SVERIGE SNUVAR FATTIGA LÄNDER PÅ MILJARDER

SvD refererar- den 29 februari en rapport av Action Aid, enligt vilken Sverige skulle snuva fattiga länder genom att inte betala skatt till dem. Inte bara Sverige förresten utan alla rika länder gör det. De har runt 350 avtal med utvecklingsländer som hindrar de fattiga länderna från att beskatta utländska företag. "Avtalen gör det legitimt för företagen att föra ut pengar ur de här länderna. Regeringen borde omförhandla avtalen", säger Christine von Sydow, generalsekreterare på Action Aid Sverige.


Detta är fullständigt uppåt väggarna!!


Alla länder har full rätt att skapa sina skattesystem. Vad gäller företagsbeskattningen, som rapporten avser, är den vanliga principen att källstaten beskattar verksamhet som utländska företag bedriver i landet på precis samma sätt som inhemska. Normalt beskattar ett land företag hemmahörande i landet (på grund av registrering, företagsledningens säte eller faktiska placering eller annan ordning) för dess världsomfattande verksamhet. Det innebär att två stater kan komma att beskatta ett och samma företag för samma vinst. För att förhindra detta träffar de skatteavtal, och det vanliga är därvid att källstaten (filialstaten) beskattar den del av verksamheten som bedrivs i landet, medan hemviststaten reducerar sin skatt på "världsinkomsten" med den skatt som filialstaten tagit ut. I andra fall kan det vara så att hemviststaten inte beskattar utländska inkomster eller - om de gör det - genom skatteavtal med källstaten avstår från att beskatta filialinkomsten.
Det är aldrig fråga om att hemviststaten tvingar källstaten från att avstå från sin rätt att beskatta företagens vinster. I vart fall har Sverige inget sådant avtal.


Sammanfattningsvis. Skatteavtalen hindrar på intet sätt källstaterna att ta ut den skatt de vill på företagsvinsterna enligt sin lagstiftning. Det är t.o.m. så att Sverige avstår från att ta ut skatt på den delen av den totala vinsten som det svenska företaget redovisar i källstaten.


Vad gäller beskattningen av utdelningar är principen att skatteavtalen reducerar källstatens beskattningsrätt till ofta 5-15 procent och för utdelningar till moderbolag eller bolag med betydande ägande till 0 procent. Men den principen tillämpas inte speciellt  mot utvecklingsländer utan mot de flesta länder. Principen etablerades förstås gentemot ekonomiskt utvecklade stater, eftersom behovet först uppkom där. Vartefter skatteavtal träffades även med utvecklingsländer spreds principen.
Skatteavtalen påverkar inte på något sätt företagens rätt att "föra pengar" ut ur källstaten. Det kan förekomma valutarestriktioner, men det har inget med beskattningen att göra, och den stat som inte tillåter utländska företag att ta hem sina (beskattade) vinster lär inte få några utländska investeringar över huvud taget.
Att beskatta företag för deras vinster är nog ett av de effektivaste sätten att hålla internationella företag på avstånd. Förmodligen skulle utvecklingsländerna tjäna på att avskaffa vinstbeskattningen för utländska företag. Vad är viktigast? Att företagen skapar sysselsättning, inkomster och välstånd för landet eller att de betalar skatt på vinsten?
Företagbeskattningen är oerhört komplicerad. Den internationella företagsbeskattningen är ännu svårare att bemästra, eftersom flera länders olika skattesystem kolliderar. Att företag inte skulle inhämta specialistråd för att navigera rätt i denna djungel vore oförsvarligt. Varför skulle företagen inte få ta sin rätt tillvara?
Avskaffa bolagsbeskattningen.

SVERIGES SKATTEAVTAL

Sverige har en lång tradition av att ingå skatteavtal med andra länder. Avtalen fördelar beskattningsrätten till olika inkomster länderna emellan och sätter även ett tak på hur hög källskatt som får tas ut på utdelnings-, ränte- och royaltyinkomster. Skatteavtal med låga källskatter utgör en viktig komponent för svenska koncerners möjlighet att konkurrera på utländska marknader. Sverige har länge haft en internationellt framskjuten position i fråga om att ha ett konkurrenskraftigt avtalsnät. Fram till den senare delen av 1990-talet var Sverige mycket aktivt med avtalsförhandlingar och även framgångsrikt när det gällde att förhandla fram skatteavtal med förmånliga villkor. Sedan dess har arbetet på Finansdepartementet med att förhandla skatteavtal successivt minskat och de senaste åren har bara enstaka avtal träffats.

Svenskt Näringsliv har gjort en studie av konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal och drar slutsatsen att Sveriges successivt minskade aktiviteter på skatteavtalsområdet har fått negativa konsekvenser för konkurrenskraften i det svenska avtalsnätet. Förutom att Sverige saknar avtal med ett antal för näringslivet viktiga länder, så har flera av konkurrentländerna lyckats få bättre villkor än Sverige med ett stort antal länder. som också utgör för Sverige viktiga exportmarknader. Den svenska passiviteten på skatteavtalsområdet medför att svenska företag tvingas betala högre källskatter än sina utländska konkurrenter. Avtalen fyller också en viktig funktion när det gäller koncerners placering av huvudkontor. För att Sverige, i detta hänseende, ska vara intressant krävs inte bara att det svenska skatteavtalsnätet är brett. Det måste också vara internationellt konkurrenskraftig. För att inte Sveriges konkurrentländer ska få ett alltför stort försprång är det angeläget att regeringen agerar skyndsamt och ger skatteavtalsarbetet prioritet.

Även Riksrevisionen har gjort en undersökning av Sveriges skatteavtal och studerat effekterna av regeringens arbete.

Revisorernas slutsats är att Sverige i stora stycken saknar en uttalad strategi för skatteavtalspolitiken. Konkurrensfrågorna har varit nedprioriterade sedan slutet av 1990-talet. Regeringens prioriteringar har lett till uppenbara risker för att skatteavtalsnätet tappar i konkurrenskraft. Denna risk förstärks av de långa löptider som präglar avtalsarbetet. Regeringen bör förtydliga sin strategi på skatteavtalsområdet och redovisa hur man arbetar för att uppnå sina mål. Om målen med skatteavtalen kvarstår måste fokus på konkurrensfrågorna öka för att svenska företags konkurrenssituation inte ska försämras.

Rapporterna diskuterades i dag på ett seminarium på Svenskt Näringsliv, varvid finansdepartementets representant, Ingela Willfors, fick tillfälle att bemöta kritiken. Hon fann kritiken överdriven; Sverige hade redan tidigare ett omfattande avtalsnät och många andra länder har nu kommit ikapp och förbi. Resurserna hade använts till förhandlingar med skatteparadis, vilket resulterat i närmare 25 informationsutbytesavtal.

I Riksrevisionens rapport erinrades om att Regeringen i 2008 års ekonomiska vårproposition drog upp ett antal riktlinjer för skattepolitikens inriktning för de kommande åren. Genom ett antal hållpunkter ska skattepolitiken stödja de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik, bl.a. att skattereglerna ska ge goda villkor för investeringar i Sverige. Goda villkor ska även gälla för svenska företags investeringar i utlandet. Regeringen uttryckte detta som att: [e]tt modernt och uppdaterat nät av skatteavtal bidrar till att svenska företag kan konkurrera utomlands på fördelaktiga villkor.

Något sådant har, såvitt jag kan erinra mig, aldrig uttalats tidigare. Med anledning av det frågade jag Ingela Willfors, som rimligen haft inflytande över formuleringarna och att de alls flöt in i propositionen, vad detta inneburit: var det bara ett konstaterande av något som varit rådande sedan länge, eller var det fråga om nya ambitioner? Innebär det ställningstagande till övergripande internationella beskattningsprinciper som credit- eller expemptavtal; vad eftersträvas: CIN eller CEN? Vad är det som är viktigast: att se till att svenska företag kan tjäna in kulor i utlandet eller att staten drar in kulor från företagen? Jag tyckte nog inte jag fick något vidare svar. Utvecklingen visar knappast på någon större aktivitet, vilket ju också var den gemensamma kritiken från Svenskt Närinsliv och Riksrevisionen.

Roland Gustafsson, ansvarig för internationella skattefrågor på Skatteverket efterlyste tre saker: resurser, resurser och resurser. Skatteutskottets ordförande, Henrik von Sydow, erinrade om att Regeringens resurser kan komma att dras ner kraftigt genom den omröstning om budgetpropostionen som ska ske senare i veckan. Det blir kanske värre.

PETER SUNDGREN - NU I BLOGOSFÄREN

Peter, välkommen in i blogosfären.

Peter Sundgren, en av Sveriges ledande experter på internationell skatterätt, har just startat en blog, http://petersundgren.blogspot.com.

Peter Sundgren har ett långt och gediget förflutet i skattevärlden, och som mångårig medarbetare vid Institutet för Utländsk rätt (då knutet till Industriförbundet, numera till Internationella Handelshögskolan i Jönköping) och kanslichef för den Svenska Filialen av International Fiscal Association, IFA, blev han närmast synonym med svensk internationell skatterätt.

Som seniormedborgare (pensionär) har han i flera år producerat omfattande studier och analyser av rättsutvecklingen - ofta med mycket stark kritik av såväl lagstiftning, avtalspolitik som rättspraxis - på det internationella skatteområdet, vilka han distribuerat över internet via en privat prenumerationslista.

Nu har han skapat en blogg. Det ska bli spännande att följa den. Det gläder mig att jag hann bli den förste "följaren". Jag lägger hans blogg till mina länkar.

EU OPENS CONSULTATION ON DOUBLE TAXATION

At http://www.eubusiness.com/news-eu/double-taxation.01 you find a request from the European Commisson to individuals, companies and tax advisers for information on double taxation problems that they have encountered when operating within the EU. Submissions should be made no later than 30 June 2010.

Today I have submitted four texts that you find here.