Tre skatteförslag antyds:
För det första en förenkling av den så kallade expertskatten. Alla personer som har rekryterats utomlands och har en månadsinkomst överstigande två prisbasbelopp (i dag 85600 kronor) ska kunna räknas som experter.
Skatten och de sociala avgifterna på expertinkomster beräknas f.n. på 75 % av lönen under tre år. Vissa löneförmåner är helt skattefria. Vem som räknas som expert är f.n. synnerligen komplicerat och subjektivt, så en beloppsgräns över vilken inkomsten klassificeras som expertinkomst kan innebära en väsentlig praktisk lättnad.
EU-rätten tillåter att diskriminera egna medborgare - inte andra EU-länders.
För det andra vill de se över möjligheten att utöka företagens avdragsrätt för utgifter för forskning och utveckling. Detta genom att företag ges rätt att av dra av kostnader för utgifter för forskning även om denna inte hör till företagets kärnverksamhet.
Tja, kanske hjälper det lite genom att avhålla Skatteverket från klåfingriga försök att pröva lagstiftningens omfattning. Redan nu är avdragsrätten tämligen vidsträckt och kan faktiskt omfatta sådant som ligger utanför kärnverksamheten.
Enligt 19 kap. 9 § gäller:
Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.
Lokutionen kan antas få innebär att Skatteverket måste visa att en kostnad är verksamhetsfrämmande för att kunna vägra avdrag. Normalt får ju ett företag antas lägga ned kostnader endast på sådant som verksamheten har nytta av.
Lagstiftningen tillkom år 1970 (prop. 1970:135) och har därefter varit föremål endast för ändringar av formell natur. Syftet med lagstiftningen var att utvidga den generella avdragsrätten för kostnader för inkomsternas förvärvande och bibehållande, så att den skulle omfatta även FoU-utgifter av mer allmän karaktär (grundforskning o.dyl.) ävensom bidrag och avgifter till FoU-verksamhet bedriven av forskningsstiftelser och branschinstitut. Utanför ligger framför allt forskning inom verksamhetsfrämmande humaniora och helt verksamhetsfrämmande forskning.
Det har dock inte hindrat Kammarrätten i Stockholm att vägra Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) avdrag för bidrag till Forskningsstiftelsen SSE-MBA vid Handelshögskolan i Stockholm. Den har till ändamål att främja vetenskaplig forskning i ekonomi, företagande och ledarskap. Domen överklagades till Regeringsrätten som emellertid vägrade prövningstillstånd. Målet förefaller uppenbart vara feldömt, men det är inte skäl nog för prövning i Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen). Domen har av en pessimistisk/realistisk bedömare antagits innebära att företag - oavsett bransch - kan inte räkna med att få avdag för bidrag till forskning inom företagsekonomi och angränsade områden såsom affärsutveckling, ledarskap, ledning, styrning av företag, etc. vid högskolor och universitet.
För det tredje vill de justera de så kallade 3:12-reglerna. Detta genom att höja schablonbeloppet i förenklingsregeln och införa ett tak för hur stor utdelning som ska beskattas som lön. På så sätt kan företagare öka sin utdelning och lönsamma företag får mindre krångel genom att de inte behöver ägna sig åt olika skattekonstruktioner. Parallellt ska också prövas hur villkoren för de enskilda näringsidkarna kan förbättras.
För att klara jobben, högt ställda välfärdsambitioner och en hårdnande internationell konkurrens är det nödvändigt att göra mer för tillväxt, företagande och forskning i Sverige, säger de. Ta då bort bolagsbeskattningen - skatten på tillväxt.
DN
SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar