverkan för företag som har en hög transaktionstakt, omfattande projektutveckling och där objekten har en stark värdeutveckling. Det föreligger också en risk för vissa inlåsningseffekter, särskilt i ett initialt skede. Utbudet av fastigheter ur det befintliga beståndet på marknaden för kommersiella fastigheter kan då komma att krympa avsevärt. Sänkningen av stämpelskatten kan dock mildra de negativa effekterna.
Låter inte som något som just nu efterfrågas.

Utredningen föreslår också en generell skatteplikt för stämpelskatt vid fastighetsbildning. För att inte onödigt försvåra användandet av fastighetsbildningsinstitutet föreslås dock att de avgifter som betalas till lantmäterimyndigheterna för fastighetsbildningen ska få räknas av från stämpelskatten. Å andra sidan föreslås att stämpelskatt inte längre ska utgå vid koncerninterna fastighetsöverlåtelser, samt att skattesatsen för juridiska personer ska sänkas från 4,25 procent till 2 procent.

Är det någon som tror att byggbranschen kommer att stå för den tillkommande skatten? Det blir högre priser och/eller lägre löner beroende på elasticiteter och/eller minskade investeringar beroende på räntabilitetseffekten, dvs. konsumenter, löntagare och aktieägare bekostar skatten. Den skatt som tas ut i bolagsledet minskar basen för inkomst- och konsumtionsskatter.

Och så lite nya skatterättsliga problem, bl.a. ska det avgöras om tillgångarna i det överlåtna bolaget huvudsakligen, dvs. till minst 75 procent, består av värdet av fastigheter. Vidare ska vid överlåtelsen  det överlåtna aktiebolaget beskattas som om fastigheten sålts. Bolaget anses ha återförvärvat fastigheten till samma pris. Ett företag som ska anses ha avyttrat och åter förvärvat en fastighet ska också ta upp ett belopp som motsvarar 7,09 procent av det högsta av marknadsvärdet på fastigheten och taxeringsvärdet året närmast före det år då fastigheten anses avyttrad. Detta ger en skattekostnad som motsvarar kostnaden för den stämpelskatt på två procent av köpeskillingen som skulle utgått vid en direktavyttring av en fastighet.

Tänk så mycket enklare det vore om bolagsbeskattningen avskaffades.

I SvD den 4 april skriver tidningen om den negativa reaktionen av betänkandet för börsens fastighetsbolag. Den Norske Bank bedömer att de nya skatterna minskar likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden. Swedbank och Nordea räknar med prisfall på 6 - 8 procent.

Vem kan vara förvånad? Nu är det fråga om regler för en begränsad bransch. Men detsamma gäller ALL privat näringsverksamhet. Beskattning av vinst har bara negativa effekter för det som alla eftersträvar - drägligare tillvaro.

fredag 24 mars 2017

BEPS ELLER DBCFT

I tidskriften Skattenytts nr 4 2017 s. 187 finns en initierad artikel av Torsten Fensby, Kommer BEPS-projektet att överleva Trump-administrationen, om chansen/risken för att BEPS-projektet (base erosion profit shifting) faller samman om Trump-regimen drar sig ur.

Den kan gärna läsas tillsammans med en kommentar från Tax Policy Center, Understanding the Republicans’ corporate tax reform proposals, av William G.Gale om funderingarna att ersätta den amerikanska bolagsskatten med en DBCFT (destination-based cash-flow tax).

tisdag 21 mars 2017

SVERIGE SÄNKER BOLAGSSKATTEN

SvD skriver på nätet den 21 mars att regeringen överväger att sänka bolagsskattesatsen från 22 till 20 procent. Alltid något! Sänk lite till, så vi inte kommer på efterkälken. Då behövs inte heller Företagsskattekommitténs tokerier med 25 procents "finansieringsavdrag" av företagets hela skattemässiga resultat, som bara är ett krångligare sätt att åstadkomma samma sak, och avdragsförbud för negativa finansnetton.
Men helst, avskaffa bolagsskatten helt.

måndag 20 mars 2017

(L) VILL SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Dagens Industri skriver i helgnumret 18-19 mars att Liberalerna gör klart för sänkt bolagsskatt. Flera länder med Irland i spetsen driver en aggressiv skattepolitik och i Storbritannien finns planer på att sänka bolagsskatten till under 15 procent, skriver tidningen. Då blir det i längden omöjligt för Sverige att hålla fast vid dagens nivå på 22 procent, anser Liberalerna. "Gör Storbritannien som de ha sagt, så måste Sverige följa efter", säger Liberalernas ekonomiskpolitiska talesman Mats Persson.

