ELSA KUGELBERG I DN

Storföretagen ska inte bestämma hur mycket skatt de betalar, 
tycker Elsa Kugelberg i en ledarartikel i DN den 22 juli. Artikeln kommenteras den 23 juli i SvD av  Janerik Larsson.

Elsa Kugelberg argumenterar i en ledare i DN den 22 juli för att EU ska införa den s.k. CCCTB-skatten. Det är inte en ny skatt, men det är ett nytt sätt att fördela rätten till beskattningen av internationellt verksamma företag. Om alla länder beräknar vinsten på samma sätt, är det – enligt tanken – enkelt att rättvist fördela beskattningsunderlaget mellan berörda länder med hjälp av en överenskommen fördelningsnyckel.

Låter det enkelt? Tja, först måste 28 länder ge upp sin beskattningssuveränitet. Sedan ska de bli överens om hur beskattningsunderlaget (vinsten) ska beräknas. Och så ska länderna komma överens om en fördelningsnyckel. Men det kanske går, om tillräckligt mycket står på spel. Kugelberg tycks tro det, för det skulle enligt henne ”stoppa den kapplöpning mot botten som annars hotar att urholka de europeiska ländernas finanser”.

Då kan det konstateras att bolagsskatterna ”kameralt” sett svarar för enstaka procentandelar av ländernas totala skatter.  Eftersom basen för vinstskatten huvudsakligen är värdet av nettoinvesteringarna i den skattepliktiga delen av näringslivets (dvs. exklusive det offentligas nettoinvesteringar), kan basen i förhållande till BNP (dvs. vad som finns att omfördela genom beskattning mellan samhällets medlemmar) inte bli särskilt stor. I Sverige ligger denna andel av BNP på kanske 10 procent.  Kameralt, eftersom alla kostnader – även skatter – övervältras på löntagare, konsumenter och aktieägare. Det finns inga andra som betalar. Kan företagen inte övervältra bolagsskatten kommer de på sikt att avvecklas. Sänkta bolagsskatter å andra sidan gör att vinsterna ökas, vilket stimulerar investeringar som ger ökat underlag för inkomstskatter och löneskatter, vilka beskattas. Basen för konsumtionsskatter ökas, och på sikt kommer de ökade investeringarna och vinsterna att ge ökat underlag för beskattning av aktieutdelningar. Så de bortfallna bolagsskatterna kommer att ersättas av andra skatter. I det långa loppet ger bolagsskatterna ingenting netto.

Bolagsbeskattningen är förmodligen ett av mänsklighetens största självbedrägerier. Den sysselsätter arméer av välbetalda konsulter och akademiker. Belastar skattemyndigheter, domstolar och rättsväsenden. Bolagsbeskattningen gynnar ett improduktivt ekonomiskt beteende, eftersom reglerna påverkar företagens dispositioner. Internationellt orsakar den att företagen anpassar sig till olikheterna i ländernas regler. Eftersom det krävs avancerade kunskaper för att genomföra internationell anpassning, är kostnaderna i de individuella fallen mycket höga, vilket gör att endast de största företagen har råd och dessutom sådan verksamhetsvolym som motiverar åtgärderna, som i de individuella fallen ger skattelindringar på mångmiljardbelopp.  Allmänheten bibringas då föreställningen att skattesvinnet är ofattbart stort.  På det lokala planet uppstår betydande konkurrenssnedvridningar. Nationella och lokala företag, som varken har juridiska eller affärsmässiga förutsättningar eller ekonomiska resurser drivs ur marknaden.

Det har i olika sammanhang (t.ex. https://www.oecd.org/ctp/background-brief-inclusive-framework-for-beps-implementation.pdf) beräknats att skattesvinnet p.g.a. att företagens internationella skatteplanering skulle uppgå till mellan 900 och 2 000 miljarder kronor. Världens BNP (värdet av allt som produceras under ett år) för 2017 var enligt IMFs, Världsbankens och FNs olika beräkningar ca 80 tusen miljarder USD. Om skattebortfallet vore 1 000 miljarder SEK, dvs. 100 miljarder USD, motsvarar detta en åttahundradel, eller 0,125 procent av värdet av världens hela produktion; en nästan lika obegripligt liten andel som beloppet är stort i absoluta tal.

Vad som kan verka upphetsande är i själva verket realekonomiskt betydelselöst. Den skatt, som bolagen inte betalar till följd av sin skatteplanering, innebär ingen förlust för världsekonomin. Ingen äter sedlar och mynt. De varor och tjänster som har producerats, har producerats och investerats och konsumerats. De skattebetalningar som uteblivit har "endast" medfört att dispositionen över en avsedd andel av uppkomna resurser i första rummet inte tillkommit stater utan behållits inom företagssfären. Men förlusten är endast kameral, dvs. skatten hamnar inte under rubriken bolagsskatt i nationalräkenskaperna; och är endast temporär.

Beskattningen av företagsvinster - som är det som ger mänskligheten dess bas för sin försörjning  –  innebär, som sagt, en extra kostnad för nyinvesteringar. Företag som gör förluster, dvs. förstör det som redan finns, betalar däremot ingen skatt.

Befria mänskligheten. Avskaffa beskattningen av bolagens vinster.

EU-KOMMISSISONENS FÖRSLAG OM FÖRETAGSBESKATTNING AVVISAS AV SKATTEUTSKOTTET

Skatteutskottet har den 8 december avgivit yttranden över fyra förslag från EU-kommissionen som handlar om företagsbeskattning. Utskottet anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet har därför föreslagit att riksdagen lämnar motiverade yttranden om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen biföll utskottets förslag den 14 december.

EU-kommissionens förslag gäller EU-regler om en gemensam bolagsskattebas, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning och ändring av direktivet om hybrida missmatchningar med tredjeländer. Skatteutskottet har prövat om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Den innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Två förslag om gemensam bolagsskattebas 2016/17:SkU16  och 2016/17:SkU17                                                                       

Kommissionen har presenterat en process i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först och ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som ska införas i ett andra steg. Målen som kommissionen har angett avser båda förslagen. Det gör det svårare för utskottet att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Utskottet delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Vad gäller förslaget om en gemensam bolagsskattebas konstaterar utskottet att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.
Vad gäller förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas delar utskottet regeringens bedömning att förslaget i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.
Ett enigt utskott anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning 2016/17:SkU18  

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Skatteutskottet håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om hybrida missmatchningar med tredjeländer 2016/17:SkU19  

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det gällande direktivet mot skatteundandragande innehåller regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag till ändring av detta direktiv behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.
Utskottet anser att det är angeläget att motverka skatteflykt och skatteundandragande och är därför positivt till syftet med förslaget. Det är samtidigt mycket viktigt att medlemsländernas befogenheter på skatteområdet när det gäller direkta skatter inte urholkas.
Kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt för utskottet att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Utskottet är också starkt kritiskt till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

FAIR SHARE

Svenskt Näringslivs skatteansvarige Krister Andersson och hans danske motsvarighet Jacob Ravn kommenterar i SvD den 5 november EU-kommissionens och kommissionären Margrethe Westagers påpekande om att företagen ska betala en "fair share" i skatt (i de olika länder de är verksamma). Det kan bli dyrt påpekar kommentatorerna; ett exempel på vad förslaget om en gemensam europeisk bolagsskattebas (CCCTB) skulle medföra innebär skattebortfall på 15 resp. 10 miljarder kr för Sverige resp. Danmark. Ännu värre kan det bli om den pågående processen om Base Erosion Profit Shifting (BEPS) omsätts i verklighet. Då kan europeiska länder komma att förlora ännu större belopp, när stora utomeuropeiska länder kräver en större del av kakan.


Att främmande länder i kraft av sin ekonomiska styrka kan tvinga av företag skatter är inte mycket att göra åt. Risken för länderna är att utländska investerare avstår från att verka i dem, om närvaron kostar för mycket. Om svenska företag drabbas av högre europeiska och/eller utomeuropeiska bolagsskatter blir konsekvensen att de svenska bolagsskatterna reduceras - inte bara därför vår andel enligt någon "fair share"-princip blir mindre, utan dessutom för att Sverige för att undvika internationell dubbelbeskattning avräknar utländsk skatt från den svenska skatten på ett bolags hela världsvinst.


Då kanske det inte blir någon svensk bolagsskatt alls från Sveriges internationellt verksamma företag. 


Nu utgör bolagsskatterna bara några entals-procent av de totala skatteinkomsterna,  så några dramatiska förluster är det inte fråga om. Och om det ändå inte blir några bolagsskatteintäkter från Sveriges multinationella företag, kunde den svenska skatten lika gärna avskaffas helt. Eftersom bolagsskatten för administrationen, domstolarna, rättsväsende, skattekonsulteri och akademier förbrukar några 10-tal miljarder kronor i resurser vore det en vinst för Sverige. Dessutom förenklas företagandet, och avkastningen för utländska investeringar i Sverige ökar. Så också för de enbart i Sverige verksamma företagen. Det som inte går bort i bolagsskatt blir lön och utdelning - som beskattas.


Vad väntar vi på?




Avskaffa bolagsbeskattningen.

OFFENTLIGT SEMINARIUM I RIKSDAGENS SKATTEUTSKOTT

Internationellt samarbete mot skatteflykt


OECD inledde tillsammans med G 20-länderna under våren 2013 ett stort och övergripande arbete med att se över de internationella skatteprinciperna på centrala områden med syfte att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). Arbetet har bedrivits enligt en handlingsplan för arbetet inom 15 olika åtgärdsområden.

Utvecklingsländerna anses vara stora förlorare när det gäller skatteflykt. Inom BEPS-projektet har en strategi utvecklats för att involvera utvecklingsländerna i projektet. Deras medverkan är nödvändig om man ska nå global skattestandard. Det finns anledning att anta att u-länderna kommer att kräva att få en större andel av det beskattningsunderlag som bolagsvinsterna utgör.

Parallellt med BEPS-projektet bedrivs inom EU ett arbete för harmonisering av bolagsbeskattningsreglerna inom unionen. En betydelsefull del därav kan sammanfattas under akronymen CCCTP (common consolidation corporate tax base).

Riksdagens skatteutskott arrangerade den 3 juni ett seminarium för att belysa vad BEPS-projektet kan förväntas betyda globalt, för Sverige, för det svenska skattesystemet och svenska företag. En annan väsentlig fråga rör utvecklingsländernas medverkan i projektet och deras möjligheter att implementera BEPS-projektets resultat.

Här ska inte närmare beskrivas vad projekten innebär, utan det räcker med att konstatera att det drivs på från högsta politiska nivå och att avsevärda resurser läggs ned i arbetet samt att, om projekten omsätts i praktisk handling, detta kommer att medföra både politiska och praktiska komplikationer av monumental omfattning. Först ska alla berörda länder komma överens. Därefter ska överenskommelsen ratificeras och omsättas till lag i bortåt 35 stater. Därefter kommer ländernas myndigheter och domstolar att utveckla sin uppfattning om överenskommelsens och lagstiftningens innehåll i konkreta fall. De omständigheter som gäller vid tidpunkten för när överenskommelsen träffas kommer att ändras under trycket av politiska och ekononomiska förändringar, vilket kommer att leda till krav på omförhandlingar mellan staterna.

Om vissa länder som resultat av projektet kommer att tilldelas en större andel av det totala beskattningsunderlaget, kommer detta att innebära – inte bara att andra länder får en mindre andel och därmed minskade skatteinkomster – utan att bolagsskatten på resterande andel kommer att reduceras med den högre skatt som företagen måste betala i främmande land. För att undvika dubbelbeskattning av samma vinst finns nämligen sedan gammalt överenskommelser mellan de flesta staterna, om att hemmastaten ska reducera sin skatt med vad som betalats i det främmande landet. Det kommer därför att uppstå mycket kraftiga förskjutningar mellan länderna av skatteintäkterna. Hur ska det land förhålla sig som med stor säkerhet kommer att förlora stora bolagsskatteintäkter på grund av BEPS?

Vid seminariet framfördes synpunkter på BEPS-arbetet från personer från olika organ och intresseområden. Huvudtalare var Grace Perez-Navarro, Deputy Director vid OECD's Centre for Tax Policy and Administration. Andra talare kom från biståndsorganisationer och näringsliv. Finansminister Magdalena Andersson berättade om den svenska regeringens syn. Alla förutsatte givetvis att beskattningen av bolagsvinster ska bestå.

 

Varför?

Bolagsskatten är i de flesta industriellt utvecklade länder obetydlig i relation till de totala skatterna. I Sverige är bolagsskattens andel 5 procent (94 av totalt 1.735 mdr kr enligt prop. 2014/15:1 sid. 361). Endast ett fåtal länder har större andel än 10 procent. I utvecklingsländer angavs vid seminariet att andelen kunde vara dubbelt så hög.

Denna ekonomiskt sett obetydliga skatt kräver en extremt komplicerad lagstiftning. Eftersom den är så komplicerad är den också svår att tolka och förorsakar betydande arbete för skattemyndigheter, domstolar och rättsvårdande myndigheter. Lagstiftaren måste göra ständiga ingrepp för att förhindra att luckor och ofullkomligheter i lagstiftningen utnyttjas. Eftersom skattebeloppen i de individuella fallen är stora, tiotals eller hundratals miljoner är inte ovanliga, finns stora ekonomiska vinster att göra på att göra rätt och stora förluster på att förbise eller missförstå vissa bestämmelser. Än lönsammare kan det vara att upptäcka ofullkomligheter och utnyttja dem. Följaktligen kan bolagsskattesystemet göda arméer av välbetalda skattekonsulter, advokater, akademiker m.fl.

Regler som påverkar resultatet av investeringar och andra affärsbeslut leder till snedvridningar och effektivitetsförluster. Skatteregler gör det i hög grad. Utöver kostnader för direkt förbrukning av resurser och intellektuell kompetens förorsakar därför bolagsbeskattningen indirekta kostnader i mera svårmätbar form.

 

Är bolagsbeskattningen verkligen nödvändig?

Det brukar hävdas att värden ska beskattas när de skapas. Eftersom fysiska personer, individer, beskattas för sina inkomster, ska också bolagen beskattas för sina, sägs det. Denna uppfattning, om än allmänt omfattad, är felaktig. Bolagen har till uppgift att skapa värden; individer konsumerar dessa värden. Bolag och individer har således diametralt olika roller i samhället. Det finns ingen anledning att beskatta dem på liknande sätt för sina inkomster. För övrigt är ”inkomst” inte rätt uttryck för bolag, eftersom det leder tanken fel. Ett mera rättvisande ord är ”vinst”. Vinsten är det behållna resultatet av bolagens aktiviteter för att skapa nya värden. Vinsten är bolagens tillväxt. Vinsten är underlaget för den framtida produktionen och gör det möjligt att producera mera och billigare varor och tjänster till alla individers båtnad och glädje.

Bolagsbeskattningen bestraffar i själva verket denna aktivitet. Genom beskattningen förhindras företagen att växa till i den takt det förmår. Paradoxalt nog betalar företag som gör förlust, dvs. fördärvar tillgångar och värden som redan finns, ingen skatt. Varför behöver sådana företag inte betala någon ersättning för den infrastruktur i form av säkerhet, rättstrygghet, kommunikation och annan infrastruktur som staterna tillhandahåller?

Bolagen bekostar inte sina egna skatter. Nej, hur skulle det gå till? Hur skulle de få pengar från ingenstans? Bolagens skatter utgör en kostnad bland andra som företaget måste ta hänsyn till. Täckning för kostnaden måste täckas som alla andra kostnader. Ett särskilt problem är att skattekostnaden inte är känd förrän räkenskapsåret är slut och bokslutet visar vilken vinst som uppkommit. Beroende på elasticiteter för utbud och efterfrågan på varor, tjänster och arbetskraft rullas skattekostnaden över på löntagare och konsumenter, dvs. individer. Det är bara dessa som drabbas av bolagens skattekostnad som restriktion för sitt ekonomiska agerande, konsumtion och sparande. Konsumenten får höjt pris, arbetstagaren lägre lön. Om skattekostnaden på grund av nämnda elasticiteter inte kan övervältras, drabbar bolagsskatten aktieägarna i form av lägre utdelningar eller lägre värdestegring på aktierna. Aktieägarna kommer att reagera genom att minska sina investeringar. Att beskatta bolag är därför bara ett sätt att dölja vem som verkligen bekostar skatten.

Om bolagsskatten sänks, ökar företagens räntabilitet och sänks deras avkastningskrav. Investeringar, produktion och sysselsättning ökar. Vad är viktigast? Är det att företagen växer och ger sysselsättning och producerar nyttigheter, eller är det möjligheten att beskatta dem? Diskussionen i skatteutskottet gav intryck av att det var det senare.

Utan bolagsskatt försvinner bolagsskatteflykten. Det finns då ingen anledning att sätta upp komplicerade strukturer i flera länder och utnyttja olika länders skilda skatteregler och skatteavtal. Under det senaste decenniet har bolagsskattesatserna sänkts avsevärt i den industrialiserade delen av världen. Vissa stora länder med stor hemmamarknad kan fortfarande ha höga skattesatser, andra har sänkt dem. Före skattereformen i början av 1990-talet hade Sverige inklusive den s.k. vinstdelningsskatten en bolagsskattesats på uppemot 60 procent. I dag är den 22 procent och den föreslås sänkt till 16 procent. Bolagsskatten utgör trots det en oförändrad andel av de totala skatterna – en liten andel.

Avskaffa bolagsbeskattningen. Efter några års anpassning kommer ingen (utom skattekonsulterna) att sakna den. Företag fattar sina beslut endast på affärsmässiga grunder och utan sidoblickar på några skattekonsekvenser; komplicerade skattebetingade bolagsstrukturer kommer att försvinna, skatter på skapandet av nya resurser (inkomstskatter) kommer att betalas av dem som bär dem, fysiska personer. Rent teknisk må de betalas av företagen (löneskatter och preliminärskatter för inkomstskatten) men varje skattebetalning kan hänföras till individuella personer.

CCCTB I EU-PARLAMENTET

Värre än väntat.

Användningen av en gemensam bolagsskattebas bör bli obligatorisk för företag. Det anser Europaparlamentet som den 19 april antog sin position om förslaget till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. I det ursprungliga lagförslaget föreslår kommissionen ett frivilligt system.

Håll emot, Anders Borg. Annars är det här det första steget till en EU-skatt.

CCCTB OS CBH FP

Folkpartisterna Olle Schmidt och Carl B Hamilton argumenterar i Dagens Industri den 19 april för att "Sverige bör driva EU-skatt". Jag trodde först att rubriceringen är inte var deras, men den är (tyvärr) väl funnen.

Saken gäller det förslag till gemensam bolagsbeskattning inom EU, Common Consolidated Corporate Tax Base (CCCTB) som EU-parlamentet ska rösta om idag. OS och CBH framhåller att målet för reformen är att öka lönsamheten genom att reformera systemet för bolagsbeskattningen, inte att harmonisera skattesatsen eller att införa EU-skatter.

Hittills är det inte värre än att företagen ska få välja själva om de vill vara med, vilket förmodligen många företag som bedriver verksamhet i flera länder med olika framgång vill, och att länderna får bestämma skattesatsen själva.

Men på lite sikt är det nog ingen dålig gissning, att just harmonisering och EU-skatt kommer att bli följden, när EU letar finansieringskällor. Innan bolagsskatten blir en EU-skatt blir det säkert också krav på en minimiskattesats.

Det problem CCCTB-förslaget är avsett att lösa, löses enklast genom att bolagsskatten avskaffas.

Torun Nilssons underledare i samma nummer av DI är mer hoppingivande. Hon avslutar med orden:

Det som behövs är fler strukturella satsningar [än sänkt ränta]. Finansminister Anders Borgs tal om ändrad bolagsskatt --- känns som en mer relevant medicin för tillväxt än räntepolitikens huvudvärkspulver.

Javisst, självklart. Bara det sker snabbt och att sänkningen blir stor - helst ner till 0. Redan med en rejäl sänkning försvinner behovet av komplicerade ränteavdragsbegränsningsregler, och det problem med dubbla asymmetrier som Företagsskattekommittén är satt att lösa går upp i rök.

NEJ, JAN BJÖRKLUND, INTE CCCTB

Jan Björklund argumenterar i SvD den 9 september, tillsammans med några ledande folkpartister, bl.a. för att Sverige bör säga ja till det fortsatta arbetet med en gemensam europeisk bolagsskattebas - med den ominösa förkortningen CCCTB.

Nej, nej, nej. Det vore bara att ytterligare snärja in sig i det skadliga och fullkomligt onödiga nät och hinder för företagsutveckling och tillväxt som bolagsbeskattningen utgör. Och om så sker kommer inflytandet över skattelagstiftningen att förskjutas från Stockholm (och andra huvudstäder) till Bryssel.

Det kan bli första steget mot en gemensam finanspolitik inom EU. Enligt debattartikeln är det det som eftersträvas. Har jag läst rätt?

Det land som ger upp sin finanspolitik, avskaffar sig självt.

Jan Björklund, tänk om! Har du inte läst boken?

ÖKAD RISK FÖR GEMENSAM BOLAGSSKATT I EU

Det är viktigare att bolagsskatter är låga och förutsägbara än att de är samordnade, skriver SvD den 18 augusti, apropå förslaget från Merkel/Zarkozy att samordna bolagsbeskattningen inom EU.

Om förslaget med samordnad bolagsbeskattning (CCCTB) blir verklighet har vi snart en hög gemensam bolagsskatt inom EU. Förslaget förutsätter visserligen att varje land får bestämma sin skattesats, men vi kan vara förvissade om att snart kommer direktiv om lägsta tillåtna skattesats.

Allra bäst är att avskaffa bolagsskatten helt.

SUBSIDIARITETSPRÖVNING AV DIREKTIVFÖRSLAG OM EN GEMENSAM KONSOLIDERAD BOLAGSSKATTEBAS (CCCTB).

Skatteutskottet prövade i sitt utlåtande den 5 maj 2011 (2010/11:SkU37) EU-kommissionens förslag om direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB), KOM(2011) 121.

Även om invändningar kunde riktas mot delar av förslaget i subsidiaritetshänseende, ansåg regeringen sammantaget att det inte fanns skäl att ifrågasätta kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, dvs. att beslut skall fattas på lägsta möjliga beslutsnivå.

Utskottet gick emellertid emot Regeringens förslag till yttrande och ansåg att förslaget inte i sitt nuvarande skick till alla delar är utformat så att det är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Alliansens ledamöter reserverade sig mot beslutet.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Man får vara tacksam.

Parlamenten i åtta andra länder gör enligt europaportalen.se gemensam sak med den svenska riksdagen och anser inte att EU bör besluta om en gemensam bolagsskatt. Om ytterligare parlament ansluter sig kan förslaget hotas. Vet någon hur det har gått?

Det är bara att hoppas.

SVENSKT NÄRINGSLIVs KONFERENS OM INTERNATIONELL BESKATTNING

Svenskt Näringsliv bjöd på International Tax Conference, A new world Order, den 16 och 17 juni. Huvudrubrikerna var International Taxation at Present och International Taxation Tomorrow – Possible Solutions.

Konferensen räknade den internationella eliten bland sina deltagare. Den inleddes av nuvarande EU-kommissionären för skatter, Algirdas Šemeta. Andra deltagare var Jeffery Owens, direktör för Centre for Tax Policy and Administration vid OECD, Philip Baker, legendarisk brittisk skatteadvokat och CQ, Chris Lennon, ordförande för Business and Industry Advisory Commission (BIAC) vid OECD, Philip Kermode, direktör för Analyses and Tax Policies vid EU-kommissionen, Michael Lennard, chef för International Tax Cooperation and Trade Section vid FN, Theo Keijzer, ordförande för Skattekommissionen vid Internationella Handelskammaren (ICC), ambassadör Christoph Schelling från Federala Finansdepartementet i Schweiz. De framtida ekonomiska stormakterna från BRIC-länderna representerades av Anita Kapur, Chief Tax Commissioner, Income Tax, vid det indiska finansdepartementet och Fernando Mombelli, Undersecretary for Taxation and Disputes and General-Coordination for Taxes vid den brasilianska federala skattemyndigheten.

Från Sverige deltog, förutom konferensens arrangör, Krister Andersson, statssekreteraren vid finansdepartementet Hans Lindberg och skattedirektören Roland Gustafsson.

Paneldiskussionerna behandlade dels komplexiteten i OECDs Guidelines och det ökande inflytandet från BRIC-staterna vad gäller framtidens internationella skattepolicy, dels hur olika uppfattningar om internationell beskattning ska kunna hanteras; kan OECDs och FNs modeller förenas eller är Formula Apportionment av företagens vinster en framkomlig väg? Är CCCTB en möjlig och lämplig lösning?

Konferensen höll allra högsta klass. Som vanligt – måste man säga – tedde sig de diskuterade problemen komplicerade och övermäktiga.

Som vanligt – än en gång – tog jag tillfället i akt att, mot bakgrund av de extrema problem som bolagsbeskattningen föranleder, inte minst internationellt, och den relativt begränsade fiskala betydelse skatten har (i Sverige 5–7 procent av totala skatter och avgifter och genomsnittligt bland OECD-länderna knappast över 10 procent), be den samlade expertisen ange de i deras mening viktigaste skälen att ändå ha en sådan skatt. Jeffery Owens var den enda som gav ett uttryckligt svar. Han ansåg att det i första hand var av politiska skäl. I andra hand var det som ”backup for personal income tax”. I tredje hand skapade det arbete för skattejurister.

Innebörden av att politikerna vill ha skatten är väl att det går att lura i folk att någon annan – företagen, betalar deras skatter. Det kanske också har betydelse att bolagen inte har någon politisk rösträtt. Det andra skälet, ”backup”, d.v.s. att ett bolag måste beskattas därför att en enskild rörelseidkare som bedriver samma verksamhet beskattas, baseras på ett felaktigt tänkande. Ett företags vinst utgör kapitaluppbyggnad och tjänar inget annat ändamål än att vara bas för framtida produktion, medan egenföretagarens företagsvinst är tillgänglig för privata dispositioner. Ett aktiebolags vinst är genom lagreglering oåtkomlig för ägarnas privata bruk eller åtkomlig endast under vissa begränsningar, som om de överträds leder till personlig beskattning som lön eller som utdelning. Om företagarvinsten kan kapslas in och göras oåtkomlig för privata dispositioner borde inte heller den beskattas. Det tredje skälet hade jag inte förväntat mig av en person i den positionen. Det är möjligt att han log snett när han framförde det och inte menade det riktigt allvarligt. Emellertid är det faktiskt det överväldigande vanligaste skälet jag får höra när jag argumenterar för avskaffande av bolagsbeskattningen.

Två bilder etsade sig fast i minnet. Krister Andersson inledde konferensen med ett citat från Financial Times som ett motto för diskussionerna.

Advocating global economic agreement is, in general, a recipe for expensive meetings with no consequences. But if corporation tax on multinationals is not to disappear into a morass of complexity and avoidance, there is really no alternative to such agreement – and some fresh thinking.

Hans Lindberg avslutade konferensen med en bild av utvecklingen av skattesatserna i EU. Medan Sverige haft en bolagsskattesats sedan 1995 på 28 procent som 2009 sänktes till 26,3 procent, har den genomsnittliga skattesatsen inom EU under samma tid rätlinjigt gått från 35 till 28 procent 2003 och till 23 procent idag.

”Some fresh thinking” är kanske inte nödvändigt. Det är bara att fortsätta nedåt. Fast snabbare. Hur ska Företagsskattekommittén kunna föreslå annat än att den svenska bolagsskattesatsen bör sänkas ytterligare när statssekreteraren själv pekar ut färdriktningen? Och det räcker inte med små steg för att återta det tidigare försprånget. Även 15 procent kan vara en hög bolagsskattesats om några år. Ungern har nyligen beslutat sänka sin skattesats från 20 till 10 procent 2013.

CCCTB - GEMENSAM SKATTEBAS FÖR FÖRETAG

I Dagens Industri skriver Anna-Lena Ahlqvist den 11 maj om diskussionerna om en för EU-företag gemensam bolagsskattebas (CCCTB). DI beklagar att Anders Borg varit negativ till ambitionerna men gläds åt att regeringen nu kommit fram till att EU-lagstiftning är bästa sättet att uppnå de önskade fördelarna för företagen.

I förra veckan enades dock en majoritet i Skatteutskottet av S, V, MP och SD om att förslaget inte ska anses förenligt med närhetsprincipen, vilket det är lätt att spontant instämma i. Det är ju raka motsatsen! Beskattningsunderlaget ska ju bestämmas på EU-nivå och inte av de enskilda staterna. Att hittillsvarande förfarande ställer till svåröverstigliga problem är inte skäl för att förflytta beslutsrätten från de enskilda staterna till Bryssel. I vart fall inte om det finns enklare metoder. Det finns det.

I dag ska förslaget debatteras i Riksdagen.

Avsikten är visserligen staterna ska få bestämma sin bolagsskattesats själva. Ett sätt att slippa problemet på nationell nivå är då att ett land bestämmer sig för en mycket låg skattesats. Det ska också vara frivilligt för företagen att ansluta sig till systemet, vilket kan göra det lockande för företag med verksamhet i flera stater som kan behöva utjämna vinster och förluster. Nettoresultatet ska sedan fördelas mellan berörda stater enligt fördelningsnycklar; arbetskraft, tillgångsmassa och försäljning ska vägas in.

Det är lätt att föreställa sig att staterna från tid till annan tycker att metoden missgynnar det egna landet och vill omförhandla principerna. Hur ska 27 länder vinna enighet? Det blir snart enklast att sluta med fördelningen och låta hela bolagsskatten finansiera unionen. Då kommer rätten för den enskilda staten att bestämma sin skattesats att upphöra. I den nya skattemiljön kommer säkert politiker att tycka att en låg skattesats ska anses som skadlig konkurrens. Så är det inte nu. Simsalabim så har vi en ny EU-skatt. Sen kan inga krafter i världen åstadkomma att denna destruktiva skatt avskaffas.

E-L A skriver att förslaget i grunden är bra för tillväxt och investeringar. Hur kan en beskattning som direkt, uteslutande och avsiktligt riktar sig mot tillväxten (vinsten) vara bra för tillväxten? Som Anders Borg tidigare hävdat är

bolagsskatten förmodligen den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar. Det är den skatt som OECD har framhållit som den som har störst samhällsekonomiskt skadliga effekter.

Men det är lönsamt att ha kunskap om den. Häromdagen fick jag en inbjudan till en tvådagarskurs i Amsterdam om Taxation of Intellectual Property. Kursen inom detta begränsade området av företagsbeskattningen betingar det facila priset av 1.195 €. Därtill kommer kostnader för resa och hotell - samt inkomstbortfall under kurstiden. Med CCCTB som nytt kunskapsområde öppnas nya möjligheter för kursarrangörer. Kunskaperna är ju extremt värdefulla.

BOLAGSSKATTEN ÄR DEN FARLIGASTE SKATTEN

"Bolagsskatten är förmodligen den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar. Det är den skatt som OECD har framhållit som den som har störst samhällsekonomiskt skadliga effekter", sade finansminister Anders Borg i en kommentar till det förslag till gemensam EU-bolagsskattebas kallad CCCTB, som äntligen presenterats.

Anders Borg har uttryckt oro för att en gemensam skattebas i själva verket kan vara ett sätt att höja bolagsskatten, eftersom de ivrigaste påhejarna har haft en sådan uttalad ambition. "Jag tror inte att vi ska hitta sätt att höja bolagsskatten i Europa."

– Det här är inte första steget mot en gemensam bolagsskatt, sade EU:s skattekommissionär Algirdas Semeta på en pressträff i Bryssel.

Det kan man nog dessvärre anta att det i själva verket är. I värsta fall är det ett steg mot att införa en särskild EU-skatt.

Svenskt Näringsliv verkar vara positiv till förslaget, men det är för att det ska vara frivilligt. Kravet från deras håll har varit att det ska vara frivilligt för företagen att använda sig av EU-reglerna, att det ska gå att kvitta förluster i ett land mot vinster i ett annat, att det bara ska behövas en deklaration och att EU inte ska lägga sig i vilken skattenivå länderna har.

- Alla fyra kriterierna har uppfyllts, så det är självklart bra, säger SN:s skattechef Krister Andersson om förslaget.

- Men det är så komplicerat att vi nu måste sätta oss ner och räkna på vad det innebär.

En redan extremt komplicerad skatteform skulle alltså bli ännu mer komplicerad.

Stå på dig Anders Borg. Det är mycket bättre att avskaffa denna den farligaste skatten vi har för tillväxt och investeringar. Det finns dessutom en rad andra nackdelar.

SvD

EU-FÖRSLAG OM BOLAGSSKATTER

Det beryktade förslaget från EU-kommissionen om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) kommer snart att presenteras, skriver Mats Hallgren i SvD den 3 mars.

I dag finns lika många olika skattebaser som det finns medlemsländer, det vill säga 27. För ett bolag med verksamhet i flera EU-länder innebär detta en extra kostnad. Företag måste räkna fram en separat skattebas för varje land. Den vilda floran av bolagsskatter blir därmed ett allvarligt hinder mot en fungerande inre marknad.

Ja, och helt i onödan.

Sannolikt föreslås en sammanräknad skattebas för en koncerns hela verksamhet i EU. En sådan så kallad konsoliderad skattebas (CCCTB) innebär att moderbolaget i en gränsöverskridande koncern skattar för hela verksamheten i moderbolagets hemland. Troligtvis innehåller förslaget också någon form av fördelningsnyckel så att alla berörda EU-länder kan tillgodogöra sig sin del av den inbetalade skatten.

Bevare oss väl. Det blir politiskt slagsmål om fördelningsnyckeln. Och vilket guldläge för konsulterna.

Kommissionen har under många år försökt få medlemsländerna med på en harmoniserad skattebas. Försöken har dock hittills misslyckats eftersom det inte har gått att nå den enhällighet som EU-fördraget kräver i den gemensamma skattelagstiftningen (varje land har vetorätt). Länderna kan själva bestämma sina bolagsskatter, både hur skattebasen ska räknas fram och på vilka procentnivåer skatterna ska ligga.

Anders Borg har tidigare signalerat att han är emot. Bra, stå på dig.

En källa i EU-kommissionen uppger att tolv länder i dag är positiva, däribland Tyskland och Frankrike. Möjligheten finns då att de positiva går före med ett beslut enligt den beslutsmetod som fördraget numera tillåter, som kallas fördjupat samarbete.

Det finns en bättre väg.