VAR SKAPAS JOBBEN? EN ESO-RAPPORT

FREDRIK HEYMAN, docent i nationalekonomi, PEHR-JOHAN NORBÄCK, docent i nationalekonomi och LARS PERSSON, professor i nationalekonomi, Samtliga vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) har författat rapporten Var skapas jobben? – En ESO-rapport om dynamiken i svenskt näringsliv 1990 till 2009 (2013:3 ) till ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

På Brännpunkt i SvD den 4 juni skriver de att deras övergripande slutsats är att mångfald i näringslivet är avgörande för en samhällsekonomiskt effektiv strukturomvandling som skapar nya arbetstillfällen. Denna mångfald gäller inte enbart förhållandet mellan små och stora företag utan också mellan unga och gamla företag och mellan små och stora arbetsställen. Avgörande i alla dessa dimensioner är dock att företag inte möter regelverk och institutioner som missgynnar produktivt företagande och jobbskapande.

Låter så självklart att man måste vara doktor i ekonomi för att bli tagen på allvar med ett sådant påstående. Men bra att det sägs högt.

Vid presentationen sade  Fredrik Heyman att de flesta jobben skapas i företag som växer och inte i nya företag.  Vi vill att man tar ett steg tillbaka till ett enklare regelverk angående skattefrågor för företag, sade Lars Persson.

Javisst. Ta ett stort steg tillbaka och avskaffa bolagsskatten. Den drabbar nämligen exklusivt de företag som växer - de där, enligt rapporten, de flesta jobben skapas. Tillväxten är vinsten - vinst är tillväxt. Varför ska vinsten beskattas? Det hejdar ju tillväxten. Det blir också ett MYCKET ENKLARE regelverk.

MINSKAT UPPGIFTSLÄMNANDE OCH REGELKRÅNGEL

Näringsministern Anne Lööf (C) utlovar förenklingar för företagen i en artikel i SvD den 4 mars:

I dag tar jag emot ett delbetänkande i utredningen ”Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen” som handlar om hur företagare ska kunna få en väg in till svenska myndigheter. Huvudmålet är att grundläggande uppgifter om företaget och dess verksamhet bara ska behöva lämnas en gång och till ett ställe.
 

Alltid något


Svenskt Näringsliv inbjuder till seminarium om Regelförenklingar på skatteområdet

 

När företagare tillfrågas om regelkrångel är skatter ett område där många vill se förbättringar.
Regelförenkling handlar inte bara om att göra blanketter enklare eller göra det lättare att redovisa och betala skatter. Regler påverkar också beteenden och krångliga regler kan minska företagsamheten. Docent Johan Eklund vid Entreprenörskapsforum kommer att presentera en ny rapport om regelbördan på skatteområdet.
Svenskt Näringsliv lämnar löpande förslag till förenklingar på skatteområdet. För att få fram fler förslag och fördjupad diskussion om betydelsen av regelförenklingar har Svenskt Näringsliv gett tre konsulter som arbetar med skatter i uppdrag att ta fram sina egna bästa förslag. Konsulter från skatterådgivarna Svalner samt revisionsbyråerna PwC och Ernst & Young kommer att presentera sina förslag.
Seminariet avslutas med en paneldiskussion som leds av Stig von Bahr, tidigare bl.a. domare i EU-domstolen och ordförande i Regelrådet. I panelen medverkar Claes Norberg, redovisningsexpert vid Svenskt Näringsliv och adjungerad professor i företagsrätt vid Uppsala universitet, Bo Lundgren, tidigare bl.a. riksgäldsdirektör och skatteminister, Jens Hedström, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR, och Rune Andersson, ordförande i Mellby Gård AB.

Tid: 14 mars kl 10:00 – 12:00
Plats: Svenskt Näringsliv, lokal Wallenbergaren, Storgatan 19, Stockholm
Efter seminariet serveras lunchsmörgås.

Bra det också.

Men angrip själva roten till mycket onödigt ont.

 

NYSTARTZONER OCH TILLVÄXTVERKET

Utredningen om nystartszoner har den 7 augusti överlämnat sitt betänkande SOU 2012:50 till finansminister Anders Borg. Utredningen föreslår att ett system med nystartszoner införs. Företag inom dessa zoner ska kunna få kraftigt sänkta arbetskraftskostnader i upp till sju år.

Håhåjaja.

Enligt den föreslagna förordningen om nystartszoner ska TILLVÄXTVERKET besluta vilka områden som enligt lagen (2013:00) om nystartszoner utgör nystartszoner.

Jojo.

Det finns ett mycket bättre förslag. Ta bort den beskattning som direkt och uteslutande riktar sig mot tillväxten. Anders Borg. Du som är mottagare av utredningen om nystartzoner har själv konstaterat att bolagsskatten är den farligaste skatten för investeringar och tillväxt.

Och vilken förenkling.


 I DN frågar journalisten aningslöst utredaren Christer Sjödin:

Men vad är det som säger att företaget inte använder pengarna till att maximera vinsten eller höja de anställdas löner i stället för att nyanställa?

Sjödin svarar:

Så kan det bli, men vi föreslår att effekten ska utvärderas regelbundet och om det inte fungerar måste vi tänka om.

Det är klart att företaget maximerar vinsten och kanske lyckas höja den. Det är ju vad som kan få företaget att stanna kvar eller etablera sig i ett område som annars saknar förutsättningar. Kanske höjs också lönerna eftersom företaget får bättre råd om det slipper sociala avgifter.

Det är ju vad det hela går ut på.

Vad är det att hymla om?
SvD  SvD
DN  DN

MOMS MELLAN MOMSARE - ÄNNU EN GÅNG

Jag har skrivit några gånger tidigare under denna rubrik. Det är ett mysterium att nästan ingen observerar den onödiga, komplicerande, fusk- och felriskabla konstruktionen på Momsen. I synnerhet som det i EUs regi bedrivs ett projekt för att förenkla momssystemen och förhindra fusk och fel. Ett undantag är Olle Ekengren, med egna gedigna praktiska erfarenheter. Han har försökt intressera riksdagsmän för saken - dock utan större framgång. De försök jag gjorde på den hearing som Skatteutskottet arrangerade den 31 mars 2011 angående EUs s.k. grönbok KOM (2010 965) om momsen rönte inte heller större intresse.

Det är nog för svårt och för tekniskt för att en riksdagsman ska orka förstå problemet. Detta sagt utan ringaktning, utan med insikten att det måste vara nästa omöjligt för en riksdagsman som inte är specialist att tränga i alla problem.

Jag har fått hjälp av Susanne Malmborg vid Skatteverket med några siffror som belyser omfattningen av galenskapen.

Den moms som tillfaller staten uppgår årligen till totalt ca 300 miljarder kr. Den utgående momsen, dvs det momsbelopp som företag tar ut på sin försäljning, uppgår till ca 1.400 miljarder kr. Den ingående momsen, dvs det belopp som företagen betalar till sina leverantörer och som de får dra av vid sin egen momsredovisning till skatteverket, uppgår till ca 1.100 miljarder kr. Ett fullkomligt onödigt flöde av momspengar på 1.100 miljarder kr, dvs ett 3,5 gånger så stort belopp som staten får in, snurrar årligen runt i systemet. Felkällan är alltså sju gånger så stor som statens momsinkomster - sju gånger, eftersom det finns felrisker både på säljarsidan och köparsidan. En felkälla som är fullkomligt onödig.

Dessutom vållar momsredovisningen mellan momspliktiga företag rättsliga och praktiska problem, som accentueras av att momsen tas ut ögonblickligen på varje transaktion. Det går inte att vänta till problemet lösts av dyrbara konsulter. Missuppfattar företaget reglerna och gör systematiska fel mångfaldigas problemet. Om den genomsnittliga fakturan är på 10.000 kr momsbeläggs 100 miljoner fakturor årligen i onödan.

Siffrorna ser ut så här:

2008

Total utgående moms: 1 465 830

Total ingående moms: 1 223 331


2009

Total utgående moms: 1 326 053

Total ingående moms: 1 073 555


2010

Total utgående moms: 1 454 113

Total ingående moms: 1 193 395

Tack Susanne


Av Skatteverkets skrift Skattestatistisk årsbok 2010 (sid. 137) framgår att år 2008 betalade företagen in 514 miljarder kr och fick tillbaka moms på negativa deklarationer med 218 miljarder kr. Företag med positiva deklarationer betalade således in nästan dubbelt så mycket (170 procent) som de 300 miljarder kr, som staten fick behålla.

Varför reagerar inte Svensk Näringsliv, företagen och dess organisationer, Skatteverket, konsulterna, akademikerna m.fl. på detta uppenbara vansinne?

Avskaffa moms mellan momsare!

INTE BARA JOBBSKATTEAVDRAG

Per Gudmundsson manar på Anders Borg i SvD den 4 mars:

Snart mister reformpaketet från förra mandatperioden sin effekt. Nya steg måste till. Fler jobbskatteavdrag, som ju i början ger hög utväxling per krona men med tiden blir mindre vassa, kan inte vara det enda verktyget.

Skrota värnskatten. Höj brytpunkten för statlig skatt. Sänk arbetsgivaravgifterna. Gör tjänster billigare. Skäms inte för den borgerliga politik som fungerar.

Per, du glömde bolagsskatten.


Gunnar Jonsson skriver samma dag i DN:

Om incitament fungerar för arbetssökande borde drivkrafter vara bra även i andra led av ekonomin. Regelförenklingar är av nöden, men det är svårt att tro att skattenivåer inte skulle ha betydelse för företagandet.

Både regelförenklingar och skattenivåer har betydelse för företagandet. Den största förenklingen och den billigaste stimulansen vore att avskaffa bolagsbeskattningen.

Alliansens skrev i sitt valmanifest från augusti 2010 (p5.2):

Om ytterligare ekonomiskt utrymme uppstår är det motiverat att genomföra ytterligare lättnader för att stärka tillväxten. Det gäller bl.a. bolagsskatten, arbetsgivaravgifter, värnskatten, risk- kapitalavdrag, FoU-avdrag och expertskatt.

Bolagsskatten först.

Varför kommer aldrig företagsskatteutredningen igång?

KULTURSPONSRING OCH REGELFÖRENKLINGAR

Den 4 oktober skriver SvD:

När alliansen gick ut med sina kulturvallöften i juni, var det strax efter Greklandskrisen, varför det mesta skrevs mycket försiktigt. Ett exempel är formuleringar som ”säkerställa möjligheten” till kultursponsring och ”tydliggöra förutsättningarna” för företagens avdragsrätt för inköp av samtidskonst. Flera av vallöftena behöver knappast vara svåra att infria.

Samma dag skriver Dagens Industri:

Det politiker kan göra är att inte göra det svårare än det måste vara [att driva ett företag]. Att inte bygga ut regelverket utan minska det. Att sänka skatter heller än att höja.

Att inte försvåra är vad alla politiker alltid borde tänka på.

Att underlätta är nästa steg. Alla talar om regelförenklingar, men det tycks alltid lättare sagt än gjort.

Det enklaste och bästa sättet att förenkla regelsystemet är att avskaffa den skadliga bolagsbeskattningen. Jag ser fram mot den företagsskattekommitté som Alliansen har förespeglat oss i valrörelsen. Därmed blir avdragsrätten för kultursponsring en icke-fråga. Om företagen finner att inköp av samtidskonst är förenligt med deras (och aktieägarnas) intressen, kan de göra det utan att det blir dyrare än andra investeringar.

BÖRJA I RÄTT ÄNDA - TA BORT BOLAGSSKATTEN

Sverige ska bli ett lågskatteland när det gäller forskning och kunskap, sade Jan Björklund i lördags på Folkpartiets riksmöte enligt DN och SvD.

Bra.

Men börja i rätt ända!

I stället för att införa stimulanser som ytterligare komplicerar skattesystemet ta först bort det onödiga hinder som redan finns. Bolagsskatten. Då behövs det inget särskilt stöd för utländska företag för att komma hit. Dessutom blir konkurrensen med svenska företag jämn.

Då behöver vi inte skapa juridik kring vad som är riskkapital, eller rättare sagt riskkapital som berättigar till skattesubventionering. Eller subventionsberättigad teknikutveckling.

Dagens befängda praxis rörande företagens begränsade avdragsrätt för forskningsdonationer behöver dock förändras. Det ska inte vara domstolarnas sak att avgöra om ett företags forskningsbidrag tillför företaget något värde. Men problemet försvinner om bolagsbeskattningen avskaffas.

Avdragsrätt för privatpersoners bidag till forskning bör dock - lika lite som avdragsrätt för gåvor till ideella ändamål - inte införas.

DEN NYA FONDSPARARBESKATTNINGEN

Pia Nilsson, vd för Fondbolagens Förening, och Cecilia Gunne kommenterar Hases Per Sjöbloms förslag till fondspararbeskattning i dagens DN. Jag har själv tidigare kommenterat förslaget här. En kontroversiell punkt är förslaget att schablonskatten ska baseras på årsskiftesvärdet plus bruttoinvesteringar under året och inte, som i dag gäller för kapitalförsäkringar, på värdet vid årsskiftet. Dessa regler gör att placerarna tillfälligt går ur placeringarna vid årsskiftena. Det vill man förhindra i fondsparandet.

För aktiva spararare som gör täta omplaceringar får förslaget enligt Nilsson/Gunnes "orimliga konsekvenser". Det känns kanske som överord. Det är klart att man för småsparare kunde ha ett grundavdrag och avstod från schablonbeskattning på placeringar under t.ex. 150 tkr. (Det är ju bara fråga om att kompensera för att ränteeffekten av fondernas skattefríhet för kapitalvinster flyttas över på andelsägarna.) Det är knappast spararna på de nivåerna som skatteplanerar bort schablonskatten. Ett annat sätt att undvika problemet med årsskiftestransaktioner vore att beräkna ett genomsnittsvärde. Det kan knappast vara svårt för fondbolagen att beräkna det åt sina kunder.

MALIN SIWE FUNDERAR PÅ SÄNKT BOLAGSSKATT

Ja, Malin, du är på helt rätt spår i din spalt i DN den 6 februari. Ta bort bolagsskatten. Då försvinner dessutom dubbelbeskattningen automatiskt.

BOLAGSSKATTEN - EN PROBLEMATISK SKATT

I en intervju i Dagens Industri den 22 januari framhåller Anders Borg att "bolagsskatten är en problematisk skatt". Det är en skatt som är viktig för konkurrenskraften, eftersom den kan få företag att flytta såväl skatteintäkter som produktion.

Ja, det är bara att hålla med.

Vad är det då som är så bra med den att den inte tas bort? Ingenting. Tvärtom - den är skadlig.

Varför har vi då bolagsskatt?

Troligen bara brist på insikt och eftertanke, ... alla andra har den. (Dock inte Estland)

Ta bort bolagsskatten så försvinner det problematiska.

Anders Borg ber att få återkomma om sänkning av bolagsskattesatsen "när statsfinanserna kommit tillbaka till balans och överskott".

I SvD skriver ekonomiprofessorn Lars Oxelheim från Lunds Universitet om den globala kampen om jobben. Han tycker att regeringen som en rumsren (dvs. utan statsstöd) första åtgärd ska bidra till att göra Sverige synligt som investeringsland. I dagsläget krävs extra insatser för att ett litet land som Sverige - beläget i den ekonomiska periferin - ska synas, skriver han.

Lars, tala med din kollega vid universitetet, Erik Norrman. Han kan ge dig ett bra tips.

En sänkning av bolagsskattesatsen (eller helst borttagande av vinstbeskattningen av företag) kan vara metoden att snabbt nå både Anders Borgs och Lars Oxelheims mål.

Avkastningen på investeringar i Sverige ökar med 35 procent. Vilken stimulans! Vilken förenkling!

REVISIONSPLIKT FÖR SMÅFÖRETAGARE

SvD och Dagens Industri skriver den 21 januari att centerpartiets löfte om att avskaffa revisionsplikten för små företag kanske inte kommer att kunna infrias före valet. Finansdepartementet, Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Brottsförebyggande rådet stretar emot.

Ja, det är klart att utan revision blir granskningsbördan större för myndigheterna och skattekontrollen blir svårare. Men den blir svår på grund av att vi beskattar företagsvinster. Om vi slutar med sådana dumheter blir granskningen mycket enklare. Det enda som behöver granskas då är vad bolagsägare tar ut ur bolaget för egen del genom utdelning, förtäckt utdelning eller regelrätta uttag av likvida medel, varor och andra tillgångar. Detta kan beskattas när uttagen görs.

En sådan beskattningsmetod har Estland och den fungerar utmärkt. Värderingen vid uttag är mycket enklare att göra än bokslutsvärderingar i en pågående verksamhet. Även utan revision är det lätt att kontrollera vad som tas ut ur ett aktiebolag. Det finns tydliga regler och aktiebolaget är en juridisk person skild från sina ägare. Lagstridiga uttag är straffsanktionerade.

Om Sverige avskaffar beskattningen av bolagets löpande resultat och endast beskattar uttag, bortfaller de farhågor som Finansdepartementet hyser. Då kan revisionsplikten för småföretag enkelt tas bort.

De företag frågan gäller är aktiebolag, men många företag drivs som enskild firma eller handelsbolag. För dessa föreligger ingen revisionsplikt ens om de är mycket stora. Ändå är risken för manipulationer större i en enskild firma där ingen rågång finns mellan ägare och företag än i ett aktiebolag. Varför skulle det vara så svårt att undvara revision i små aktiebolag? Före 1983 ställdes inga krav på kompetens för revisor i ett aktiebolag.

Avskaffa bolagsbeskattningen och revisionsplikten för småföretag. Vilken förenkling! Vilken stimulans till företagande!

TOMAS TOBÉ OCH BOLAGSSKATTEN

Bravo, Tomas. Sänk bolagsskatterna. Var de andra skattesatserna ska ligga på är mer en politisk avvägning än en ekonomisk-teknisk. Med liten offentlig sektor och små offentliga åtaganden kan inkomstskatter och andra skatter sänkas - med stor offentlig sektor och stora offentliga åtaganden måste skatterna vara stora. Den diskussionen deltar jag inte i på min blogg.

Men bolagsskatten ger mycket små budgettekniska inkomster för staten och stora effektivitetsförlustkostnader för hela samhället. På lång sikt ger bolagsskatten inget statligt överskott alls, eftersom den dels reducerar basen för andra skatter dels kostar tiotals miljarder att hantera för skattemyndigheter, rättsväsende och domstolar. Dessutom är den en rättssäkerhetsrisk genom att den är och måste vara oerhört komplicerad och verkar demoraliserande och konkurrenssnedvridande eftersom bolagsskattereglerna kringgås genom sofistikerade transaktionsupplägg. På lång sikt drabbar den inte heller bolagen, eftersom de övervältrar sina skattekostnader - liksom alla andra kostnader - på konsumenter och löntagare. En fullkomligt meningslös och bara destruktiv skatt.

Och vilken förenkling för företagande! Och vilken tillväxtstimulans! Vilken attraktion för utländskt kapital när avkastningen på investeringar i svenska företag ökar med 36 procent!

Tomas Tobé. Du har chans att bli känd som den som tog bort bolagsskatten.

LUNDINREGELN

Tänk om revisor Lundin visste att den lagstiftning som bär hans namn fortfarande gäller. Den infördes ursprungligen 1966 (prop. 1966:85) och fick sitt namn efter revisorn som låg bakom den tidens skatteplaneringssuccé. Tills lagen infördes.

Lundinreglerna var en av de första reglerna direkt riktade mot en skatteplaneringskonstruktion, och lagtexten blev diffus på det sätt som alltid karaktäriserat skatteflyktsregler. I dag lyder reglen i den version som handlar om beskattning av aktieutdelning och finns i 24 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, efter att bara redaktionellt moderniserats: "Om ett företag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är uppenbart att det förvärvande företaget får en tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till sin näringsverksamhet, ska det ta upp utdelning av sådana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet....". En annan version finns i 17 kap. 8 - 12 §§ IL och handlar om förbud för avdrag på nedskrivning av sådana andelar.

Regeln är numera, som Ingrid Melbi och Robert Gavelin hos Pricewaterhouse Coopers skriver i Dagens Industri den 12 januari, helt onödig. T.o.m. Skatteverket har tillstyrkt att den tas bort.

Men nu finns den till glädje för somliga fiskaler. Finns den ska den användas. "uppenbart", "tillgång av särskilt och verkligt värde", "med hänsyn till sin näringsverksamhet", se där en vacker bukett diffusa begrepp som man kan analysera och diskutera och belasta domstolarnas tid och resurser med. De skattskyldiga; ja har man givit sig i leken får man leken tåla.

Ta bort regeln. Eller ännu hellre, ta bort bolagsbeskattningen.

ÅRETS SVENSK 2010 ÄR INNOVATÖR

P J Anders Linder skriver i SvD visionärt om att en innovatör kommer att bli årets svensk. Förhoppningsvis har han rätt. Han vet inte vem det är. Det vet ingen annan heller. Det typiska för en innovatör (eller entreprenör) är att hon inte gör det väntade.

Men, som PJ skriver, även innovatörer påverkas av ekonomiska villkor, och det är i små, växande företag som nettojobben skapas.

Det finns dock ett hinder för tillväxt i alla företag. Det finns en företeelse som riktar sig direkt, uteslutande och avsiktligt mot det som skapar själva tillväxten, mot det som är tillväxten. Det är Riksdagen som har beslutat att denna företeelse ska finnas. Det är Riksdagen som beslutat att 26,3 procent av tillväxten ska tas från alla företag. Anders Borg kan föreslå Riksdagen att ta bort detta helt onödiga och skadliga hinder.

Anders Borg kan bli årets innovatör.

Sen kan det säkert vara förnuftigt att som PJ föreslår sänka skatter även för företagens ägare.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

KRITIK MOT REGERINGENS SMÅFÖRETAGSPOLITIK

Marie Reinius betonar i en artikel i SvD att det är lätt att starta företag i Sverige. Svårigheten är att driva upp tillväxtföretagen till att bli stora företag.

Tror jag det. När staten alltid tar 26,3 procent av vinsten. Företagen kan inte växa på annat sätt än genom vinsten. Vinsten är själva växandet. Ett första hinder för tillväxten, som är enkelt att bort, är bolagsskatten. Ta bort den.

Det ägaren tar ut som lön eller utdelning minskar också företagets tillväxt, men det är ägarens beslut. Och något måste han ju ha att leva av. Det må ägaren beskattas för som alla andra, men lämna bolagens outdelade vinster i fred och underlätta deras - och hela ekonomins - tillväxt.

Och vilken förenkling av företagens adminsitrativa börda, som alla klagar på!

Utmaningen är inte att starta företag, utan att få goda tillväxtföretag att växa och bli stora och här behöver staten hjälpa till, tycker Marie Reinius. Hur vet man/staten att något är ett tillväxtföretag? Staten ska nog inte hjälpa till på annat sätt än att skapa ett gynnsamt företagsklimat och framför allt inte läggga ut snubbeltråd i form av en oerhört komplicerad bolagsbeskattning.

Då behövs det kanske inga riskkapitalbolag.


Marie Reinius liknar Sveriges näringsliv med ett timglas. Vi har många storföretag, ytterst få medelstora bolag och väldigt många småföretag med under fem anställda. Jag tycker att snapsglaset är en bättre bild än timglaset.

SÅ FRÄMJAR VI FÖRETAG, SÄGER ILMAR REEPALU

Senarelägg generellt inbetalningen av alla arbetsgivaravgifter i tre månader. Det tillför likviditet till de arbetsintensiva företagen.
Senarelägg inbetalning av arbetsgivaravgifter ett år för nyanställda. Det premierara de företag som expanderar.
Ge direktiv till myndigheterna att deras uppgift är att stödja och inte trakassera entreprenörer.

Tre goda råd från Ilmar Reepalu (S) och Dan Olofson, Sigma, på DIs debattsida den 19 november.

Ännu bättre är att senarelägga aktiebolagens skatt på vinster tills de delas ut. Så gör man i Estland.
Vilken investeringsstimulans! Vilken förenkling!

INVESTERING I ENTREPRENÖRSKAP

Tomas Enerot, näringspolitisk talesman för socialdemokraterna, säger i DI den 29 oktober att S vill investera i entreprenörskap.
BRA.
Men hur? Genom att ge ett riskkapitalavdrag för investeringar i nystartade företag med 20 procent av det investerade beloppet, dock max 100 000 kr.

Efter snart 50 år inom skattejuridiken ser jag förstås flera hakar och intressanta tvistefrågor för konsulter och skattemyndigheter att slåss om. Vad är "nystartad"? Får företagaren ha varit verksam på ett närliggande område tidigare? Hur närliggande? Måste han helt sakna företagarerfarenhet? osv osv.

Varför gå över ån efter vatten? I stället för att å ena sidan införa ett avdrag och å den andra dra in skatt på det överskott som avdraget genererar - ta bort bägge två. En massa meningslösa juridiska och praktiska problem bortfaller i stället för att dubbleras.

Det bästa sättet att få företag att växa är att inte ta i från dem 26,3 procent av vinsten. Den dag vinsten används till utdelning beskattas ägaren. Den dag vinsterna återinvesteras ökas basen för nyanställningar vilket höjer lönesumman som beskattas.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

HUR SKA SVERIGE ÖKA SIN ATTRAKTIONSKRAFT?

Frågan ställs i Dagens Industris huvudledare med anledning av att Regeringen äntligen skickat Globaliseringsrådets slutrapport Bortom krisen på remiss. Den 30 november går remisstiden ut.

Jag har tidigare kommenterat den och den debatt som hölls när rapporten presenterades.
Som DI skriver vill Globaliseringsrådet se en huvudkontorsstrategi och en politik för att locka utlänska investeringar och talangfulla människor till Sverige. Alla tre målen uppnås utan egentlig kostnad så här.

Tjatigt? Tja, men någon gång faller kanske fjällen från politikernas ögon (Apg. 9:18). Jag förväntar mig kanske inte att de ska bli uppfyllda av helig ande. Bara lite klarsyn.

MEDBORGARRÄTT HETER PENGAR

Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt kostar pengar.

Heidenstams ord (något travesterade) är fortfarande giltiga på skatteområdet, precis som Henrik von Sydow (m) skriver i SvD den 4 oktober.

Rättssäkerheten kostar stora pengar för den som drabbas. Verklig rättssäkerhet är, som von Sydow påpekar, inte bara att det ska bli rätt – utan att när det blir fel ska det få så begränsad negativ effekt som möjligt för den enskilde.

Så här kan man förhindra att rättssäkerheten riskeras på företagsskatteområdet. Och det är där huvuddelen av de skatterättsliga tvistefrågorna finns.

NY SKATTEPOLITIK OCH RISKKAPITALBOLAG

I DI den 16 september kritiserade Svenskt Näringslivs Urban Bäckström och Anna-Stina Nordmark Nilsson från Företagarna under rubriken Ny skattepolitik måste staka ut vägen mot sänkt skattetryck Regeringen för att dess skattesänkingar saknar helhetsperspektiv.

Utan att närmare exemplifiera vad de själva vill, säger de:
"Börja med de mest skadliga skatterna. Detta kan göras utan att finansieringen blir alltför krävande. --- Fler måste våga och vilja ta steget att bli företagare. --- Det ska vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital."

Samma dag argumenterade Marie Reinius från Svenska Riskkapitalföreningen i SvD för att Regeringen ska allokera pengar till rikskapitalbolag för att dessa ska underlätta för s.k. tillväxtföretag (vad är det, ex ante?) att investera. Hon återkom dagen därpå i SvD (Näringsliv s. 6) i samma ärende: "Staten måste rycka in". Hon uttalade sig också i en artikel i DN den 7 september.

Jag har ett bättre förslag. Avskaffa bolagsskatten.

Det är nog den mest skadliga av alla skatter. Den hämmar företagens tillväxt med 26,3 procent. Den är också helt onödig och behövs inte av något juridiskt eller samhällsekonomisk skäl, vilket många tror. Den styr företagens investerings- och etableringsbeslut på ett irrationellt sätt. Den kräver en omfattande lagstiftning och kontrollapparat för att bemöta den omfattande och lönsamma konsult- och skatteplanering som följer i dess spår. Den är en rättssäkerhetsrisk eftersom lagstiftningen är så komplicerad och domstolsutslag i företagsbeskattningsmål så oförutsägbara.

Ett borttagande av bolagsskatten kan också ske med infriande av Bäckström/Normark Nilssons finansieringskrav. Det kostar inget. Det är en för staten ynka liten skatt; med 100 miljarder kronor motsvarar den "kameralt sett" 5-7 procent av det allmännas totala skatte- och avgiftsinkomster. Tas den bort kommer skattebaserna för aktieutdelningar och löner och därmed även på konsumtion att öka. Statens kontrollverksamhet befrias från en betydande kostnad. Investeringsklimatet i Sverige förbättras, risktagandet minskar, vinsterna ökar, lönebetalningsförmågan förbättras, aktieutdelningarna ökar - allt leder till ökade framtida skatteinkomster.

För övrigt kanske skattebortfallet inte blir 100 miljarder. Sista kvartalet 2008 rasade företagens vinster/stora förluster uppstod. Eftersom raset fortsatte under 2009 kommer skatteinkomsterna från det året att bli ännu mindre. Genom förlustavdrag kommer många företag att kunna 0-taxera i många år framöver.

Det ska, för att tala med Bäckström/Nordmark Nilsson, vara möjligt att arbeta ihop riskvilligt kapital. Det tycker nog Marie Reinius också, men hon vill gärna att staten ska göda den näring som hon själv företräder, för att den ska få portionera ut pengarna.

Det finns ett bättre sätt. Avskaffa bolagsskatten.

Vilken stimulans för företagen att investera, om de vet att de får behålla hela avkastningen. Bara de som riskerar sina egna pengar förtjänar tilltro vad gäller företagens framtidsbedömingar - om företaget ska kunna bli ett tillväxtföretag eller ej. Byråkrater och fjärrskådare behöver inte engagera sig i var pengarna ska placeras. Enligt Marie Reininus måste man ha tålamod. Det tar minst sju till tio år att driva upp ett tillväxtföretag innan man kan räkna med att få någon avkastning. Jojo. Vem kan då ställas till svars för alla misslyckade satsningar med andras pengar?

Ett vackert exempel på hur det kan gå ger Malin Sive i sin kolumn i DN den 25 oktober om Industrifonden. Sämre än madrassen.