Varför vänta på irländare och engelsmän? Gå före, så underlättar vi för både svenskt och utländsk kapital att skapa värden i Sverige, innan kapitalet drar till Irland och Storbritannien. Det är inte för att irländare och engelsmän sänker bolagsskatten som vi ska göra det, utan för att det är bra i sig att avskaffa en hyperkomplicerad, skadlig, dyrbar, rättsosäker och helt onödig skatt.
Och varför skulle det anses "aggressivt" att ha en låg - eller helst ingen - bolagsskatt? 

Avskaffa bolagsbeskattningen.

fredag 17 mars 2017

GULDREGN ÖVER AKTIEÄGARNA!??

"Guldregn över aktieägarna", "utdelningsfest" brukar tidningarna förmedla med jätterubriker så här i bolagsstämmotider. Men SvD citerar i år en sakkunnig som påpekar att
utdelningar är egentligen att flytta aktieägarnas pengar från en ficka till en annan. En typisk kursreaktion på en utdelning är en nedgång samma dag med exakt samma belopp, men som bekant är ju aldrig allt annat lika utan en viss avvikelse från denna norm förekommer i princip alltid.

En annan sagesman anser att
aktiesparare har för mycket fokus på att jaga utdelningar. Det är inga gratispengar som regnar ned från himlen. Man glömmer lätt att det är pengar som försvinner från bolagen.
Självklarheter. Skönt att det sägs, men sorgligt att det behövs.

måndag 13 mars 2017

MERA OM BESKATTNING AV BOSTADSRÄTTER

Skatteverkets ställningstagande om beskattning vid förändring av bostadsrättsupplåtelse som jag skrev om här har vållat berättigad uppståndelse. Enligt SvD den 10 mars visar Magdalena Andersson förståelse för den oro berörda bostadsrättshavare kan känna, men enligt tidningen har Skatteverket kompletterat sin tolkning av lagstiftningen och gjort ett förtydligande. "Skatteverket kompletterar det rättsliga ställningstagandet och förtydligar att det inte kommer att jobba med ärenden som har ägt rum eller kommer att äga rum före 1 januari 2018. De som redan har gjort förändringen kan pusta ut", säger finansministern till SvD.

Detta föranleder åtminstone två funderingar.

För det första. Har finansministern lagt sig i Skatteverkets myndighetsutövning. Ministerstyre är inte tillåtet i Sverige. Enligt 12 kap. 2 § regeringsformen (RF) får
ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot en kommun eller som rör tillämpningen av lag.
För det andra. Ska inte lika fall dömas lika? Om gällande rätt är den som Skatteverket hävdar, varför ska de slippa betala skatt som redan hunnit göra det som verket hävdar enligt lag ska utlösa beskattning? Enligt 1 kap 9 § RF ska              
domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
Enligt artikeln i SvD ska några privatpersoner har redan begärt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Antag att Skatterättsnämnden eller Högsta förvaltningsdomstolen efter ett överklagande går på Skatteverkets linje. Vad ska då gälla?  Någon rättslig grund för att inte tillämpa gällande rätt föreligger inte. Kan de berörda då åberopa finansministerns tröstande besked eller Skatteverkets hemsnickrade amnesti? För övrigt har, såvitt jag kan se, Skatteverket ännu inte kompletterat sitt ställningstagande med amnestilöftet.


tisdag 21 februari 2017

BESKATTNING AV BOSTADSRÄTTSANDELAR

Tidningarna skriver just nu mycket om att Skatteverket har skrämt upp alla bostadsrättsandelshavare med skatteanspråk vid förändringar i bostadsrättsavtalet. Skatteverkets rättsanalys redovisas på dess hemsida. Argumentationen synes i princip invändningsfri, men om lagstiftaren haft fantasi nog skulle han nog åtminstone i ett förarbetsuttalande antytt att reglerna inte avsåg förändringar inom en och samma förening eller annan lämplig begränsning. Privatekonomiskt och bostadspolitiskt är tillämpningen en katastrof och statsfinansiellt en struntfråga.

En bostadsrättsandel är förvisso ett slags värdepapper som kan överlåtas, men den representerar framför allt medlemskapet i en förening och den därmed hörande rätten att bebo en av föreningens lägenheter. Den praxis som Skatteverket stöder sig på är en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen från 2003. Målet är ett s.k. notismål, RÅ 2003 not. 107. Fallet gällde omvandling av villkoren i ett optionsavtal. Ett optionsavtal är i princip ett avtal om vadslagning om värdeutvecklingen på någonting inom viss tid. Någon annan substans innehåller inte ett optionsavtal. Varje förändring i avtalet har därför samma innebörd som avslut av ett gammalt och ingående av ett nytt avtal. Till skillnad mot ett optionsavtal är en bostadsrättsandel förenat med betydande materiella värden vid sidan av rätten till medlemskap, nämligen tillgång till bostadsutrymme. Rätten till bostadsutrymme är i själva verket huvudsaken, och den rättsliga konstruktionen med en andel i en förening som äger huset är bara ett sätt att formalisera denna rätt. Medan varje ändring av optionsavtalet fundamentalt ändrar förutsättningarna för relationerna mellan parterna, är byten av bostadsytor eller tillägg av parkeringsytor m.m. närmast praktiska förändringar av den rätt som bostadsrättsandelen representerar.

Skatteverket åberopar ytterligare tre rättsfall (RÅ 1997 ref. 81, RÅ 2000 ref. 44, och RÅ 2005 ref.76) till stöd för sitt ställningstagande. Fallen avser omvandling av aktier som innebär att de ges rätt till ökad eller minskad utdelning.

Skatteverket kan ha rätt i sin uppfattning, men det kan bara slås fast genom en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen. Det som förekommer i bostadsrättsföreningarna kan dock knappast ses som ett sådant missbruk av bostadsrättsinstitutet att det är viktigt att Skatteverket i oträngt mål ser till att (möjligen) gällande lag efterlevs. Förr eller senare (när försäljning sker) kommer skattskyldigheten att infinna sig, men då har bostadsrättshavaren också fått pengar att betala skatten med. Skatteverket har betydligt viktigare uppgifter. Det är närmast en form av juristeri att vilja driva en jämförelse med optionsavtal. Under mellantiden kommer hundratals eller kanske tusentals bostadsrättsägare att sväva i ovisshet om huruvida en avsevärd skattebörda hotar dem.

Varför kan inte Skatteverket nöja sig med att iakttaga vad som sker på marknaden och meddela finansdepartementet, så att frågan prövas politiskt? Jag tror att de flesta riksdagsledamöter av alla kulörer är beredda att - om så vore nödvändigt - förtydliga lagstiftningen, så att justeringar och tillägg av ytor i en bostadsrättsfastighet inte ska utlösa beskattning. Vem tjänar på det i dessa tider när alla skriker efter nya bostadsutrymmen?

Peter Melz och Roger Persson Österman, professorer i finansrätt vid Stockholms universitet, kritiserar Skatteverkets agerande i SvD i en artikel den 24 februari.

Fortsättning följer.

tisdag 14 februari 2017

THE GRUMPY ECONOMIST, JOHN COCHRANE´S BLOG

För den som vill läsa på engelska vad jag försöker förklara på svenska, finns här ett intressant inlägg av John Cochrane

Avskaffa bolagsbeskattningen

ETT GLÄDJEBESKED FRÅN SKATTEVERKET

Galenskapen med omräkning av preliminärskatt som jag skrev om här har fått sin lösning. Den förträfflige tjänstemannen på Skatteverket har just meddelat att han ändrat i systemet, så att årsbeloppet fördelas jämnt över året och inte tas ut i sin helhet under den första månaden. Heder åt denne man.
Skatteverket lever upp till sin devis att det ska bli rätt från början!

Förhoppningsvis ändras också rutinerna för beräkning av preliminärskattebelopp, så att kapitalvinster från i förfjol inte ska förutsättas uppkomma även under året.


