Anders Hultqvist, skatteprofessor vid Stockholms universitet, skriver i Dagens Industri den 12 januari tillsammans med Jan Ramberg och Erik Nerep att skatteverk och domstolar inte ska bortse från civilrätten.
Naturligtvis är det så.
Att Skatteverket utnyttjar varje möjlighet att komma åt vad de uppfattar som otillåten skatteplanering kan vara förståeligt, men desto viktigare är det då att domstolarna håller emot. Nu är ju civilrätten - liksom skatterätten - inte alltid glasklar. Och civilrättsliga avtal ingås normalt mellan två närvarande parter. I skattefrågor är alltid en tredje part, staten, delaktig men aldrig närvarande. Det är då frestande för de närvarande parterna att låtsas vara överens om något för att därmed lasta äver bördan på den tredje. Leasing, som artikelförfattarna använder är ett bra exempel. Leasing är inget legalt begrepp. Det är varken hyra eller avbetalning (som är legalt definierade), men det liknar båda. Det gör leasing till ett användbart institut för skatteplanering. I ett välbekant rättsfall (RÅ 1998 ref. 58), som avsåg leasing av flygplan, underkände Regeringsrätten att de företag som köpt och leasat ut (sale lease back eller snarare buy lease on) flygplanen skulle anses som ägare och därmed ha avskrivningsrätten. I ett annat (2001 ref. 7) ansågs ett kreditmarknadsföretag som bedrev leasingverksamhet däremot vara ägare till utleasade tillgångar. Det första fallet var ett utpräglat skatteplaneringsfall (värdeminskningsavdraget skulle utnyttjas i ett högskattesystem före 1990 års skattereform och återvinningen skulle beskattas med den låga skattesatsen efter reformen. Regeringsrätten bedömde - rätt eller fel - att avtalspaketets egentliga innebörd inte var köp och uthyrning. Snarare var det en konstruktion för att tillgodose företagets behov av avskrivningsunderlag.
En sak kan vi vara säkra på. Utan beskattning av företagsvinster och schablonmässiga regler för avdrag för värdeminskning skulle avtalet inte ha ingåtts.
De övriga exempel som författarna ger, räntesnurror, kapitalförsäkringfall och lån från utländska (koncern)bolag, är också ekonomiskt onödiga företeelser som inte skulle förekomma i avsaknad av bolagsbeskattning.
Eftersom bolagsbeskattningen i sig är helt onödig, ger staten mycket små och starkt varierande skatteinkomster, har ekonomiska och rättsliga skadeverkningar belyser artikeln på ett bra sätt varför bolagsbeskattningen bör avskaffas.
Tack Anders & co.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar