SvD skriver den 19 juni att regeringen vill sänka bolagsskatten från 22 till 20 procent. En promemoria går ut från finansdepartementet den 20 juni. Sverige blir starkare och attraktivare för investeringar, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) i en debattartikel i Dagens industri. Javisst, Sverige skulle bli ännu attraktivare om bolagsskatten avskaffades helt.
Nu ska skattesatssänkningen kombineras med begränsning av rätten till avdrag för räntekostnader. Högt belånade företag ska betala högre skatt, enligt statsråden. Varför?
Men det blir lite nytt att skatteplanera bort. Och några nya doktorsavhandlingar kan det väl bli.
Promemorian finns här. Det blir inte enklare. Om det inte är önskvärt att lånekapital är gynnat i förhållande till egetkapital, vore det väl bättre att ta bort den omständighet som förorsakar detta, dvs beskattningen av bolagens vinster. I stället ska reglerna kompliceras ytterligare med begränsning av rätten till avdrag för räntor.
Visar inlägg med etikett begränsning av ränteavdragsrätt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett begränsning av ränteavdragsrätt. Visa alla inlägg
måndag 19 juni 2017
fredag 1 maj 2015
FÖRHANDSBESKED LÄMNAS INTE FÖR TILLÄMPNING AV REGLERNA OM BEGRÄNSNING AV RÄNTEAVDRAG
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i beslut den 27 april undanröjt ytterligare sex förhandsbesked meddelade av Skatterättsnämnden (SRN) angående tillämpningen av reglerna i 24 kap. 10 a - 10 f §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om begränsning av avdragsrätten för räntekostnader. I samtliga mål gällde det regeln i 10 d § tredje stycket, den s.k. ventilregeln. Begäran om hörande av EU-domstolens mening om lagstiftningen bifölls inte.
Huvudregeln är att avdrag för ränta inte medges på lån till företag i intressegemenskap (10 b §). Undantag från den regeln gäller om "inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten" (10 d § första stycket).
Om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån får dock ränteutgiften inte dras av (10 d § tredje stycket).
Huvudregeln är att avdrag för ränta inte medges på lån till företag i intressegemenskap (10 b §). Undantag från den regeln gäller om "inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten" (10 d § första stycket).
Om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån får dock ränteutgiften inte dras av (10 d § tredje stycket).
Det är alltså denna undantagsregel som målen avsett. Ett undantag från ett undantag. Eller ett undantag från ett undantag från ett undantag om man utgår från huvudregeln att räntor är generellt avdragsgilla.
Motiveringen är densamma som i tidigare avgjorda ärenden.
Frågan i målet är om bolaget på grund av undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL ska vägras avdrag för de aktuella ränteutgifterna. Vad Högsta förvaltningsdomstolen först har att ta ställning till är om denna fråga bör prövas inom ramen för ett förhandsbesked.
Av förarbetena framgår bl.a. följande (prop. 2012/13:1, volym 1, s. 250 ff. och 333 f.). En bedömning ska göras i varje enskilt fall med beaktande av samtliga relevanta omständigheter som har samband med skuldförhållandet för att avgöra om det huvudsakliga skälet till att transaktionerna vidtagits och avtalsförhållandena uppstått är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Vid bedömningen ska både långivarens och låntagarens skattemässiga situation beaktas. Det kan även finnas skäl att beakta låntagarens hela skuldsituation. Andra omständigheter som bör ha betydelse är t.ex. om det är fråga om slussning av räntebetalningar genom andra företag i intressegemenskapen och förfarandet framstår som omotiverat bortsett från de skatteeffekter som uppnås. En omständighet som talar emot avdragsrätt är om skuldförhållandet får anses ha uppkommit enbart för att intressegemenskapen ska kunna utnyttja ett underskott i ett annat land. Kapitalets ursprung, t.ex. om det handlar om egenupparbetade medel som lånas ut, är också en faktor som bör ingå i bedömningen.
Ett ärende om förhandsbesked prövas utifrån de omständigheter som sökanden väljer att presentera i ansökningen hos Skatterättsnämnden. En prövning av om undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL är tillämplig förutsätter att en mängd omständigheter, hänförliga inte bara till sökanden utan även till dennes motpart i skuldförhållandet liksom till övriga företag som ingår i en intressegemenskap, är klarlagda. Enligt HFDs mening aktualiseras därmed utpräglade utrednings- och bevisfrågor som inte lämpar sig för att prövas inom ramen för ett förhandsbesked.
Det är förmodligen en riktig bedömning. Frågan är om det kan avgöras inom ramen för den normala domstolsprövningen. Då kan domstolarna emellertid inte undandra sig prövningen. Men hur ska man kunna avgöra "om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån"? "Huvudsaklig" betyder i skattesammanhang till 75 procent; "väsentlig" betyder till 40 procent. Vad betyder "skatteförmån"? En bedömning kommer alltid att bli ett till juristspråk förklätt tyckande.
torsdag 26 februari 2015
INGEN BEGÄRAN OM FÖRHANDSAVGÖRANDE FRÅN EU-DOMSTOLEN OM RÄNTESNURREREGLERNA
Som jag skrivit om tidigare ifrågasätter EU-kommissionen Sveriges regler för att förhindra räntesnurror. Ett företag, vars ränteavdrag ska prövas av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), har begärt att HFD ska inhämta EU-domstolens förhandsavgörande angående lagregelns förenlighet med EU-rätten. Enligt uppgift har HFD avslagit företagets begäran.
tisdag 24 februari 2015
INGA FÖRHANDSBESKED OM RÄNTESNURROR
Högsta förvaltningsdomstolen har den 23 februari i ytterligare fem fall undanröjt Skatterättsnämndens förhandsbesked om tillämpning av reglerna om räntesnurror. Samtliga med negativ utgång för sökandebolagen, dvs. den s.k. ventilregeln som medger ränteavdrag
Nu återstår två mål där Skatterättsnämnden ansett ventilregeln tillämplig. Det ska bli spännande att se om även de förhandsbeskeden kommer att undanröjas av Högsta förvaltningsdomstolen.
Ett rejält misslyckande av lagstiftaren.
Bolagsbeskattningen har nu nått en punkt i komplexitet som gör att företagen inte kan veta om deras beslut är lagliga. Kan rättssäkerheten nå en lägre nivå?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiveratansågs inte tillämplig. Motiveringen är densamma som i de första två avgjorda målen: Det är omöjligt för en domstol att ta alla omständigheter i beaktande på förhand.
Nu återstår två mål där Skatterättsnämnden ansett ventilregeln tillämplig. Det ska bli spännande att se om även de förhandsbeskeden kommer att undanröjas av Högsta förvaltningsdomstolen.
Ett rejält misslyckande av lagstiftaren.
Bolagsbeskattningen har nu nått en punkt i komplexitet som gör att företagen inte kan veta om deras beslut är lagliga. Kan rättssäkerheten nå en lägre nivå?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
fredag 9 januari 2015
RÄNTOR PÅ BOSTADSLÅN
Det är ganska fantastiskt.
Först avskaffar man beskattning av avkastning av bostadskapitalet. Sen upprörs man över den självklara effekten att folk investerar i bostäder så att villa- och bostadsrättspriser rakar i höjden och befarar en bostadsbubbla och prisfall. Danske Bank tror sig se ett prisfall på 5-10 procent de närmaste åren på grund av reglerna om amorteringstvång. För att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning funderar finansmarknadsminister Per Bolund på begränsningar i avdragsrätten för räntor på bostadslån. Då blir det svårare för den som inga besparingar har än för den förmögne att köpa sig en bostad. Rättvist?
När allt beror på att hushållens största kapitalplacering inte längre avkastningsbeskattas. Den tidigare sedan urminnes tider tillämpade normala och mest självklara beskattningsformen.
Först avskaffar man beskattning av avkastning av bostadskapitalet. Sen upprörs man över den självklara effekten att folk investerar i bostäder så att villa- och bostadsrättspriser rakar i höjden och befarar en bostadsbubbla och prisfall. Danske Bank tror sig se ett prisfall på 5-10 procent de närmaste åren på grund av reglerna om amorteringstvång. För att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning funderar finansmarknadsminister Per Bolund på begränsningar i avdragsrätten för räntor på bostadslån. Då blir det svårare för den som inga besparingar har än för den förmögne att köpa sig en bostad. Rättvist?
När allt beror på att hushållens största kapitalplacering inte längre avkastningsbeskattas. Den tidigare sedan urminnes tider tillämpade normala och mest självklara beskattningsformen.
tisdag 9 april 2013
RÄNTEAVDRAG TILL UTLÄNDSKT MODERBOLAG
SvD har letat fram ett rättsfall rörande ett svenskt bolags avdrag för kostnad för ränta till moderbolag. En kammarrätt har ändrat underinstansens dom och medgivit avdrag för en ränta på nio procent. Skatteverket ansåg att företagets moderbolag Niam III Jersey borde ha tillämpat en lägre räntesats än nio procent, eftersom ägarförhållandet innebar att kreditrisken för långivaren får anses obetydlig. Därför höjde verket fastighetsbolagets inkomst samt påförde skattetillägg. Kammarrätten anser dock att Skatteverket inte lyckats visa att bolaget betalat för höga räntor till det utländska moderbolaget och medgav avdraget.
Man kan i och för sig ställa sig undrande inför en räntesats i dessa dagar på nio procent. I synnerhet som lånet lämnats till ett helägt dotterbolag och hela risken ändå ligger hos moderbolaget. Resonemanget om kreditrisk är egentligen helt befängt i en sådan situation. Men sådan är nu skattelagstiftningen - eller i vart fall skattepraxis. Frågan har prövats flera gånger, så utgången i det här målet innebär inte något nytt.
Men SvD använder målet för att göra stor sak av reglerna mot räntesnurror. Tidningen använder t.o.m. rubriken Skatteverket på pumpen i mål om räntesnurra. Det är ju inte alls det målet handlar om. Det är kanske t.o.m. så att målet avsåg ett taxeringsår när reglerna mot räntesnurror ännu inte införts.
Det här målet innebär därför inte alls någon kritik mot reglerna om räntesnurror eller att de varit misslyckade. De har de kanske varit, men det har inte prövats ännu. Det här målet gäller s.k. transfer pricing, d.v.s. prissättning på transaktioner mellan närstående företag.
Dålig journalistik.
Man kan i och för sig ställa sig undrande inför en räntesats i dessa dagar på nio procent. I synnerhet som lånet lämnats till ett helägt dotterbolag och hela risken ändå ligger hos moderbolaget. Resonemanget om kreditrisk är egentligen helt befängt i en sådan situation. Men sådan är nu skattelagstiftningen - eller i vart fall skattepraxis. Frågan har prövats flera gånger, så utgången i det här målet innebär inte något nytt.
Men SvD använder målet för att göra stor sak av reglerna mot räntesnurror. Tidningen använder t.o.m. rubriken Skatteverket på pumpen i mål om räntesnurra. Det är ju inte alls det målet handlar om. Det är kanske t.o.m. så att målet avsåg ett taxeringsår när reglerna mot räntesnurror ännu inte införts.
Det här målet innebär därför inte alls någon kritik mot reglerna om räntesnurror eller att de varit misslyckade. De har de kanske varit, men det har inte prövats ännu. Det här målet gäller s.k. transfer pricing, d.v.s. prissättning på transaktioner mellan närstående företag.
Dålig journalistik.
tisdag 25 september 2012
WARUM SOLL MAN ES EINFACH MACHEN WENN MAN ES SO SCHÖN KOMPLIZIEREN KANN
Sven-Olof Lodin har kommit på ett sätt att sänka bolagsskatten. Om man tar bort avdragsrätten för räntor för bolag ökar den nuvarande skattebasen på 350 miljarder kr med 310 miljarder till 660 miljarder kr. Då kan skattesatsen sänkas till 14 procent men skatten ändå dra in lika mycket pengar som idag. OBS räkneexemplet förutsätter att ränteinkomster beskattas. Om även de tas bort ur systemet ökar skattebasen med endast 80 miljarder till 430 miljarder kr. Då krävs en skattesats på 21 procent för att dra in lika mycket skatt som idag.
