CYPERNS RESTAURERING

Cyprus bets on casinos to help boost economy after savings raid,  skriver The Guardian den 31 mars.

The Cypriot president, Nicos Anastasiades, will introduce 12 measures to relieve the crisis, to be implemented over the next six months. In a plan reminiscent of Spain's project to create a EuroVegas gambling resort on farmland near Madrid, Cyprus wants to put forward legislation to allow its own casinos. This would be a public policy reversal for the island, which only last year banned online casinos and exchange betting.

Other measures include: forcing the housing department of housing to license development projects within at least 30 days; exempting company profits reinvested in Cyprus from tax; encouraging banks to lend for longer terms at lower rates; compelling businesses to ensure at least 70% of staff are Cypriot; finding ways to cut the cost of electricity; and nudging landlords to reduce rates with the threat of urgent interim measures if they do not respond.
 

Casinoverksamhet känns inte som en särskilt stabil grund, men kan kanske komplettera turistnäringen.

Bättre då med generella åtgärder som förslaget att undanta återinvesterade vinster från beskattning.  Det kan ge internationella konkurrensfördelar för alla typer av verksamheter (ända tills bolagsbeskattningen avskaffas i andra länder). Jag har inte sett förslaget beskrivet någonstans, men en förebild finns i Estland, som bara beskattar företagsvinster som delats ut.

Cypern har hittills dragit nytta av en bolagsskatt på endast 10 procent. I det första förslaget till överenskommelse med EU, IMF och ECB ingick krav på att höja skattesatsen till 12,5 procent. Jag vet inte om det kravet finns längre, men det spelar mindre (eller ingen) roll, eftersom bolagsbeskattningen i det nu föreslagna systemet i praktiken (om ej principiellt) upphör. I praktiken blir det en skatt på bruttoutdelning, omöjlig att skilja från en skatt på mottagen utdelning. En hög kapitalbeskattning har förvisso effekter på ekonomiska beslut, men skatter på utdelningar och kapitalvinster bärs - till skillnad mot vinstskatter på företag - av dem som betalar dem.

SvD DN

CYPRIOTISKT IDIOTISKT

Eurozonens finansministrar har nu enats om ett stödpaket värt 10 miljarder euro till Cypern. I utbyte ska landet bland annat höja bolagsskatten och införa en engångsskatt på tillgångar i banker, skriver SvD den 16 mars.

Skatten på banktillgångar kan nog vara effektiv och lär väl till stor del drabba ryssar, som antas tvätta pengar i Cypern. Det har ju varit EU-ledarnas stora problem. Hur rädda cypriotiska banker utan att skydda suspekta ryska placeringar? Enligt tidningen Financial Times kommer nästan en tredjedel av insättningarna i de cypriotiska bankerna, 25 miljarder euro, från bolag ägda av ryssar med kontor i Cypern. Flödet av kapital mellan Ryssland och Cypern uppgår årligen till flera hundra miljarder euro, skriver tidningen. I praktiken kommer därmed bankernas kunder (och kanske ägare) att få stå för en stor den av finansieringen.

Däremot är det beklagligt att cyprioterna tvingas höja sin bolagsskatt. Vad ska det tjäna till? Nu är den så pass låg (10 %),  så att den även efter en höjning kanske inte blir så hög, och snart kommer andra länder ner mot Cyperns nivå och då kan Cypern börja sänka igen. Den ska höjas till 12,5 procent, dvs samma procentsats som Irland har.

Irland hade större framgång i sina förhandlingar om krisstöd. Frankrike, Tyskland och Storbritannien gav med sig till slut och lät Irland behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent. Det ska såväl dessa stater som Irland och alla vi andra vara glada för.

Risken är att 12,5 procent etableras som en erkänd lägsta skattesats för bolagsbeskattning. Det vore katastrofalt och ett intellektuellt nederlag.

http://ec.europa.eu/taxation_customs/tedb/taxSearch.html

DN SvD

BILPROVNINGEN SÄLJS UT

Svensk Bilprovning har sålt 70 provningsstationer för 375 miljoner kronor. I och för sig kan man väl fundera över det rimliga att sälja ut en typisk myndighetsuppgift till privata ägare, men så är det bestämt och kanske kan konkurrenstrycket öka effektiviteten.

Vad som hetsar upp opinionen är att köparen, det börsnoterade företaget Opus Produx (noterat på Fist North), delvis ägs av ett cypriotiskt bolag. Det är bolagets vd respektive Asienchef, Magnus Greko och Jörgen Hentschel, som enligt SvD, tillsammans äger det cypriotiska bolaget Fortina Shipping Ltd som via det svenska holdingbolaget AB Kommandoran, äger drygt 15 procent i Opus Produx.

Skattesatsen på Cypern är 10,5 procent och i Sverige 26,3 - inte 23,5 som SvDs ledarskribent Johan Eriksson skriver. Då luktar det skatteplanering och Västerpartiets ledamot i trafikutskottet, Siv Holma, lämnade på torsdagen in en anmälan till Konstitutionsutskottet där hon kritiserar att staten valde att sälja till ett bolag som delvis ägs via Cypern. Anmälan får stöd av Miljöpartiets Stina Bergström, som även hon sitter i trafikutskottet. De störs också av att 170 miljoner kr av köpeskillingen erläggs i form av en revers. – Det är helt oacceptabelt. Vi har varit emot att man säljer Bilprovningen hela tiden och nu har man gett bort den också, säger Stina Bergström. Men man får väl anta/hoppas att säljaren har säkerhet för sin fordran, så någon gåva kan det inte vara fråga om .

Cypern är medlem i EU och dessutom ordförandestat innevarande halvår. Skulle det vara förgripligt att sälja till ett företag i ett sådant land? Landet har en föredömligt låg bolagsskattesats och det är väl tänkbart att den omständigheten kan utnyttjas. Nu är ju avdraget för räntekostnaderna i det cypriotiska bolaget inte så mycket värt, men det går nog att hitta på (och väl motivera) ersättningar från Opus till Fortina.

Så någon skatt från Opux för provningsverksamheten lär det inte bli. Men är det något problem? Beloppsmässigt är det fråga om struntsummor. Den stora vinnaren är Cypern, som får arbetstillfällen med att administrera internationella bolagsstrukturer. Det skulle Sverige också kunna bli genom att ta bort bolagsskatten. Därmed skulle också avkastningar av investeringar i Sverige öka och attrahera utländskt kapital,  samtidigt som en onödig, skadlig och kostsam bolagsskattehantering elimineras.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD
SvD
DN
DN
DN
DN

FASTIGHETSFÖRSÄLJNING MED HANDELSBOLAG HAR BEDÖMTS SOM SKATTEFLYKT

Ett beprövat sätt för att undgå beskattning av fastighetsavyttring genom överlåtelse till handelsbolag, varefter andelarna i handelsbolaget avyttras har underkänts av Högsta förvaltningsdomstolen. I det aktuella fallet ägde säljaren alla andelar i ett cypriotiskt aktiebolag som ägde 99,9 procent av andelarna i ett handelsbolag. Resterande 0,1 procent ägde säljaren direkt.

Avsikten var att först internt överlåta fastigheten till bokfört värde (underprisöverlåtelse) till handelsbolaget utan beskattning. Därefter skulle delägarena sälja sina andelar i handelsbolaget till extern köpare för marknadspris, vilket skulle framkalla vinst för dessa. Eftersom handelsbolaget 99,9 procent ägdes av det cypriotiska bolaget, som inte var skattskyldigt i Sverige, skulle endast 0,1 procent av vinst beskattas i det svenka bolaget.

Metoden tillämpades i stor omfattning tills lagen ändrades den 17 april 2008. Underprisreglerna skulle inte längre tillämpas vid överlåtese till eller från handelsbolag.

Innan lagen ändrades ansökte ett företag om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden (SRN). Företaget frågade 1. om underprisöverlåtelsen till handelsbolaget skulle uttagsbeskattas, 2. om det cypriotiska bolaget skulle beskattas i Sverige för sin andel av vinsten på andelarna i handelsbolaget, 3. om skatteflyktslagen (SfL) skulle tillämpas på förfarandet och 4. om rättshandlingarna på annan grund kunde utlösa svensk inkomstbeskattning hos aktiebolaget eller det cypriotiska bolaget.

SRN ansåg att underprisreglerna gällde och att det cypriotiska bolaget inte skulle beskattas. Nämnden underkände dock fördelningen av 0,1 procent av vinsten till det svenska företaget och ansåg att det skulle beskattas för skälig del av vinsten (fråga 4). Därför behövde frågan om tillämpning av SfL (fråga 3) inte besvaras.

Målet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), som liksom SRN fann att underprisreglerna gällde och att det cypriotiska bolaget inte kunde beskattas i Sverige. Fråga 4 kunde dock enligt HFD inte besvaras på grund av bristande utredning, varför förhandsbeskedet undanröjdes i den delen. Det blev då aktuellt att besvara frågan om SfL, men det krävde att SRN först tagit ställning till den frågan. Ärendet återförvisades därför till SRN, som ansåg att SfL var tillämplig. Det är det beslutet som nu HFD prövat. HFD instämde i SRNs bedömning och ansåg att SfL är tillämplig.

Som nämnts ändrades lagen 2008, varför HFDs utslag saknar betydelse för liknande transaktioner idag. Men det har betydelse för bedömningen av ett stort antal mål som ligger och väntar i domstolarna och som gäller liknande transaktioner före den 17 april 2008.

På gund av processrättsliga omständigheter har utgången blivit att förfarandet bedömdes med SfL. Det hade varit önskvärt att  fråga 4 hade kunna komma upp till förnyad prövning. Nu blev aldrig frågan om den koncerninterna skattebesparande konstruktionen prövad, eftersom HFD underkände förhandsbeskedet i den delen och återförvisade målet för prövning av fråga 3. Den prejudicerande effekten av domen kan dock rimligen inte vara att dylika transaktioner inte ska bedömas efter sina egna förutsättningar, utan generellt förhindras med tillämpning av SfL. Varför skulle den ej närvarande parten (staten) behöva respektera  den egendomliga överenskomelsen att utan ersättning tillgodoföra det cypriotiska bolaget 99,9 procent av handelsbolagets värde?

I Dagens Industri den 18 juni rapporteras att  Nordea, Coop och Sandvik har gjort liknande transaktioner. I Nordea och Coop gäller transaktionerna fastigheter, men Sandviksfallet avser patent och varumärken bokförda till 34 miljoner kr. som överförts för 18 miljarder kr.

SvD

Jag ser i DN den 4 juni att Fortum Sweden och Fortum Nordic upptaxeras med sammanlagt 425 miljoner kronor och hamnar därmed på andra och fjärde plats i listan på mest upptaxerade bolag 2011. Bolaget ägs till drygt 50 procent av finska staten.

SvD   SvD
DN Kungsleden