EFFEKTIV MARGINALSKATT

Nationalekonomerna Jacob Lundberg och Alexander Fritz Englund visar i studien The taxation of high-income earners: An international comparison från European Policy Information Center (Epicenter) ett antal länders högsta effektiva marginalskattesatser, dvs skattesatsen på den sista kronans inkomst i ländernas högsta inkomstskikt. I studien inkluderas arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatt. Därav beteckningen effektiva marginalskatten. Rapporten kommenteras i SvD den 13 februari.
För Sveriges del utgår kommunal inkomstskatt med ca 32 procent och statlig inkomstskatt med som högst 25 procent. På samma inkomst betalas ca 31 procent i sociala avgifter och mervärdesskatt med normalt 25 procent; i vissa fall bl.a. livsmedel med 12 procent. För vissa varor tillkommer särskilda konsumtionsskatter på alkohol, tobak, bränsle, el mm. Nu går det inte att bara addera skattesatserna; vi är redan långt över 100 procent. De sociala avgifterna är i regel avdragsgilla för arbetsgivarna och konsumtionsskatter betalas endast med beskattade inkomster. Formeln för beräkning av den effektiva marginalskattesatsen visas i rapporten.
L-E beräknar den effektiva marginalskatten i det högsta inkomstskiktet i Sverige till 75 procent, vilket ger Sverige första plats. I botten av 31 undersökta länder ligger Slovakien med 36 procent.
En allvarlig brist med rapporten är att det inte framgår i vilket läge den högsta marginalskattesatsen för inkomstskatten nås. Det är bara den som är avgörande för totalresultatet, eftersom alla andra skatter är proportionella. I Sverige nås högsta inkomstskattesats, 57 procent, vid 638 400 kr. Det är ju stor skillnad om skattesatsen nås vid den nivån eller vid t.ex. 2 milj. kr. På min förfrågan har Lundberg invänt att det skulle bli för komplicerat att redovisa. Jag har svårt att inse det. Det skulle bli knepigt att rangordna länderna, men det kan knappast vara svårt att ange högsta skiktgränsen för varje land, och sen kan var och en göra sina bedömningar.

måndag 13 februari 2017

BETALA SKATT ENLIGT LAG

Tre entreprenörer föreslår i en artikel i SvD den 13 februari att vi ska hylla företag som betalar skatt.

Skribenterna berömmer sig över att den företagsgrupp de tillhör betalat 1,4 miljarder kronor i skatt sedan år 2002, alltså ca 100 miljoner kronor om året. Ja, har företaget betalt löner så ska arbetsgivaren dels innehålla en del som betalas till skatteverket som den anställdes preliminärskatt (A-skatt), dels betala sociala avgifter. Det är en del av företagets lönekostnader. Har företaget sålt varor och tjänster utgår det skatter (framför allt moms) på det. Det är skatter som bekostas av företagets kunder.  Ska det vara något för företaget att skräppa om? Momsen ingår varken som kostnad eller intäkt för företaget. Kvar är bolagsskatten som, vilket framhålls i artikeln, företaget har viss möjlighet att själv råda över när den ska betalas. Om relationen mellan företagets bolagsskatt och övriga skatter är densamma som relationen mellan statens bolagsskatteinkomster och det allmännas totala skatteinkomster, kan bolagsskatten uppskattas till kanske 5 miljoner kronor om året. Enligt gällande redovisningsregler ska skatten redovisas separat och med viss specifikation i årsredovisningen. Jag travesterar skribenterna: "Hur är det möjligt att ni inte vet vilken skatt företagen betalar?" Det är bara att läsa innantill.

Det är klart att företagen ska betala skatt om vi har en sådan lagstiftning. Om företagsledningarna tror att det ger goodwill och ökade vinster om de framhåller att företagen betalar mer skatt än de måste enligt lag, må de väl göra det, men det kan bli knepigt att övertyga aktieägarna. Det är nämligen deras pengar som företagsledningen hanterar.

Reglerna för bolagsbeskattning är och måste alltid vara extremt komplicerade och orsakar därför långa och dyrbara skatteprocesser. Bolagsskatten styr företagens beteende och ger upphov till snedvridningar och effektivitetsförluster och driver fram ett beteende för att minimera skatten. Skatten övervältras på konsumenter, löntagare och kapitalägare och är därför egentligen en förtida betalning av skatt som för eller senare skulle ske i en eller annan form. Temporärt ger bolagsskatten bara ca 5 procent av alla skatter och avgifter;  i det långa loppet ger den ingenting annat än sysselsättning för konsulter och akademiker.

Nej då är det bättre att avskaffa bolagsbeskattningen, så kan vi hylla företagen för vad de producerar.

torsdag 2 februari 2017

VARNING ALLA EGENFÖRETAGARE SOM GJORT KAPITALVINSTER

En egenföretagare betalar som bekant skatten (F-skatt) på sin företagsinkomst själv på grundval av en preliminär skattedebitering. Enligt 8 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska preliminär skatt betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år. Skatteverket skickar i december (2016) ut en skattsedel för en skatt för 2017 som baseras på beskattningen av föregående års (2015) inkomster. Enligt 55 kap. 3 § ska skatten normalt beräknas till 110 procent av den slutliga skatt som bestämdes i det senaste beslutet om slutlig skatt. Skatten ska enligt 62 kap. 4 § betalas varje månad med en tolftedel.

Enkelt och rimligt.

Men! Den företagare som t.ex. har sålt sitt hus eller lägenhet eller gjort aktievinster under ett år (2015) och beskattats för det, påförs en preliminärskatt för det nästpåföljande året (2017) som om vinster med lika stora belopp (eller t.o.m. 110 procent därav) skulle uppkomma då igen. Dessa vinster hade ingenting med företagets verksamhet att göra och beskattades inte heller som näringsinkomst utan som kapitalvinst. Den som inte är företagare med F-skattesedel betalar inte preliminär skatt för beräknade kommande kapitalinkomster och kapitalvinster.

Men egenföretagaren måste agera för att freda sig mot detta helt oberättigade skattekrav. Helst ska han lämna en preliminär självdeklaration i november före inkomståret, innan Skatteverket beslutar om preliminär F-skatt. Men vilken egenföretagare tänker på det, om man inte tror att inkomsten av verksamheten förändras påtagligt under det kommande året. Men om Skatteverket kommit före, gäller det att begära omprövning genom att skicka in en preliminär deklaration. Det kan enkelt göras på Skatteverkets utmärkta hemsida. Eftersom en deklaration lämnad i november skulle godkänts direkt, finns det ingen anledning att inte Skatteverkets beslut skulle kunna ändras direkt. Men så är det inte. I ett aktuellt fall har en på nätet den 22 januari 2017 ingiven preliminär deklaration ännu inte blivit expedierad. Den 13 februari ska den första skattebetalningen ske, så det börjar brådska.

Jag ringde till Skatteverket och fick tala med en mycket förstående person, som generad bekräftade att så här är det. Han berättade även att när/om den preliminära deklarationen accepteras, kommer de månatliga skattebeloppen att sättas ned med början i beskattningsårets slut!!! HELA det reducerade preliminärskattebeloppet kommer alltså att behöva betalas in den 13 februari!

Den förträfflige tjänstemannen rekommenderade att deklarera så lågt som möjligt - ingen vet ju hur företaget kommer att gå. En nyinvestering som ger rätt till avskrivning kan kanske enkelt radera ut hela vinsten enligt den tidigare gjorda uppskattningen.

Vi får se hur det går.

Omsider har Skatteverket hanterat den ingivna preliminärdeklarationen och satt ned skattekravet. Men- precis som min sagesman sade -skall hela skattebeloppet betalas in den 13 februari; inte med en tolftedel under tolv påföljande månader. Jag undrar om det finns lagligt stöd för denna ordning.
    



       





tisdag 17 januari 2017

SCHÄUBLE VILL SÄNKA DEN TYSKA BOLAGSSKATTEN

Den evige  motståndaren mot sänkta bolagsskatter, den tyske finansministern Wolfgang Schäuble, har kommit till insikt. I en intervju i Wall Street Journal den 16 januari säger han att Tyskland "can reduce its corporate tax rate in the wake of similar moves in the U.K. and the U.S". Tyskland borde förenkla sitt komplexa skattesystem för företag för att förbli internationellt konkurrenskraftigt, säger han.

Donald Trump vill sänka USAs bolagsskattesats från 35 till 15 procent, Theresa May vill sänka den i UK från 20 till 17 procent. Andra högskatteländer som Frankrike, Italien, Canada och Japan har också flaggat för sänkningar av bolagsskattesatserna.

Fantastiskt. När jag var aktiv i skatteförvaltningen på 1980-talet gällde 40 procent som riktmärke för när utländska bolagsinkomster skulle anses oacceptabelt lågt beskattade. Numera gäller enligt 39 a § inkomstskattelagen (1999:1229)  att

nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige.
Dvs gränsen går numera vid 22  * 55 % = 12 %.

Månne får man uppleva den dag bolagsbeskattningen avskaffats helt. Denna resurskrävande, komplicerade, skadliga, onödiga och föga inbringande skatt! Det går i alla fall åt rätt håll.

Avskaffa bolagsbeskattningen