SPREAD TRADING - DERIVATAFFÄRER - VADSLAGNING

Dagens Industri skriver den 3 november om företaget Worldspreads som nu har etablerat sig i Sverige med spread trading.

Spread trading är i grunden inget annat än vadslagning. Av någon anledning vill vd i det svenska Worldspreadsbolaget enligt artikeln inte kännas vid att det är vadslagning. Det låter väl lite simplare än finansiell verksamhet. Bolaget är auktoriserat av finansinspektionen i England och registrerat hos den svenska Finansinspektionen, framhåller han, som för att övertyga om att det är något märkvärdigare än vadslagning bolaget håller på med. Men det engelska moderbolaget beskriver det hela som Spread Betting. Spel och dobbel har nog inte lika dålig klang i England som i Sverige.

Men det är bara en ny teknik för derivataffärer. Även derivataffärer är nämligen i grunden inte något annat än vadslagning om värdeutvecklingen inom viss tidsrymd för vissa tillgångar (eller skulder eller snart sagt vad som helst). Till skillnad mot aktier och obligationer och andra handlingar som representerar kapital finns det i derivat inget kapital investerat. Vars och ens position motsvaras exakt av en spegelvänd motpartsposition. Bruttopositionerna uppgår till miljarders miljarder, men netto är de värda 0. En ställer ut en köpoption som en annan köper. En ställer ut en säljoption som en annan köper. De har precis motsatta förväntningar på värdeutvecklingen av den aktie (eller vad det vara månde) som optionen avser. Det den ene vinner, förlorar den andre.

Det är egendomligt att derivataffärer skattemässigt kommit att hanteras som kapitalvinstgrundade händelser. Skälet är okunnighet hos lagstiftaren om affärernas egentliga innebörd i kombination med att den organiserade derivathandeln sker som komplement till aktie- och värdepappershandeln. Den som innehar en stor aktiepost kan ha behov av att skydda den mot värdeförändringar och kan då ställa ut eller köpa en option på samma slags aktier. Sjunker aktiekursen, stiger värdet av optionen och v.v. Det ligger då nära till hands att tycka att derivatresultatet ska beskattas på samma sätt som aktieresultatet.

Men det är principiellt feltänkt. Derivattransaktionen är inte en kapitalplacering utan "bara" en tidsbegränsad vadslagning med en motpart om värdeutvecklingen på en viss (underliggande) tillgång. Den felaktiga lagstiftningen om derivattransaktioner har följaktligen lett till orimliga och/eller oförenliga skatteeffekter. Företag som velat skydda sig mot räntevaritationer genom att köpa eller ställa ut räntederivat har inte fått avdrag för kostnaden som för ränta, RÅ 1997 ref. 5 (1). Beskattning skulle ske enligt derivatreglerna i inkomstslaget kapital. Hade företaget förhandlat om lånen med banken, skulle avdrag ha medgivits som för vanlig ränta. Jur. dr. Axel Hilling gör i en intressant artikel i tidskriften Skattenytt 2010 sid. 134 en jämförelse med rättsfallet RÅ 1991 ref. 106, i vilket periodiseringen av inkomster och utgifter från terminskontrakt skulle ske i enlighet med god redovisningssed, dvs. enligt reglerna för beskattning av näringsverksamhet och inte kapital. På den tiden fanns dock inga särskilda regler om beskattning av derivat, varför utgången blev materiellt korrekt. Först när sådana regler införts blev praxis genom RÅ 1997 ref. 5(1) felaktig. Ingen betraktar en brandförsäkring som en ettårig säljoption på en fastighet. Men skulle försäkringen struktureras formellt som en option skulle den beskattas som en option, dvs man skulle kunna dra av en del av försäkringspremien mot kapitalvinster.

Jag har inget mot optioner och derivat och inser väl deras affärsmässiga betydelse; inte heller mot spel och vadslagning eller spread trading. Men kalla saker vid deras rätta namn och gör dem inte märkvärdigare än vad de är och - framför allt - var vaksam på riskerna och satsa inte mer än du är beredd att förlora.