LO VILL BESKATTA BOLAG HÅRDARE

SvD skriver den 12 maj om en rapport från LO i ett projekt kallat Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik. Något otippat för en utomstående innehåller rapporten Sverige behöver ett bättre banksystem en rad förslag på vad regeringen bör göra för att skapa ett sådant.

Än mer otippat är förslaget att beskatta bankerna hårdare. Varför skulle banksystemet bli bättre av att man häller in lite grus i maskineriet? Vem tror LO bekostar bankernas skatter? Övergångsvis, innan ägarna, de anställda och bankernas kunder har vant sig vid den högre beskattningen, kanske bankerna får betala mer skatt på vinsten, men i tidens fullbordan - eller i praktiken mycket tidigare - har bankerna anpassat sin prissättning, kapitalägarna anpassat sin finansiering och de anställda vant sig vid sina löner. Varför skulle fördelningen av bankproduktionens resultat permanent förändras för att skattesatsen höjs? Hur mycket mindre skatt betalar bankerna i dag när skattesatsen är 22 procent jämfört med 1990 när den kunde dra iväg uppåt 65 - 70 procent med vinstdelningsskatt? De betalar mer!

Direkt tröttsamt är det att höra - inte minst från en meriterad ekonom som LOs Åsa-Pia Järliden Bergström - att bankerna är skattemässigt gynnade, eftersom det inte utgår moms på finansiella tjänster. I själva verket är  banker och finansiella företag en av ett fåtal branscher (försäkringsföretag, fastighetsförvaltning mm) för vilka momsen blir en kostnad för företaget. I alla andra branscher är det som det ska vara enligt momsen idé och principiella konstruktion så att momsen inte utgör kostnad för företaget. Betald moms får företaget tillbaka från Skatteverket, av kunderna uttagen moms betalas in till Skatteverket, eller annorlunda uttryckt, endast den nettomoms som företaget fått från sina kunder behöver företagen betala in till Skatteverket. Det är alltså den av kunderna betalda momsen som företagen levererar in till staten.

Bankerna är däremot till största delen i samma situation som privatpersoner. Den moms de betalar till sina leverantörer drabbar dem som vilken kostnad som helst. Den momsen får bankerna - i motsats alltså till vanliga företag - inte tillbaka från Skatteverket. Endast den moms de betalar på kostnaderna i sin konsultationsverksamhet mm, och som de själva fakturerar moms i,  får de - precis som andra tjänste- och varuproducerande företag - tillbaka från Skatteverket.

Räntenettot utgör inte skattebas för momsen. OM det vore möjligt att momsbelägga räntenettot, skulle det inte heller drabba bankerna - bara deras kunder som får bekosta momsen - precis som är fallet för vanliga företag. Skulle man vilja beskatta bankerna skulle man vara tvungen att t.ex. vägra avdrag för moms på deras räntekostnader (sedan sådan moms införts). Men man kan vara förvissad om att bankerna skulle kompensera sig för den kostnaden genom pris- och lönesättningen. Ett annat sätt beskatta bankerna vore att uppskatta den andel av bruttoräntorna som utgör ersättning för deras tjänsteprestationer i utlåningsverksamheten, momsbelägga det men vägra avdrag för det uppskattade momsbeloppet. Men då skulle bankerna beskattas hårdare än andra branscher, och på ett för  momssystemet  principfrämmande sätt. Finge de avdrag för den uppskattade momsen (så som alla andra branscher får) skulle någon skattekostnad (helt principenligt för momsen) inte uppkomma.

Gör precis tvärt om. Avskaffa bolagsskatten - inte bara för bankerna - utan för alla företag. En massa grus skulle försvinna ur maskineriet, skattekonsulter och skatteakademiker skulle kunna göra något nyttigt. Så småningom skulle marknaden anpassat sig och allt vara som förut utom att skattekostnaderna försvunnit ur företagens resultaträkningar, konkurrenssnedvridningar, skattebetingade investeringsbeslut och massa steril (men tabloidupphetsande) skatteplanering upphört. Kunde man samtidigt avskaffa moms mellan momsare vore himmelriket nära.

En värld att drömma om!

GÖR SVERIGE TILL ETT SKATTEPARADIS FÖR FÖRETAGEN

CLAES-MIKAEL JONSSON, jurist LO, KRISTOFFER ARVIDSSON-THONÄNG, utredare SEKO, beklagar i en debattartikel i SvD den 27 oktober att regeringen vill förbättra näringslivsklimatet i Sverige. Det blir för lönsamt att bedriva verksamhet i Sverige om bolagsskatten sänks och andra länder skadas av "osund" skattekonkurrens.

Man tar sig för pannan!

De skriver att

[s]änkt skatt kommer alltså leda till att kapitalägarnas redan goda vinster

hm, tänk på senaste kvartalrapporterna från SKF,Volvo, Scania, Ericsson, Atlas Copco, Sandvik

 kommer att bli ännu större. Eftersom sänkt bolagsskatt på kort sikt inte leder till att företagen ökar sina investeringar kommer i princip hela skattesänkningen tillfalla kapitalägarna.

Även om företagen inte på kort sikt hinner öka sina investeringar kommer de ökade vinsterna att behövas för de investeringar som förhoppningsvis uppkommer på längre sikt. Varför skulle bolagen höja sina aktieutdelningar om skattesänkningen förbättrar investeringsklimatet?


Vidare

 Med stigande vinster i näringslivet kommer förväntningarna om högre löneökningar att växa bland medlemmarna inför kommande avtalsrörelsen. Det är inte heller orimligt att löntagarna får ta del av de ”övervinster” som kommer att uppstå då regeringens sänkta bolagsskatt genomförs. 

Ja, säkerligen. Därmed får också löntagarna utdelning av det förbättrade näringslivsklimatet. Är det något som LO beklagar? På lite längre sikt kommer relationen mellan löner och kapitalinkomster att återställas. Det finns ju ingen anledning att tro att bolagsskattesatsen påverkar fördelningen av produktionsresultatet.

Bolagen bekostar inte sina egna skatter, lika lite som andra kostnader. Allt övervältras på löntagare, kapitalägare och konsumenter. Bolagsskatten föranleder bara en massa problem är skadlig och onödig.

Sänk bolagsskatten ännu mer eller avskaffa den helst helt. Då behövs inga regler om räntesnurror, transfer pricing, underkapitalisering, underprisöverlåtelser, uttagsbeskattning m.m. Företagen kan fördela sina investeringar i tid och rum och ordna deras finansiering utan att behöva ta hänsyn till skatteeffekter.

Gör Sverige till ett skatteparadis innan andra länder har sänkt sin bolagsskatt. Det land som kommer sist med skattesänkningen har ingen annan glädje av sänkt eller avskaffad bolagsskatt än  att ett onödigt problem reduceras eller försvinner - vacket så. Men det land som går FÖRST får dessutom en konkurrensfördel och hinner att knipa en del nyinvesteringar, tills andra länder hinner ikapp. Snart inser flera att bolagsskatten kommer att försvinna.