Sven-Olof Lodin uppges i Dagens Industri den 25 september (papperstidningen) varna för att det inte går att tillämpa hans modell fullt ut.
Det är nog en välbetänkt reservation. Det förutsätts att de finansiella företagen rensas ut. För dem krävs särskilda regler. Sen kan det vara svårt att skilja på räntor och kursvariationer. Och att beskatta ränteintäkter men vägra avdrag för räntekostnader kommer att leda till fantasifull skatteplanering och starka spänningar i systemet.
Ett eldorado för konsulter och akademiker; en mardröm för Skatteverket och domstolarna - och rättssäkerheten.
Om nu bolagsbeskattningen är så skadlig och farlig som alla bedömare är ense om, fråga då i stället varför vi måste ha en sådan skatt. Vad är det som gör den så tvingande nödvändig?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
Sven-Olof Lodin uppges i Dagens Industri den 25 september (papperstidningen) varna för att det inte går att tillämpa hans modell fullt ut.
Det är nog en välbetänkt reservation. Det förutsätts att de finansiella företagen rensas ut. För dem krävs särskilda regler. Sen kan det vara svårt att skilja på räntor och kursvariationer. Och att beskatta ränteintäkter men vägra avdrag för räntekostnader kommer att leda till fantasifull skatteplanering och starka spänningar i systemet.
Ett eldorado för konsulter och akademiker; en mardröm för Skatteverket och domstolarna - och rättssäkerheten.
Om nu bolagsbeskattningen är så skadlig och farlig som alla bedömare är ense om, fråga då i stället varför vi måste ha en sådan skatt. Vad är det som gör den så tvingande nödvändig?
Avskaffa bolagsbeskattningen.
tisdag 26 juni 2012
LAGRÅDSYTTRANDE OM RÄNTESNURROR
Lagrådet har nu yttrat sig över Regeringens förslag till skärpning av reglerna mot räntesnurror. Lagrådet anser att förslaget är en ren skatteflyktsbestämmelse och därför borde tillämpas på samma sätt som lagen (1995:575) mot skatteflykt, SfL, dvs. att beslut i första instans måste fattas av domstol, inte av Skatteverket.
Det kan man hålla med om. I sak spelar det nog mindre roll - det är i båda fallen fråga om att ofullkomliga människor ska fatta svåra beslut. Det är knappast lättare för en domstol att bedöma om en transaktion innebär en "väsentlig skatteförmån" och att skuldförhållandet "till övervägande del" uppkommit för att företaget/intressegemenskapen ska uppnå skatteförmånen. Lagrådet föreslår f.ö. att den sistnämnda lokutionen ändras till "det övervägande skälet till att skuldförhållandet har uppkommit".
Principiellt är det dock av stor betydelse. Respekten för beslutet blir större om det kommer från en domstol än från den myndighet som är part i målet. I praktiken innebär det också att något betalningskrav inte uppkommer förrän domstol fattat beslut. Det kanske också kan innebära att Skatteverket koncenterar sig på "grövre" fall och avstår från att driva gränsfall.
Det största problemet är bolagsskatten. Den är skadlig, onödig, dyrbar och ger mycket små - om ens några - skatteinkomster. Avskaffa den i stället för att komplicera reglerna ännu mera!
SvD
SvD
Det kan man hålla med om. I sak spelar det nog mindre roll - det är i båda fallen fråga om att ofullkomliga människor ska fatta svåra beslut. Det är knappast lättare för en domstol att bedöma om en transaktion innebär en "väsentlig skatteförmån" och att skuldförhållandet "till övervägande del" uppkommit för att företaget/intressegemenskapen ska uppnå skatteförmånen. Lagrådet föreslår f.ö. att den sistnämnda lokutionen ändras till "det övervägande skälet till att skuldförhållandet har uppkommit".
Principiellt är det dock av stor betydelse. Respekten för beslutet blir större om det kommer från en domstol än från den myndighet som är part i målet. I praktiken innebär det också att något betalningskrav inte uppkommer förrän domstol fattat beslut. Det kanske också kan innebära att Skatteverket koncenterar sig på "grövre" fall och avstår från att driva gränsfall.
Det största problemet är bolagsskatten. Den är skadlig, onödig, dyrbar och ger mycket små - om ens några - skatteinkomster. Avskaffa den i stället för att komplicera reglerna ännu mera!
SvD
SvD
onsdag 18 april 2012
DET ÄR INTE SKATTEVERKET SOM AVGÖR
SvD framhärdar den 18 april med en missvisande beskrivning av förslaget att förbjuda avdrag för räntor på alla internskulder i en koncern. Nu förstärkt med professor Mattias Dahlbergs uttalande om bristande rättssäkerhet.
Jag delar gärna uppfattningen att förslaget är diskutabelt och kanske t.o.m. rättsosäkert.
Men det är inte Skatteverket som i sista hand avgör saken. Bestämmelsen ska tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Det prövas av domstol.
Jag delar gärna uppfattningen att förslaget är diskutabelt och kanske t.o.m. rättsosäkert.
Men det är inte Skatteverket som i sista hand avgör saken. Bestämmelsen ska tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Det prövas av domstol.
torsdag 12 april 2012
RUNE ANDERSSON KRITISERAR ANDERS BORG
Rune Andersson kritiserar det nyligen avgivna departementsförslaget om begränsning av rätten till avdrag för räntor till företag i intressegemenskap i Dagens Industri den 12 april.
Det är lätt att instämma i det mesta han skriver. Inte minst påpekandet om att svenska internationella företag riskerar att hamna i underläge i förhållande till utlandsägda. Ett svenskt bolag i en utlandsägd koncern har ingen möjlighet att utreda hur överställda koncernföretag finansierar sig eller beskattas och klarar sig därför bättre än om koncernmoderbolaget är svenskt.
Men Andersson trycker framför allt på rättsosäkerheten och hävdar att "Skatteverket [ges] rätt att självt avgöra när ett företag ska få avdrag för räntor".
Men då är det ju inte. De aktuella lagtextformuleringarna lyder:
Det är alltså Skatteverket som har bevisbördan och ska visa att t.ex. ett skuldförhållandet till övervägande del uppkommit för att ge en skatteförmån. Hur mäter man att ett skuldförhållande till minst 51 procent beror på någonting? (se prop. 1999/2000:2 del 1 sid. 505).
Och vad är en skatteförmån? Och hur mäter man att man får en skatteförmån som är "väsentlig". Med väsentlig avses i skattehänseende ca 40 procent (av vad?)
Det finns också krav på att skuldförhållandet
Det villkoret - hur det nu ska avgöras - finns redan i dagens lagstiftning mot ränteavdrag för skuld för internförvärv av aktier. Högsta förvaltningsdomstolen har i sina funderingar funnit skäl att dela upp begreppet "affärsmässighet" i två delar och talar i några domar från den 30 november 2011 (bl.a. mål nr 4348-10) om affärsmässiga och organisatoriska skäl. Vid affärsmässiga skäl kan det finnas anledning att godkänna avdraget, däremot inte vid organisatoriska skäl. (Alla justitieråd delade f.ö. inte den uppfattningen.) Uttrycket "huvudsakligen" betyder i skattesammanhang ca 75 procent Hur avgör man att ett skuldförhållande till 75 procent beror på någonting?
I den föreslagna lagstiftningen föreskrivs att affärsmässigheten ska prövas även i fråga om själva aktieförvärvet (alltså inte enbart skuldförhållandet).
Så visst finns det skäl att kritisera lagstiftningen som rättsosäker, men det beror på att tillämpliga kriterier är oklara till sin omfattning och innebörd. Däremot har Skatteverket ingen rätt att besluta. Det har bara den domstol inför vilken Skatteverket har att föra sin talan.
Å andra sidan kanske det är ganska svårt att förneka att skatteeffekterna är avgörande i många fall. Utan bolagsbeskattning skulle transaktionerna upphöra. Då görs bara vad som är affärsmässigt, vad nu det uttrycket innebär.
Jag tror, Rune Andersson, att Anders Borg planerar för en drastisk sänkning av bolagsskattesatsen, när alla inser att försöken att begränsa ränteavdragen och likställa beskattningen av egen- och lånefinansierade investeringar och allt annat som Företagsskatteutredningen har fått i uppgift att lösa, skapar krångliga och rättsosäkra regler. Men det är en nästan övermäktig pedagogisk uppgift.
Det kanske kan lyckas om han först verkar upprörd och energiskt motverkar "aggressiv skatteplanering" och med mer eller mindre drakoniska regler kanske får bukt med de mest utmanande uppläggen. Genom att redan nu flagga för lägre bolagsskatt i ett läge där han framstår som bekämpare av ett oskick i bolagsvärlden, bereder han opinionen. Han kan till och med hävda att reglerna mot räntesnurrorna varit så effektiva att bolagsskatten kan sänkas ännu mer än han tidigare antytt. Och ju mer han sänker bolagsskatten, desto onödigare och mindre rättssäkerhetsskadliga blir reglerna mot räntesnurrorna. Sänker han bolagsskatten tillräckligt kan han ta bort dem, eftersom de då inte behövs.
SvD
Det är lätt att instämma i det mesta han skriver. Inte minst påpekandet om att svenska internationella företag riskerar att hamna i underläge i förhållande till utlandsägda. Ett svenskt bolag i en utlandsägd koncern har ingen möjlighet att utreda hur överställda koncernföretag finansierar sig eller beskattas och klarar sig därför bättre än om koncernmoderbolaget är svenskt.
Men Andersson trycker framför allt på rättsosäkerheten och hävdar att "Skatteverket [ges] rätt att självt avgöra när ett företag ska få avdrag för räntor".
Men då är det ju inte. De aktuella lagtextformuleringarna lyder:
Första stycket tillämpas inte om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. (24 kap. 10 d § och 10 f §)
Det är alltså Skatteverket som har bevisbördan och ska visa att t.ex. ett skuldförhållandet till övervägande del uppkommit för att ge en skatteförmån. Hur mäter man att ett skuldförhållande till minst 51 procent beror på någonting? (se prop. 1999/2000:2 del 1 sid. 505).
Och vad är en skatteförmån? Och hur mäter man att man får en skatteförmån som är "väsentlig". Med väsentlig avses i skattehänseende ca 40 procent (av vad?)
Det finns också krav på att skuldförhållandet
är huvudsakligen affärsmässigt motiverat.
Det villkoret - hur det nu ska avgöras - finns redan i dagens lagstiftning mot ränteavdrag för skuld för internförvärv av aktier. Högsta förvaltningsdomstolen har i sina funderingar funnit skäl att dela upp begreppet "affärsmässighet" i två delar och talar i några domar från den 30 november 2011 (bl.a. mål nr 4348-10) om affärsmässiga och organisatoriska skäl. Vid affärsmässiga skäl kan det finnas anledning att godkänna avdraget, däremot inte vid organisatoriska skäl. (Alla justitieråd delade f.ö. inte den uppfattningen.) Uttrycket "huvudsakligen" betyder i skattesammanhang ca 75 procent Hur avgör man att ett skuldförhållande till 75 procent beror på någonting?
I den föreslagna lagstiftningen föreskrivs att affärsmässigheten ska prövas även i fråga om själva aktieförvärvet (alltså inte enbart skuldförhållandet).
Så visst finns det skäl att kritisera lagstiftningen som rättsosäker, men det beror på att tillämpliga kriterier är oklara till sin omfattning och innebörd. Däremot har Skatteverket ingen rätt att besluta. Det har bara den domstol inför vilken Skatteverket har att föra sin talan.
Å andra sidan kanske det är ganska svårt att förneka att skatteeffekterna är avgörande i många fall. Utan bolagsbeskattning skulle transaktionerna upphöra. Då görs bara vad som är affärsmässigt, vad nu det uttrycket innebär.
Jag tror, Rune Andersson, att Anders Borg planerar för en drastisk sänkning av bolagsskattesatsen, när alla inser att försöken att begränsa ränteavdragen och likställa beskattningen av egen- och lånefinansierade investeringar och allt annat som Företagsskatteutredningen har fått i uppgift att lösa, skapar krångliga och rättsosäkra regler. Men det är en nästan övermäktig pedagogisk uppgift.
Det kanske kan lyckas om han först verkar upprörd och energiskt motverkar "aggressiv skatteplanering" och med mer eller mindre drakoniska regler kanske får bukt med de mest utmanande uppläggen. Genom att redan nu flagga för lägre bolagsskatt i ett läge där han framstår som bekämpare av ett oskick i bolagsvärlden, bereder han opinionen. Han kan till och med hävda att reglerna mot räntesnurrorna varit så effektiva att bolagsskatten kan sänkas ännu mer än han tidigare antytt. Och ju mer han sänker bolagsskatten, desto onödigare och mindre rättssäkerhetsskadliga blir reglerna mot räntesnurrorna. Sänker han bolagsskatten tillräckligt kan han ta bort dem, eftersom de då inte behövs.
SvD
måndag 26 mars 2012
FÖRSLAGET OM RÄNTEAVDRAGSBEGRÄNSNING
Strukturen på den föreslagna regleringen av ränteavdragsrätten är följande:
Den nuvarande regeln, med avdragsförbud för räntebetalningar till närstående företag på grund av skuldsättning för koncerninterna förvärv av aktier, görs generell.
Regeln ska normalt inte tillämpas om mottagaren beskattas för ränteinkomsten efter en skattesats av minst 10 procent.
10-procentregeln finns f.n. men bara i fråga om ränta på lån för koncerninterna förvärv av aktier.
Regeln är ny.
Denna regel om s.k. back to back-lån finns i nuvarande lagstiftning men skärps dels genom att intressegemenskapsdefinitionen skärps, dels genom att 10-procentregeln, som f.n. gäller för sådana räntekostnader, inte tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
Ventilregeln gäller dock bara om det företag som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma i en EU-stat eller skatteavtalstat.
Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv ska även den förstnämnda skulden anses avse detta förvärv.
Det förefaller inte som att förslaget biter på kommunernas räntesnurror, eftersom de har tillgång till banklån från Kommuninvest, som ingen kommun har väsentligt inflytande över. Å andra sidan är kommunernas behov av skattesnurror en funktion av att de bolagiserat vissa av sina verksamheter. Hade det inte skett skulle verksamheten inte varit skattepliktig. Så statens anspråk på skatt är kanske inte så starkt.
Men nu har Anders Borg härsknat till mot det också, så förslaget får väl skärpas till ytterligare. Så här är det med en så omöjlig (och så onnödig och skadlig) sak som beskattning av bolagsvinst.
Hanne Kjöller upprörs i DN den 27 mars över kommuner som skatteplanerar. Jag kan tycka att det är värre att de bolagiserar sina verksamheter. Förutom att kommunernas agerande därmed lättare kan döljas, drar de på sig en skattskyldighet som de annars inte skulle ha. Nu har varit lätt att undvika beskattningen, så skattskyldigheten har inte varit något problem.
Om de föreslagna reglerna blir effektiva även mot kommuner (vilket torde kräva ytterligare skärpning av förslaget) får väl kommunerna återgå till att driva sina verksamheter i direkt regi. Och det är väl bara bra. Någon skatt blir det inte, men verksamheterna blir kanske mer transparenta.
Men varför ska egentligen kommunala bolag behöva betala skatt? Verksamheten finansieras av skattemedel (om den går dåligt) eller möjliggör sänkning av kommunalskatt eller statsbidrag om den går bra.
Varför ska bolag betala skatt på vinsten över huvud taget?
SvD
SvD
SvD
DN
DN
SvD
DN
SvD
Den nuvarande regeln, med avdragsförbud för räntebetalningar till närstående företag på grund av skuldsättning för koncerninterna förvärv av aktier, görs generell.
1. Ett företag får inte avdrag för ränteutgifter avseende en skuld till ett företag som det är i intressegemenskap med. Med intressegemenskap menas att ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, eller företagen står under i huvudsak gemensam ledning. I nuvarande lagstiftning (som endast gäller skuldsättning för aktieförvärv) krävs bestämmande (dvs. normalt minst 50 procents ägande) inflytande. Skillnaden innebär dels en skärpning genom att det räcker med till väsentligt inflytande, dels en ökad oklarhet om innebörden i inflytandet, eftersom väsentligt är mer opreciserat än bestämmande.
Regeln ska normalt inte tillämpas om mottagaren beskattas för ränteinkomsten efter en skattesats av minst 10 procent.
10-procentregeln finns f.n. men bara i fråga om ränta på lån för koncerninterna förvärv av aktier.
2. Omvänd ventilregel
10-procent regeln ska dock inte tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Om SkV kan visa detta, blir det alltså inget avdrag ens om skattesatsen för mottagaren är högre än 10 procent. Rimligen måste kravet på SkVs bevisning stiga ju högre skattesatsen i mottagarladet är, eftersom motivet att företaget skaffat sig skulden och räntekostnaden för att få en skatteförmån då måste antas minska.
Regeln är ny.
3. Ett företag får inte heller avdrag för räntor på en skuld till utomstående företag om skulden avser förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen eller i ett företag som efter förvärvet ingår i intressegemenskapen. Dock bara till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det utomstående företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det utomstående företaget, och förvärvet kan anses ha samband med denna fordran.
Denna regel om s.k. back to back-lån finns i nuvarande lagstiftning men skärps dels genom att intressegemenskapsdefinitionen skärps, dels genom att 10-procentregeln, som f.n. gäller för sådana räntekostnader, inte tillämpas om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
4. Ventilregeln
Liksom i dagens regler får, om räntan beskattas med mindre än 10 procent hos mottagaren, ränteutgifter avseende skulder till företag i intressegemenskap dras av, om det skuldförhållande som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverat.
Genom förslaget görs följande tillägg: Även förvärvet av delägarrätten måste visas vara affärsmässigt. Vid bedömningen av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat ska särskilt beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från ett företag inom intressegemenskapen.
Ventilregeln gäller dock bara om det företag som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma i en EU-stat eller skatteavtalstat.
Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv ska även den förstnämnda skulden anses avse detta förvärv.
Det förefaller inte som att förslaget biter på kommunernas räntesnurror, eftersom de har tillgång till banklån från Kommuninvest, som ingen kommun har väsentligt inflytande över. Å andra sidan är kommunernas behov av skattesnurror en funktion av att de bolagiserat vissa av sina verksamheter. Hade det inte skett skulle verksamheten inte varit skattepliktig. Så statens anspråk på skatt är kanske inte så starkt.
Men nu har Anders Borg härsknat till mot det också, så förslaget får väl skärpas till ytterligare. Så här är det med en så omöjlig (och så onnödig och skadlig) sak som beskattning av bolagsvinst.
Hanne Kjöller upprörs i DN den 27 mars över kommuner som skatteplanerar. Jag kan tycka att det är värre att de bolagiserar sina verksamheter. Förutom att kommunernas agerande därmed lättare kan döljas, drar de på sig en skattskyldighet som de annars inte skulle ha. Nu har varit lätt att undvika beskattningen, så skattskyldigheten har inte varit något problem.
Om de föreslagna reglerna blir effektiva även mot kommuner (vilket torde kräva ytterligare skärpning av förslaget) får väl kommunerna återgå till att driva sina verksamheter i direkt regi. Och det är väl bara bra. Någon skatt blir det inte, men verksamheterna blir kanske mer transparenta.
Men varför ska egentligen kommunala bolag behöva betala skatt? Verksamheten finansieras av skattemedel (om den går dåligt) eller möjliggör sänkning av kommunalskatt eller statsbidrag om den går bra.
Varför ska bolag betala skatt på vinsten över huvud taget?
SvD
SvD
SvD
DN
DN
SvD
DN
SvD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
