RUTAVDRAG FÖR HYRKOCKAR

Marknaden har hittat en skattesubventionerad verksamhet: HYRKOCKEN. I SvD den 15 februari  rapporteras om företeelsen. Framförallt är det i större städer som etablerade företag hyr ut kockar till privata fester. Men även på mindre orter hyr restauranger ut personal för att laga mat med gästerna.

Som sägs i artikeln var det nog inte avsett att man skulle använda RUT på det här sättet.

Frågan är om det går.

I 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) definieras hushållsarbete i RUT-sammanhang så här: Punkt 3 ger onekligen stöd för rätt till avdrag.

13 § Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.
1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden.
2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. SFS 2009:542.

Men!!!

13 c § Som hushållsarbete räknas inte
1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,
2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,
3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting,
4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, eller
5. sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200).SFS 2011:1271.

7 kap. 1 § andra stycket p. 5 mervärdesskattelagen (1994:200)  lyder:

5. omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl.

Punkten infördes när restaurang- och cateringmomsen sänktes till 12 procent och hänvisar till sådana tjänster som beskattas med den nedsatta procentsatsen.



I propositionen (prop. 2011/12:1) motiverades p. 5 i 67 kap. 13 c § IL på följande sätt (s. 527):

I paragrafen införs en ny punkt 5. Av bestämmelsen framgår att sådana tjänster som avses i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, inte ska räknas som hushållsarbete. Av bestämmelsen i ML följer att det är restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del av tjänsten som avser spritdrycker, vin och starköl, som avses. Det innebär att tjänster som mervärdesskattehänseende utgör restaurang eller cateringtjänster inte kan bli föremål för skattereduktion för hushållarbete. Skattereduktionen för hushållsarbete omfattar exempelvis matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. Sådan matlagning och städning kan ingå i en cateringtjänst. I de konkreta situationer då så är fallet ger matlagningen respektive städningen inte rätt till skattereduktion. På samma sätt ger annat hushållsarbete inte heller rätt till skattereduktion i de konkreta situationer då arbetet ingår i en restaurang- eller cateringtjänst som mervärdesbeskattas med 12 procent. Vad som utgör en restaurang- och cateringtjänst framgår närmare av den definition av detbegreppet som finns i artikel 6 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, förkortat tillämpningsförordningen. Beträffande denna definition, se bland annat avsnitt 6.11.3 och kommentaren till förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen, avsnitt 6.22.12.

 Förslaget motiveras under 6.11.4.2. På sid 272 sägs:

Enligt 67 kap. 13 § IL omfattas ”städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden” av HUS-avdraget. Städarbete i bostaden kan precis som matlagning vara en del av en cateringtjänst. Det bästa sättet att undvika oklarheter och gränsdragningsproblem samt undvika dubbelreglering i detta fall är att justera bestämmelserna om HUS-avdrag på så sätt att matlagning eller städning som ingår i en restaurang- eller cateringtjänst som omfattas av reducerad skattesats enligt ML inte omfattas av HUS-avdragsreglerna.
I 67 kap. 13 c § IL anges vissa arbeten som inte räknas som hushållsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om HUS-avdrag. Justeringen av HUS-avdraget bör åstadkommas genom att det görs ett tillägg i 67 kap. 13 c § IL med innebörd att sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 ML inte ska räknas som hushållsarbete. Syftet med formuleringen, som avviker från den av utredningen föreslagna, är att förtydliga bestämmelsens innebörd. Den föreslagna lydelsen tydliggör att restaurang- och cateringtjänster aldrig kan komma i fråga för HUS-avdrag.

I kommentaren (6.22.12, s. 535) till ändringen i 7 kap. 1 § ML  sägs bl.a.:

En definition av begreppet restaurang- och cateringtjänster finns i artikel 6 i tillämpningsförordningen. I korthet säger denna definition att en restaurang- och cateringtjänst består av leverans av mat eller dryck (eller både mat och dryck) tillsammans med tillhandahållande av ett antal tjänster som möjliggör att maten eller drycken direkt kan konsumeras. För att räknas som en restaurang- eller cateringtjänst krävs vidare att tjänsterna utgör den övervägande delen. Begreppet restaurang- och cateringtjänster bör tolkas i enlighet med vad som följer av tillämpningsförordningens artikel 6.  

En restaurang- eller cateringtjänst består alltså för det första av leverans av mat eller dryck. Den behöver inte avse mat eller dryck av något särskilt slag eller mängd, utan det kan vara fråga om exempelvis en middag, något att dricka med tilltugg, en varm korv eller bara någon dryck.
Vidare kan det exempelvis vara fråga om en kopp kaffe med en smörgås, bakelse eller tårtbit. Vem som levererar saknar betydelse, det kan exempelvis vara en restaurang, ett konditori eller en cateringfirma.  

För att det ska röra sig om en restaurang- eller cateringtjänst krävs för det andra att fråga är om flera komponenter där leveransen av mat eller dryck bara är en del och där övriga komponenter utgörs av tjänster som möjliggör att maten eller drycken direkt kan konsumeras. Som exempel på sådana tjänster kan nämnas iordningställande av lokalen där serveringen kommer att ske, tillagning av maten och tillhandahållandet av betjäning. Tjänster som inte har något samband med möjligheten att omedelbart konsumera mat eller dryck, exempelvis restaurangunderhållning, kan inte utgöra en del av en restaurang- eller cateringtjänst. 

För att betraktas som en restaurang- eller cateringtjänst krävs för det tredje att tjänsterna – inte tillhandahållandet av mat eller dryck – utgör den övervägande delen.

För att vara alldeles säker på att få RUT-avdrag verkar det som kocken inte ska ha med sig något annat än sin kunskap.
Och det blir full moms på tjänsten.

RUT OCH ROT OCH SKATT PÅ ARBETE

SvD funderar den 28 december (GP 29 dec) kring effekterna av Rut och Rot. Det lär inte finnas några tillförlitliga studier av effekterna, men sannolikt är det som SvD tror: Utan Rut och Rot bli tjänster inte utförda alls; utförda amatörmässigt av kunden själv, eller utförda svart.

Jag tror mest på det sista. Svart kostar städtjänsten ungefär hälften av vit städning, men med vit städning betalar kunden bara hälften. Moralen har fått ett stöd. Svartbranscherna kan bli vita. Vackert så.

SvD skriver:

Helst skulle man förstås åtgärda detta med stora skattesänkningar över hela linjen, men den offentliga ekonomin bygger i hög grad på skatt på arbete och den praktiskt framkomliga vägen är inte det väldiga helhetsgreppet utan att reformera styckevis och delt.

All uthållig skatt bygger på arbete. Den dag kapitalet förnyar sig självt är långt borta. Skatt på energi, tobak, alkohol, bilism mm leder "bara" till effektivare hushållning, ändrat beteende; det uppstår inga värden att fördela ur de skattebaserna.

Så, om vi ska ha en omfattande offentlig välfärd, är det inte mycket att hämta från andra skattebaser än arbetet. Man må ta det hos företagen genom arbetsgivaravgifter eller hos hushållen genom skatt på löneinkomster och konsumtion av löneinkomster (moms). Ska sådana demoraliserande effekter som omfattande svartarbete medför undvikas, krävs det förmodligen Rut och Rot.

SvD skriver också:

Tack vare rut och rot är många hus i lite bättre skick, många hem lite prydligare och invånarna i många hus och hem lite mindre stressade än de annars skulle ha varit.

Ur hårdkokt nationalekonomisk synvinkel väger sådana saker lätt jämfört med att rut och rot rubbar likformigheten i beskattningen, styr hushållens efterfrågan i en viss riktning och skapar avgränsningsproblem.

Jag skulle tro att SvD menar att "sådana saker" väger tungt.

ROTAVDRAG - PROBLEM FÖR HANTVERKAREN

Sydsvenskan skriver den 19 oktober om hantverkare som nekar kunder rotavdragsjobb om beloppen är för små. Somliga sätter gränsen vid flera tusen kronor.

Man kan förstå dem. Det är ett avdrag för att göra det ekonomiskt möjligt för kunden att köpa tjänsten, men administrationen av avdraget läggs på hantverkaren. Det är han som ska begära att får ut kundens subvention från Skatteverket, vilket kan ta tid. Dessutom löper hantverkaren risken att kunden inte är berättigad till rotavdrag, även om det byggts in vissa kontrollmöjligheter för det. Men det är hantverkaren som tar risken, medan kunden får favören.

Vad gäller rut-avdraget, som har samma konstruktion som rot-avdraget (Skatteverket kallar bägge avdrag för husarbete, lagtexten kallar dem hushållsarbete), är det typiska arbetet, bostadsstädning, fönsterputsning, snöskottning o.likn. värt ännu mindre, kanske bara några hundra kronor. Själv har jag råkat ut för en fönsterputsare som vägrat att ruta för ett jobb på 800 kr. Femton jobb om dan, femton ansökningar om 400 kr, begäran om kundens namn och personnummer, kuvert och porto osv. Det går visserligen att göra ansökan på Skatteverkets hemsida, men det kan vara krångligt ändå.

Det gäller att se till att man avtalat med hantverkaren i förväg om avdrag för rot och rut. Han har ingen skyldighet att rota/ruta.

RUTAVDRAGETS FINANSIERING

Konjunkturinstitutet vidhåller sitt antagande i samband med att RUT-avdraget skulle införas, att det inte kostar staten något. Det är inte så förvånande. Detsamma gäller nog också för ROT-avdraget, även om byggbranschen inte varit lika mörklagd som (bostads-)städbranschen.

Tidigare var det ju så att om man ville ha kvitto kostade det dubbelt så mycket som utan kvitto. Så sent som idag blev jag tillfrågad av en hantverkare som åkte runt i villaområdet och gjorde vissa installationer, om jag ville att han skulle göra det på mitt hus också. "Om jag får pengarna direkt i handen så blir det halva priset." Bara momsen är ju 20 procent av fullt pris, dvs 40 procent av prisreduktionen, och ändå ingick det en del materialkostnader som inte skulle berättiga till ROT/RUT-avdrag.

Med ROT/RUT kan hantverkarna fakturera fullt pris men ändå ta ut bara hälften av kunden. Skatteverket betalar resten (även momsen på resten). Bruttobeloppet ingår sedan i företagets bokföring och skattas av i sinom tid och momsen återgår till Skatteverket.

Netto har det egentligen inte hänt något. Den skatt staten tidigare inte fått, får den nu, men betalar i förtid ut den till företaget.

Däremot har verksamheten dragits fram i ljuset, med allt vad det innebär för moral och konkurrenslikställighet.

Risken är att om RUT-avdraget avskaffas kommer företagen att fortsätta att ta betalt på den nivå som allmänheten nu vant sig vid, men ändå underlåta att redovisa inkomsten. Då förlorar vi både som kunder och samhällsmedlemmar på återinförd dålig skattemoral.

Trots att det strider mot principerna att beskattningen ska träffa inkomsten/konsumtionen och inte inkomst minus viss konsumtion är det troligen i ett högskattesamhälle omöjligt att inte på något sätt skattekompensera för privata levnadskostnader för bostaden. Dels utgör själva kostnadsbasen en stor del av levnadskostnaderna, dels avser kostnaderna arbetsinsatser som inte kan stordriftsrationaliseras och därför i en högutvecklad ekonomi med nödvändighet blir mycket dyra (i relation till allt annat) per tidsenhet. (Jfr. kostnaderna för högindustrialiserad produktion av nya bostäder. Högmekaniserad städning kan knappast bli aktuellt för vanliga bostadslägenheter.) Bostadskapitalet skulle vanvårdas därför att bostadsägarna drar sig för kostnaderna och skjuter på nödvändigt underhåll eller utför arbetet själva i vanföreställningen att det då blir billigare. De flesta hemmafixare vet att det var knepigare än man tänkt sig (och mycket svårare än det såg ut i Timell-programmet i TV) och tog längre tid än man räknat med, eftersom man måste göra om för att man gjort en del misstag här och var - och ändå blev det inte riktig så som det skulle. Efteråt vet man precis hur man skulle ha gjort, men då är det så dags. Värdet av den kunskapen (som möjligen skulle kunna läggas i som positiv komponent i kalkylen) är dock lågt, eftersom det troligen tar 15 år innan man behöver reparera och underhålla det man just åstadkommit. Och då behövs förmodligen en ny teknik - eller så har man blivit för gammal för att orka göra jobbet en gång till.

Så RUT-avdraget behövs nog.

GER RUT NÅGRA NYA JOBB?

Roland Spånt, tidigare chefsekonom på TCO, uppskattar i SvD den 7 mars att RUT-avdraget gett högst 1 000 nya jobb. Baserat på uppgiften om att Skatteverket betalat ut 450 miljoner mellan juli 2009 och februari 2010 ser det onekligen magert ut. Det är svårt att förstå hur den ofta nämnda siffran 11 000 kr kunnat beräknas.

Betydelsen av RUT ligger nog mera på att hemarbetstjänster lyfts fram i ljuset, att jobben blir vita så att konkurrensen mellan städverksamheter blir jämnare och att de som utför arbetet får arbetsrättsliga rättigheter.

Som köpare känns bättre att betala ungefär samma belopp vitt som gällde i det gamla svarta systemet. Med ett lika stort bidrag från Skatteverket får städaren en hygglig lön. På denna lön ska han dock betala socialavgift (ca 30 procent) och skatt på resten med drygt 30 procent, sammanlagt drygt 50 procent. Han får alltså netto något mindre än vad jag som köpare betalt honom.

I det stora hela blir det som förut men med det tillägget, att Skatteverket kopplas in och betalar ut ett belopp som verket får tillbaka senare i form av arbetsgivar-/egenavgifter och skatt.

Den omständigheten att verksamheten blir vit, får förhoppningsvis till följd att fler löser sitt vardagspussel med städhjälp.

Både RUT och ROT ter sig nödvändiga i ett högskattesamhälle, eftersom det blir så stor skillnad mellan vad en köpare först måste tjäna för att efter skatt ha råd att betala en städare eller hantverkare en så stor lön, att denne efter skatt har tillräckligt att leva av. Kirurgen rensar därför sitt igenslammade avlopp själv i stället för att leja en rörmokare, när han kunde ägnat sig åt att rensa igenslammade blodomlopp.

Men hur var det? Rörmokaren får ju betala tillbaka allt han fick från Skatteverket i form av avgift och skatt!!

Kostar det skattebetalarna 800 000 kr som Spånt säger? Njae, men staten avstår från skatt på vissa arbeten för att få ut fler i verksamhet och för att underlätta vardagspusslet för andra.
Och så blev det lite mera att göra för Skatteverket.