NORDIC CAPITAL VANN ROND TRE, SEGULAH OCH BRANSCHEN FÖRLORADE

 Medierna rapporterar den 5 november att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) inte beviljat Skatteverket (SkV) prövningstillstånd i skattemålet mot riskkapitalbolaget Nordic Capital. Frågan gällde främst hur ersättningen till vissa intressenter skulle beskattas - som utdelning eller lön. Kammarrätten i Stockholm ändrade Förvaltningsrättens dom i för bolaget positiv riktning och SkV ville återställa Förvaltningsrättens dom, som stod i överensstämmelse med SkVs ursprungliga beslut.




Att HFD inte beviljade prövningstillstånd innebär inte att domstolen instämmer med Kammarättens bedömning. Det gjorde domstolen inte. Vad ingen verkar ha observerat är nämligen att i ett samtidigt avdömt mål, mål nr 5169-13, rörande förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) för ett annat riskkapitalbolag, Segulah, har domstolen delat SRNs beslut att carried interest inte är kapitalvinst utan vanlig skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Förhandsbesked kräver inte prövningstillstånd.




Någon prövning av Nordic Capital behövdes därmed inte.




För Skatteverket (SkV) framställs i SvD utgången av målet mot Nordic Capital som ett fiasko i kampen mot riskkapitalbolagen. Patricia Hedelius skriver:

Det korkas nog upp ett antal flaskor champagne hos de svenska riskkapitalbolagen just nu. Skatteverkets korståg mot branschen ser ut att bli ett fullbordat fiasko. Myndighetens skattjakt har under senare år fått allt mer populistiska drag, vilket kan tyda på bristande omdöme. 

Nej, det görs nog bara hos Nordic Capital. För branschen i övrigt innebär förhandsbeskedet en motgång.


Mot Nordic Capital förlorade verket visserligen. Men genom målet mot Segulah vann SkV principfrågan om att carried interest utgör skattepliktig inkomst av näringsverksamhet. Det däremot svarande belopp som delägarna tillgodogjort sig torde därför utgöra lön och därmed belastas med sociala avgifter.




SkV vann i principfrågan och Segulah och branschen förlorade. Nordic Capital vann, därför att Kammarrätten visade sig ha gjort fel och HFD inte brydde sig om att pröva målet.


Målen finns kommenterade här.

RISKKAPITALISTERNA VANN I ROND TVÅ

Skatteverket förlorade striden mot riskkapitalbolaget Nordic Capital i Kammarrätten i Stockholm. Domstolen upphäver därmed domen från Förvaltningsrätten. Därmed slipper Nordic Capital betala 702 miljoner kronor, skriver SvD den 19 december. 

Skatteverket förefaller enligt tidningen osäker på om det ska överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Huruvida så sker torde bero på utgången i det mål som nu ligger i HFD avseende ett förhandsbesked, där Skatterättsnämnden förklarat att

den särskilda vinstandelen som tillfaller X AB utgör en resultatbaserad ersättning för de tjänster som bolaget utför för Y:s räkning vid sidan om förvaltningsarvodet. Den särskilda vinstandelen ska därför enligt 15 kap. 1 § tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.

Om domen i förhandsbeskedsärendet kommer innan kammarättsdomen överklagats lär överklagandet avvisas av HFD, eftersom frågan då redan prövats. Det har antagits att domen ska komma före årsskiftet. Även om HFD fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked och alltså den nu avkunnade kammarrättsdomen är felaktig kommer den inte att ändras.  Däremot kanske övriga riskkapitalister inte hinner vinna i Kammarrätten.

Grattis Robert Andrén, Morgan Olsson m.fl.

DN

CARRIED INTEREST ÄR FÖRVÄRVSINKOMST

Förvaltningsrätten i Stockholm har i en dom den 6 december ändrat ett beslut av Skatteverket och ansett att carried interest från ett riskkapitalbolag utgör prestationsbaserad förvärvsinkomst och inte kapitalvinst. Domen gäller NC Advisory AB (Nordic Capital). Domen avser både inkomsttaxeringen och arbetsgivaravgifter. Domstolen har ansett att sk carried interest, som ytterst tillfaller dem som administrerar riskkapitalfonderna (key executives), utgör inkomst för bolaget men medger avdrag med samma belopp som lön till key executives. I praktiken innebär det för NC Advisory AB att underlaget för arbetsgivaravgifter höjs. Bolaget tillgodoförs avdrag för de påförda extra avgifterna. Domen lär överklagas och avgöras först i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverkets beslut innebar att endast den ersättning, som de som var anställda på riskkapitalbolaget och som genom låneavtal fått ta del av vinsten, skulle betraktas som arbetsinkomst och belastas med arbetsgivaravgift. Dessutom utgick skattetillägg med halvt belopp. Den delen av Skatteverkets beslut stod sig vid domstolsprövningen. Genom Förvaltningsrättens dom skall alltså även ersättningen till key executives betraktas som lön och belastas med arbetsgivaravgift. Något yrkande om skattetillägg gjordes inte i den delen.

Förvaltningsrätten delade Skatteverkets och Allmänna ombudets uppfattning att carried interest är en inkomst som utgår på grund av key executives och managementteamens prestationer. Den utgör därför skattemässigt ersättning för förvärvsarbete. Den prestation som avses har utförts inom ramen för anställning i Nordic Capital.

Även om key executives inte längre är ägare till Nordic Capital är det dessa personer som leder och kontrollerar fondstrukturen och Nordic Capital-gruppen. Förvaltningsrätten ansåg därför att det har gjorts mycket sannolikt att key executives har kunnat styra ersättningen i form av carried interest från Nordic Capital till Initial Limited Partnerbolag. Eftersom carried interest är en ersättning för de prestationer som anställda i Nordic Capital har utfört ska den beskattas hos detta bolag.

Arbetsgivaravgifter
Den del av carried interest som har utbetalats till Initial Limited Partnerbolag, och som inte har utgått till personer med Participating Loan Agreements, har tillkommit key executives i deras egenskap av anställda i Nordic Capital. Beloppen utgör därför lön från bolaget.

Dessutom ansåg förvaltningsrätten att carried interest som utbetalats via Participating Loan Agreements är en inkomst som tillfaller innehavarna med anledning av deras prestation. Den utgör därför ersättning för förvärvsarbete. Eftersom carried interest har kommit innehavarna tillgodo i deras egenskap av anställda i Nordic Capital utgör beloppen lön från bolaget.

Slutsatsen blev att förvaltningsrätten höjde Nordic Capitals inkomst av näringsverksamhet avseende oredovisad carried interest. Underlaget för arbetsgivaravgifter höjdes med motsvarande belopp och bolaget medgavs avdrag för lönekostnader.

Bolaget hade inte lämnat några uppgifter i sina deklarationer och därmed fanns grund för eftertaxering, efterbeskattning och skattetillägg avseende PLA-avtalen. Skatteverket hade satt ned skattetilläggen till hälften och enligt förvaltningsrätten fanns inte skäl för ytterligare befrielse.


SvD

FLER RISKKAPITALISTER TILL RAKNING

Dagens Industri skriver den 21 maj att Skatteverket beslutat att upptaxera Robert Andrén och kretsen till Nordic Capital (19 personer). Liksom i tidigare fall är det fråga om beskattningen av carried interest som tvisten gäller. Blir det arbetsinkomst (och inte kapital) tillkommer sociala avgifter för företagen.

Frågan är dock om inte finansdepartementet, genom att först föra fram ett lagändringsförslag för att kunna beskatta inkomsterna som arbetsinkomst och därefter, sedan förslaget kritiserats, dra tillbaka förslaget, gjort det svårt för domstolarna att bifalla Skatteverkets yrkanden. Behövs särskild lagstiftning torde gällande rätt inte vara tillräcklig.

Helt grundlösa är väl Skatteverkets yrkanden inte, men ett bifall skulle innebära en väsentlig utvidgning av praxis vad avser näringssmitta av kapitalvinster.

SvD

NORDIC CAPITAL VANN - FÖRSTA RONDEN

Dagens Industri rapporterar den 22 december att Nordic Capital vunnit sin skattetvist i Skattenämnden. För Skatteverket ska det enligt DI vara en svidande prestigeförlust. Det är nog att ta i, men beslutet dikterades av Nämndens ledamöter. Skattenämnden är ett slags utökat beslutsorgan inom Skattemyndigheten, som får fatta beslut i mera komplicerade fall (2 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324)). Dess ordförande, Lars Möller, är tjänsteman i Skatteverket, men ledamöterna är politiskt tillsatta.

Det är kanske väl tidigt att ta ut segern. Det kan antas att Skatteverket avser att driva ärendet vidare. Första instans är Förvaltningsrätten (tidigare kallades den Länsrätten). Därefter kommer Kammarrätten och i sista instans Regeringsrätten, som efter nyår kommer att heta Högsta Förvaltningsdomstolen. Innan ärendet kommer dit och blir avgjort kan det nog förflyta mer än ett halvt decennium. Eftersom process pågår lär det inte vara möjligt att ta ett snabbspår till Regeringsrätten genom att ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

NORDIC CAPITAL

Häromdagen tyckte jag mig ha anledning att gratulera Robert Andreen och Morgan Olsson till deras framgångar med Nordic Capital.

Nu är det dags att beklaga. Skatteverket har enligt Dagens Industri granskat Nordic Capital under lång tid och ska nu vara berett att yrka på att delägarnas inkomster ska beskattas som lön. Det är inte beskattning enligt de s.k. 3:12-reglerna som avses, utan Skatteverket hävdar att den upparbetade vinstdelningen från fonderna i sin helhet ska beskattas som lön. Det blir därmed inte fråga om beskattning för kapitalinkomster i nivån 25-30 procent, utan full lönebeskattning på uppemot 58 procent plus sociala avgifter på drygt 30 procent (avdragsgilla, visserligen och därmed effektivt drygt 20 procent). Motiveringen är dels att vinsten är att betrakta som ett avstående från externa investerare, dels att ursprunget är prestationsbaserat.

Skatteverkets ställningstagande har föranlett Nordic Capital att uppvakta finansdepartementet, varvid ett diskussionsunderlag överlämnats. Nordic Capital framhåller de förödande marknadsmässiga konsekvenser som ett genomförande av Skatteverkets uppfattning enligt företaget skulle ha. Även synen på den svenska rättssäkerheten på skatteområdet skulle skadas hos internationella investerare. I dokumentet beskrivs även de företagsstrukturer som används.


Motivet att vinsten för delägarna är att betrakta som löneinkomst därför att externa investerare avstått från beloppet förefaller långsökt för att inte säga kreativt. Andreen och Olofsson har varit fantastiskt framgångsrika och det vore fel att påstå att det bara berott på tur. Att det berott på skicklighet, kunskaper och affärssinne måste dock inte obetingat medföra att inkomsterna klassificeras som prestationsbaserade arbetsinkomster.

Sveriges internationella renommé vad gäller rättssäkerheten på skatteområdet tål knappast ytterligare belastning. I en herostratiskt ryktbar dom (RÅ 2008 ref. 24) ansåg Regeringsrätten att Sveriges skatteavtal med främmande stat skulle underordnas senare tillkommen svensk intern lagstiftning, s.k. treaty override. Sveriges högsta förvaltningsdomstol har därmed ansett att Sverige kan beskatta inkomst som landet i avtal med främmande stat förklarat sig avstå beskattning av till förmån för det andra landet. I en ny dom kommer Regeringsrätten inom kort att behöva ta ställning till frågan på nytt.

Den som lever får se.

Men är det inte så att delägarnas vinster utgör resultatet efter det att placerarna fått sin tilldelning? Man kan fundera över att placerarna redan idag accepterar att delägarna kan tillgodogöra sig så stor andel av vinsterna som de gjort, så att de på några decennier kunnat bygga upp personliga förmögenheter på flera miljarder kronor (även om det skett genom låg beskattning, vilket knappast investorerna bryr sig om). Men om Andreen/Olofsson byggt upp ett så stort förtroende att investerarna nöjer sig med så låg avkastning som hittills, är A/O verkligen att gratulera. Sannolikheten att uppnå en stor vinst är så hög, att investorerna nöjer sig med en liten andel. Det blir hög avkastning ändå. Det blir nästan som ett självspelande piano för A/O. Men inte kommer Sveriges internationella renommé på rättssäkerhetsområdet i gungning, på grund av att de svenska delägarna får betala högre skatt på den vinst som återstår efter det att de internationella investorerna fått sitt. De sistnämnda beskattas ju i sina hemländer och inte i Sverige.

Den 4 november rapporterar Dagens Industri att granskningar sker av ytterligare sju riskkapitalbolag. Man får väl anta att IK Investment Partners och EQT finns bland dem. Mats Odell uppges vara kritisk mot Skatteverkets agerande. Men hur skulle Skatteverket kunnat agera annorlunda? Möjligen genom att vara tidigare ute, men då hade verket väl kritiserats för att förhindra framväxten av en ny angelägen affärsverksamhet. Och det tar ett antal år innan marknadsformerna sätter sig och innan det går att göra meningsfulla rättsliga analyser av företeelsen. Tyvärr måste det nog vara så här.

De s.k. 3:12-reglerna fick sitt namn efter sin placering i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men finns numera i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Reglerna syftar till att förhindra att ägare till fåmansföretag klassificerar sina uttag från företaget som utdelning i stället för som lön, eftersom skatten på utdelning är 25 procent medan skatten på lön kan bli uppemot 58 procent inklusive kommunalskatt. För att göra reglerna någorlunda vattentäta omfattar de också kapitalvinster på grund av avyttring av aktier i fåmansföretag. Reglerna innebär att bara viss del av utdelningsinkomst och kapitalvinst får beskattas med den lägre skattesatsen.