BEGRÄNSNING AV AVDRAGSRÄTT FÖR RÄNTOR

Så kom då det förväntade förslaget om ytterligare begränsning av rätten till avdrag för räntor. De mer flagranta fallen kanske hejdas - åtminstone tillfälligt. Eftersom lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 och ingen vet hur det slutliga förslaget kommer att se ut i propositionen, läggs en död hand över ränteuppläggen under resten av 2012. Dessutom träffas tidigare upplägg, eftersom lagen ska tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012.

Förmodligen ligger konsulterna redan i startgroparna för att hitta metoder att kringgå reglerna. T.ex. Estland beskattar aktiebolag med 22 procent (som är låångt över den i lagen kritiska gränsen 10 procent) men inte förrän vinst delas ut. Och varför skulle vinsten behöva betalas ut, när den lika gärna kan användas genom utlåning inom koncernen. Estland kan bli en perfekt bas för svenska företags koncernbanker. Även i omfattande internationella koncerner med egna koncernbanker torde möjligheterna att finansiera dessa med medel uppsamlade i låg- eller obeskattade koncernföretag vara stora. Där detta inte är möjligt får koncerner med svenska moderbolag, som träffas av svenska CFC-regler, en allvarlig konkurrensnackdel gentemot utlandsägda koncerner verksamma i Sverige.

Daniel Persson har en välformulerad underledare i SvD den 23 mars, och det är lätt att instämma i allt han skriver - om man inte insett att problemet är själva idén att beskatta företagsvinster. Det har inte heller DNs ledarskribent insett.

Hur som helst är det nog rätt smart ändå att införa reglerna. Anders Borg säger att de ökade skatteintäkterna ska finansiera en sänkning av bolagsskattesatsen. Det antas också att Företagsskattekommittén ska föreslå det. Man kan nog ana att en sådan åtgärd inte möter någon som helst förståelse hos allmänheten, även om också vissa socialdemokrater uttryckt förståelse för en sådan åtgärd. Då är det politisk fiffigt att redan nu förbereda opinionen på en sänkning. Fredrik Olovsson, ledamot av Riksdagens finansutskott, avfärdar inte en skattesänkning enligt SvD (SvD N den 23 mars s. 6) och säger: "Vi har tidigare tyckt att det är viktigt att ha en konkurrenskraftig bolagsskatt och det kvarstår." Anders Borg framstår som handlingskraftig i dag med snabba populistiska åtgärder och kan senare hänvisa till, att en impopulär åtgärd som att sänka bolagsskatten finansieras med åtgärderna mot skatteplanerande storföretag som redan genomförts.

Man får dock hoppas på att sänkningen av bolagsskattesatsen blir större än som motsvaras av de ökade skatteinkomsterna från dagens förslag på ca 6 miljarder. Med tanke på att Storbritannien genom gårdagens budget forcerar sin planerade sänkning av bolagsskattesatsen genom att redan den 1 april i år sänka den till 24 procent och nå 22 procent 2014, bör den svenska skattesatsen sänkas till åtminstone 15 procent för att hålla avståndet till Storbritannien. EU-genomsnittet ligger redan under 20 procent.

När vi kommer ned på sådana nivåer kan reglerna om begränsning av avdragsrätten för räntor och en mängd andra regler till skydd för den svenska bolagsskattebasen förenklas eller tas bort, eftersom vinsterna av skatteplaneringen blir mindre. Om Sverige går före, kan vi också dra nytta av att Sverige blir ett attraktivt investeringsland. Om alla stater redan sänkt sina bolagsskattesatser kan vi inte locka med den favören.

Det är ganska fantastiskt att tänka på att på 1970-80-talen låg gränsen för vad som i beskattningshänseende ansågs som lågbeskattade vinster i utländska bolag ligga kring 40 procent.

Allra bäst vore förstås att avskaffa bolagsskatten helt.

SvD
DN