Den nuvarande regeln, med avdragsförbud för räntebetalningar till närstående företag på grund av skuldsättning för koncerninterna förvärv av aktier, görs generell.
1. Ett företag får inte avdrag för ränteutgifter avseende en skuld till ett företag som det är i intressegemenskap med. Med intressegemenskap menas att ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, eller företagen står under i huvudsak gemensam ledning. I nuvarande lagstiftning (som endast gäller skuldsättning för aktieförvärv) krävs bestämmande (dvs. normalt minst 50 procents ägande) inflytande. Skillnaden innebär dels en skärpning genom att det räcker med till väsentligt inflytande, dels en ökad oklarhet om innebörden i inflytandet, eftersom väsentligt är mer opreciserat än bestämmande.
Regeln ska normalt inte tillämpas om mottagaren beskattas för ränteinkomsten efter en skattesats av minst 10 procent.
10-procentregeln finns f.n. men bara i fråga om ränta på lån för koncerninterna förvärv av aktier.
2. Omvänd ventilregel
10-procent regeln ska dock inte tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Om SkV kan visa detta, blir det alltså inget avdrag ens om skattesatsen för mottagaren är högre än 10 procent. Rimligen måste kravet på SkVs bevisning stiga ju högre skattesatsen i mottagarladet är, eftersom motivet att företaget skaffat sig skulden och räntekostnaden för att få en skatteförmån då måste antas minska.
Regeln är ny.
3. Ett företag får inte heller avdrag för räntor på en skuld till utomstående företag om skulden avser förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen. Dock bara till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det utomstående företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det utomstående företaget, och förvärvet kan anses ha samband med denna fordran.
Denna regel om s.k. back to back-lån finns i nuvarande lagstiftning men skärps dels genom att intressegemenskapsdefinitionen skärps, dels genom att 10-procentregeln, som f.n. gäller för sådana räntekostnader, inte tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
4. Ventilregeln
Liksom i dagens regler får, om räntan beskattas med mindre än 10 procent hos mottagaren, ränteutgifter avseende skulder till företag i intressegemenskap dras av, om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverat.
Genom förslaget görs följande tillägg: Även förvärvet av delägarrätten måste visas vara affärsmässigt. Vid bedömningen av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat ska särskilt beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från ett företag inom intressegemenskapen.
Ventilregeln gäller dock bara om det företag som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma i en EU-stat eller skatteavtalstat.
Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv ska även den förstnämnda skulden anses avse detta förvärv.
Det förefaller inte som att förslaget biter på kommunernas räntesnurror, eftersom de har tillgång till banklån från Kommuninvest, som ingen kommun har väsentligt inflytande över. Å andra sidan är kommunernas behov av skattesnurror en funktion av att de bolagiserat vissa av sina verksamheter. Hade det inte skett skulle verksamheten inte varit skattepliktig. Så statens anspråk på skatt är kanske inte så starkt.
Men nu har Anders Borg härsknat till mot det också, så förslaget får väl skärpas till ytterligare. Så här är det med en så omöjlig (och så onnödig och skadlig) sak som beskattning av bolagsvinst.
Hanne Kjöller upprörs i DN den 27 mars över kommuner som skatteplanerar. Jag kan tycka att det är värre att de bolagiserar sina verksamheter. Förutom att kommunernas agerande därmed lättare kan döljas, drar de på sig en skattskyldighet som de annars inte skulle ha. Nu har varit lätt att undvika beskattningen, så skattskyldigheten har inte varit något problem.
Om de föreslagna reglerna blir effektiva även mot kommuner (vilket torde kräva ytterligare skärpning av förslaget) får väl kommunerna återgå till att driva sina verksamheter i direkt regi. Och det är väl bara bra. Någon skatt blir det inte, men verksamheterna blir kanske mer transparenta.
Men varför ska egentligen kommunala bolag behöva betala skatt? Verksamheten finansieras av skattemedel (om den går dåligt) eller möjliggör sänkning av kommunalskatt eller statsbidrag om den går bra.
Varför ska bolag betala skatt på vinsten över huvud taget?
SvD
SvD
SvD
DN
DN
SvD
DN
SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar