Visar inlägg med etikett nystartzoner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nystartzoner. Visa alla inlägg

söndag 11 november 2012

PUERTO RICO - EKONOMISK FRIZON

Per Gudmundson skriver på ledarsidan i SvD den 11 november om Puerto Rico som ekonomisk frizon, där företagen slipper betala bolagsskatt.  Puerto Rico är inte en amerikansk delstat utan ett självstyrande territorium under amerikansk kontroll. Enligt Wikipedia fick Puerto Rico 1952 en författning som deklarerar Puerto Rico som en Fritt Assiocierad Stat till USA. Nu har Puerto Rico röstat för att få bli en delstat.

Till skillnad mot de ekonomiska frizoner som föreslås i Sverige (nystartzoner) har Puerto Rico fördelen att vara enkelt att geografiskt avgränsa.

Men inte ekonomiskt.

Gudmundson skriver att Microsoft bränner cd-skivor med programvaror i Puerto Rico med några hundra anställda. I Washington har Microsoft 40 000 anställda, som - får man anta - arbetat fram underlaget. Man kan undra var det stora värdet av produktionen uppkommit. Eller behöver man undra över det?

Inom lagens ramar - fortfarande enligt artikeln - redovisas 47 procent av bolagets intäkter i Puerto Rico, och på så sätt  har bolaget under de senaste åren undvikit att betala omkring 4 miljoner dollar om dagen i bolagsskatt.

Washington tycker kanske inte att det var så bra att skattefriheten skulle vara så effektiv. Nu säger Microsoft att genom möjligheten till skattefrihet för en stor del av vinsten kan bolaget "stärka sin närvaro på fastlandet". Kanske det. Vem kan påstå något annat?

Vad är viktigast? Företagets existens eller bolagsskatten?

Samma dag kritiserar Andreas Cervenka med sin ständigt lika tröttsamt skämtande jargong den världsomspännande trenden av nedsättningar av bolagsskattesaten. Min kommentar finns här.










onsdag 8 augusti 2012

NYSTARTZONER OCH TILLVÄXTVERKET

Utredningen om nystartszoner har den 7 augusti överlämnat sitt betänkande SOU 2012:50 till finansminister Anders Borg. Utredningen föreslår att ett system med nystartszoner införs. Företag inom dessa zoner ska kunna få kraftigt sänkta arbetskraftskostnader i upp till sju år.

Håhåjaja.

Enligt den föreslagna förordningen om nystartszoner ska TILLVÄXTVERKET besluta vilka områden som enligt lagen (2013:00) om nystartszoner utgör nystartszoner.

Jojo.

Det finns ett mycket bättre förslag. Ta bort den beskattning som direkt och uteslutande riktar sig mot tillväxten. Anders Borg. Du som är mottagare av utredningen om nystartzoner har själv konstaterat att bolagsskatten är den farligaste skatten för investeringar och tillväxt.

Och vilken förenkling.


 I DN frågar journalisten aningslöst utredaren Christer Sjödin:

Men vad är det som säger att företaget inte använder pengarna till att maximera vinsten eller höja de anställdas löner i stället för att nyanställa?


Sjödin svarar:
Så kan det bli, men vi föreslår att effekten ska utvärderas regelbundet och om det inte fungerar måste vi tänka om.

Det är klart att företaget maximerar vinsten och kanske lyckas höja den. Det är ju vad som kan få företaget att stanna kvar eller etablera sig i ett område som annars saknar förutsättningar. Kanske höjs också lönerna eftersom företaget får bättre råd om det slipper sociala avgifter.

Det är ju vad det hela går ut på.

Vad är det att hymla om?
SvD  SvD
DN  DN

måndag 16 april 2012

VÅRPROPOSITIONEN

Vårpropositionen (2011/12:100) är lagd.

Förhoppning finns om snar sänkning av bolagsskattesatsen. Tyvärr verkar den bli begränsad till det utrymme skärpta regler mot räntesnurror antas ge. I avvaktan på Företagsskattekommitténs slutbetänkande hösten 2013 verkar det kunna bli en sänkning på några procentenheter fr.o.m. 2013. Alltid något.

Så här skriver finansministern i propositionen (s. 66).

Den budgetförstärkning som därvid uppkommer skulle isolerat sett leda till en ökad skattebelastning på bolagssektorn, vilket vore i strid med vad den internationella utvecklingen kräver. Budgetförstärkningen ska därför komma företagssektorn till del, vilket t.ex. kan ske genom att bolagsskattesatsen sänks. I avvaktan på förslagen från Företagsskattekommittén bör detta ske som ett inslag i en långsiktig strategi för att stärka konkurrenskraften, samtidigt som förslagen om effektivare ränteavdragsbegränsningar genomförs fr.o.m. den 1 januari 2013.


Därefter kommer

Regeringen vill förbättra förutsättningarna för hållbar tillväxt i alla delar av Sverige genom att skapa attraktiva företags- och livsmiljöer. Att låta hela Sverige växa handlar om förutsättningarna för arbete, entreprenörskap, företagande och boende i alla delar av landet.


Måtte det inte vara ett förebud om nystartzoner. Utredningen om nystartzoner, Fi 2011:04, med kammarrättslagmannet Christer Sjödin som utredare ska vara klar den 1 augusti 2012.

SvD
SvD
DN
DN

fredag 29 april 2011

AVVECKLING AV SÄRSKILDA FÖRETAGSSKATTEFÖRMÅNER ELLER SÄNKT BOLAGSSKATT?

På The Economists hemsida kan man svara på frågan
Should America scrap specific subsidies to business in order to reduce its overall corporate-tax rate?

För närvarande (636 röster) svarar 85 procent Yes och 15 procent No.

Alltid något.

torsdag 10 mars 2011

NYSTARTZONER

Nu ska alliansens förslag om Nystartzoner utredas. Direktiven till utredningen om nystartszoner i stadsdelar med utbrett utanförskap finns här.

ANDERS BORG (M),finansminister, MAUD OLOFSSON (C),näringsminister, och ERIK ULLENHAG (FP), integrationsminister, presenterar idén i SvD den 10 mars och på finansdepartementets hemsida.
Nystartszonerna ska syfta till att öka sysselsättningen i områden som i dag har markant högre arbetslöshet än andra. Utredaren ska lämna förslag på hur sådana områden ska kunna väljas ut och hur olika avgränsningar ska se ut. Företagande och jobb är en nyckel till integration och tillväxt. Därför är det vår förhoppning att lägre kostnader för att verka och anställa i nystartszonerna ska leda till att fler får jobb och att fler företag startas. De förbättrade villkoren för företag i nystartszonerna ska vara likvärdiga oavsett i vilken form verksamheten bedrivs. Det är genom sänkta skattekostnader, i form av nedsatt bolagsskatt, sänkta socialavgifter och sänkt fastighetsskatt, som drivkrafterna för att driva företag och anställa ska öka.


Utredaren ska utses i dag, torsdag.

Är detta ett förslag från en borgerlig, liberal, icke-socialistik regering?

Att förslaget spelar Sverigedemokraterna rakt i handen borde de väl insett. De anonyma inläggen i Dagens Industri är ingen lustig läsning. Jimmy Åkesson bemöter åtminstone förslaget öppet i SvD.

Och är förslaget förenligt med EUs förbud mot statsstöd?

Skatteverket kommer nog inte att bli lyckligt när gränsdragningen för zonerna ska kontrolleras. Ett härligt område för både fuskare och konsulter.

Om nu insikten finns att
[d]et är genom sänkta skattekostnader, i form av nedsatt bolagsskatt, sänkta socialavgifter och sänkt fastighetsskatt, som drivkrafterna för att driva företag och anställa ska öka
, tag då och sänk eller avskaffa den skatt som bäst tjänar det ändamålet och ger obetydliga skatteintäkter, skapar oerhörda rättsliga och praktiska problem, är ekonomiskt skadlig och helt onödig. Avskaffa bolagsskatten. Gör det generellt och inte bara för vissa geografiska områden. Vaför är det viktigt att ha en beskattning av bolagens vinster? En beskattning av tillväxt!


Och varför tillsätts aldrig den beslutade företagsskatteutredningen. Det är nu snart två månader sedan som direktiven beslutades.

GP
SvD

onsdag 13 oktober 2010

BUDGETPROPOSITIONEN

Regeringen avser (sid. 59) enligt prop. 2010/11:1 att tillsätta den i valmanifestet förespeglade utredningen av företagsbeskattningen.


Den ska syfta till att utforma beskattningen så att investeringar och sysselsättning gynnas. Utredningen kommer att analysera hur olika skatteförändringar bör rangordnas. Därtill är värnskatten skadlig för tillväxten, inte minst för att den straffskattar utbildning och entreprenörskap. Skatteförändringar på detta område ryms inte inom de ekonomiska ramarna för skarpa åtgärder och reformambitioner. Om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår är det motiverat att genomföra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det gäller bl.a. bolagsskatt, arbetsgivaravgifter, värnskatt, riskkapitalavdrag, FoU-avdrag och expertskatt. Regeringen bedömer att det inte finns utrymme för reformer på dessa områden under mandatperioden.


Vid dagens anförande inför Nationalekonomiska Föreningen bekräftade han detta på min fråga, men framhöll att utredningen måste få tid på sig för det är en mycket problematisk materia. Han framhöll bl.a. behovet av thin capitaliserings-regler. Om ingen kan få honom på bättre tankar, kan vi alltså se fram mot ännu ett krångligt regelkomplex i den ogenomträngliga djungel av regler som företagsbeskattningen utgör.

Här är min fråga och Anders Borgs svar.

Niclas Virin:
Jag tror inte att företagsbeskattningen och bolagsbeskattningen har nämnts med ett ord ännu här. I valmanifestet gjordes utfästelser om en kommitté för att utreda detta. Blir det en sådan, eller är det idén om en ekonomisk frizon av något slag (nystartzon, se nedan) som blev resultatet av det?

Finansminister Anders Borg:
Ja, vi ska tillsätta en stor företagsbeskattningsutredning. Dels finns det en ambition att se över det som ibland kallas för thin cap-regler, alltså avvägningen med möjligheter till ränteavdrag och eget kapital. Många andra länder i Europa har gått i en reformriktning som vi åtminstone noggrant bör överväga om vi ska ha skäl att titta på.

Det finns ett antal andra förändringar på företagsskattesidan som till exempel rör expertskatt, och avdragsrätt för vissa utgifter, där riskkapitalavdrag också skulle kunna nämnas, där vi har anledning att försöka komma fram med konkreta förslag som kan innebära förstärkningar av företagsklimatet. Det här är inte förändringar som har stora offentligfinansiella effekter, utan det handlar om mindre förskjutningar. Men man kan ändå göra bedömningen att de kan ha relativt stora positiva effekter på företagsklimat och entreprenörsklimat. Det har vi all anledning att försöka återkomma till.

Frågorna om bolagsbeskattning, ränteavdragsregler och sådant är komplicerade. Det är därför ett mycket kvalificerat utredningsarbete som måste göras innan vi är framme vid en sådan utredning.


Ulf Bjarme har uppmärksammat mig på följande rader i Sydsvenska Dagbladets ledare den 3 oktober.
Dags att ta ett helhetsgrepp.

I finansplanen utlovar regeringen en bred utredning om hur företagsbeskattningen kan reformeras på ett sätt som gynnar investeringar och sysselsättning.

Det kan vara budgetpropositionens viktigaste rader.



I budgetpropositionen sid. 142 avsnitt 6.5.1 föreslås också en utredning om nystartzoner.

En utredning bör tillsättas för att i positiv anda se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag i särskilt utsatta områden, s.k. nystartzoner. Syftet är att utreda möjligheten att på detta sätt bidra till att minska utanförskapet och öka sysselsättningen i dessa områden.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringens viktigaste mål är att öka den varaktiga sysselsättningen och att minska utanförskapet. Det finns många stadsdelar och bostadsområden med allvarliga utanförskapsproblem kring våra städer. Nya grepp behövs för att ge en ny start för dessa områden. En utredning bör tillsättas som i positiv anda ska se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag inom särskilt utsatta områden, s.k. nystartzoner. Syftet är att pröva möjligheten att på detta sätt bidra till att minska utanförskapet och öka sysselsättningen i områden där bl.a. sysselsättningsgraden avsevärt understiger det nationella genomsnittet.

Utredningen ska lägga särskild vikt vid att ett system med nystartzoner måste vara förenligt med statsstödsreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt även i övrigt vara hållbart och försvarbart i ett EU-perspektiv. Därvidlag kan erfarenheter från EU-länder med liknande system utgöra viktigt underlag.


Kan det vara möjligt? Jag trodde alliansen kastat alla gamla idéer om social ingenjörskonst på sophögen. Titta på Irland, som blommade upp i hägnet av konstlade skattesubventioner för utländska företag som etablerades inom vissa områden. Nu när de måste avvecklas försätts landet i ekonomisk misär. Företagen har ingen livskraft eller flyttar tillbaka till de länder där de hör hemma. De irländska företagssubventionerna stred flagrant mot EUs regler. Den svenska regeringen tänker vara smartare och ägna sig åt nationell skatteplanering. Hedervärt?

Regeringen förespeglar också (sid 60) förenklad och effektiv beskattning av sparande i aktier och andra värdepapper.

Det är angeläget att skattereglerna underlättar ett aktivt sparande i aktier och andra värdepapper. Dagens regler för beskattning av kapitalvinster är komplicerade. För att förenkla för privatpersoner att spara i aktier och andra värdepapper bör därför en ny schablonbeskattad sparform för vissa slags värdepapper, benämnd investeringssparkonto, införas. För att effektivisera beskattningen och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten bör även vissa justeringar av beskattningen av kapitalförsäkringar göras. Det är också angeläget att skattereglerna utformas på ett sätt som är förenligt med EU-rätten och som samtidigt värnar den svenska skattebasen.
På grund av ett nytt EU-direktiv på finansmarknadsområdet som från och med mitten av 2011 ska vara genomfört i svensk rätt är det nödvändigt att avskaffa beskattningen av svenskregistrerade investeringsfonder för att inte riskera att dessa fonder ska lämna Sverige. Denna beskattning bör i stället ersättas med ett ökat skatteuttag på delägarnivå. Målsättningen är att detta förslag och förslagen om investeringssparkonto och kapitalförsäkring ska utformas på ett sådant sätt att de sammantagna effekterna blir offentligfinansiellt neutrala. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2012.


Reklamskatten, som alla är överens om är skadlig, får vara kvar. Skatteutskottet anförde i sitt yttrande 2008/09:SkU1y att reklamskatten skulle avvecklas och förutsatte att så skulle ske i kommande förslag från regeringen. I budgetpropositionen för 2010 framhöll också regeringen sin inställning att den resterande reklamskatten borde avskaffas, men prioriterade andra skattesänkningar. Skatten är så obetydlig att den inte ens separatredovisas utan ingår i posten Övriga skatter.

Att momsen för restaurang- och cateringtjänster inte sänks omedelbart som regeringen gick till val på förvånar Ylva Yngveson, Swedbank, något enligt SvD.
– Vi trodde att att den i princip skulle halveras till samma nivå som momsen på mat, från 25 till 12 procent. Nu säger man att det ska utredas och betalas genom höjd skatt på alkohol och tobak vilket betyder att det blir senare. Jag trodde nog att det skulle komma nu.

Men moms på catering är redan 12 procent!?