CSR OCH SKATTEN

SvDs ledare den 3 januari observerar en artikel i The Observer som kommenterar en studie av David Guenther från University of Oregon’s Lundquist College of Business. Han har funnit att företag som ägnar sig mycket åt Company Social Responsibility gör sitt bästa för att undvika bolagsskatt, och att företag som sätter CSR högt också spenderar mer på att bedriva lobbying mot bolagsskatt.


I rapporten dras vissa slutsatser om eventuellt föreliggande samband.




I Sverige är gåvor och bidrag enligt 9 kap 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL, inte avdragsgilla . Enligt 16 kap. 1 § ska utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster dras av som kostnad.




I 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551), ABL, finns bestämmelser om värdeöverföring från bolag. Med värdeöverföring avses enligt 1 §:

      ----     

4. annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget.

Enligt  2 § får värdeöverföringar från bolaget ske endast enligt bestämmelserna i denna lag om

• 1. vinstutdelning,
• 2. förvärv av egna aktier,
• 3. minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna, och
• 4. gåva som avses i 5 §.

Enligt 5 § får bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt ---.

Om en kostnad har "rent affärsmässig karaktär" föreligger inga hinder för vare sig avdragsrätt enligt IL eller värdeöverföring enligt ABL.


Om kostnader för CSR inte kan inrangeras under begreppet "affärsmässig karaktär", är ett aktiebolag således förhindrad att åta sig kostnaderna, såvida de inte beslutas av bolagsstämman eller är  obetydliga eller skäliga. Skälet härför är naturligtvis att aktieägare inte ska behöva riskera att de pengar de har satsat i bolaget används till annat än det som anges i bolagsordningen. Skatterättslig lagstiftning och praxis är ännu med begränsande.


Som SvD antar är ett företags bästa bidrag till ett gott samhälle kanske helt enkelt att sköta sin verksamhet väl, att vara lönsam, att skapa bra jobb och bra produkter/tjänster. Kanske är det inte krångligare, tror tidningen. Nej, troligen inte.


Men det kunde vara ännu mindre krångligt. Avskaffa bolagsbeskattningen.

BOLAGSSKATT ÄR INTE CSR

Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson säger i en intervju i SvD den 29 december att

skatt borde ses som en fråga om ansvarsfullt företagande precis som frågor om miljö och barnarbete.

Han tycker att skatter bör behandlas som en fråga om företagens samhällsansvar eller CSR (corporate social responsibility eller företagens sociala ansvar).

Jag tror inte IH någonsin har gjort en deklaration för ett större företag. Det är nämligen inte bara att ta ett befintligt bokslut och trycka på knappen för "skriv ut deklaration". Eventuellt efter att ha gjort några justeringar så att bolaget får betala lite mer skatt än som programmet räknar fram.

Beskattningsresultatet baseras på företagets bokslut. Detta innehåller konsekvenser av tidigare fattade beslut om investeringar, finansieringar, affärshändelser mm. Bokslutet innefattar ett oändligt antal ställningstaganden till värderingar av tillgångar och skulder och dispositioner innan den bokföringsmässiga vinsten kan bestämmas. Till stor del är resultatet beroende av uppskattningar av framtida betalningsflöden. Beroende på olika bedömningar kan därför resultatet ofta bestämmas inom mycket vida ramar. Ovanpå detta kommer särskilda regler i skattelagstiftningen. Extremt komplicerade regler. Vissa regler syftar till att lindra eller uppskjuta beskattningen av vinster. I koncerner finns t.ex. regler för samordning av bolagens skattemässiga resultat. Det finns skatteregler för samgåenden och företagsdelningar. Andra regler innebär skatteskärpningar t.ex. i form av begränsningar av rätten till avdrag för vissa kostnader. Det finns regler om avskrivningar och värdering av tillgångar och skulder, som inte alltid överensstämmer med de bokföringsmässiga principerna. I internationella företag måste andra länders redovisningsregeler och skattebestämmelser beaktas. Om dessa är fördelaktigare än de svenska, ska då de inte få utnyttjas? Att som genomgående princip ha att hela tiden till ekonomisk nackdel för företaget beakta skattekonsekvenserna är omöjligt. Varför skulle det vara en bättre princip än att utnyttja reglerna till företagets fördel.  Reglerna ska följas, givetvis, men det finns inte något annat än reglerna att följa.

Hur företagen sköter sig i fråga om miljö och barnarbete är en fråga hur man beter sig mot sina medmänniskor. Det är en moralfråga. Allt skadligt kan inte förbjudas, men ändå avstår de flesta från vad som kan skada andra, eftersom de på goda grunder kan kritiseras offentligt. Skatt, däremot, är ett påfund för att finansiera offentlig verksamhet och politiska beslut. Införandet av en skatt kan måhända motiveras med moraliska argument. Men sedan skatten är beslutad, kan man inte hävda att att det är mer moraliskt att betala mer skatt än lagen kräver, eller att det är mer moraliskt att betala en hög skatt än en låg skatt. Eller att det är mer skamligt att undvika en högre skatt än en lägre. Skatten och reglerna för dess bestämmande kan variera från tid till annan och mellan olika länder utan att detta kan motiveras med moraliska argument.

Det kan kanske vara affärsmässigt riktig för ett företag att hävda att det betalar mer skatt än det behöver, t.ex. därför att allmänhet och kunder därmed får en positiv uppfattning om företaget och därmed hellre köper av det än av konkurrenterna och t.o.m. om dess priser här högre. Men hur ska allmänheten kunna förstå vad som är mer skatt än vad lagen föreskriver? Att som princip ha att undvika att hamna i skandalreportage i kvällstidningarna innebär eftergift åt okunnighet och populism och medför rättsosäkerhet. Företaget har också ett ansvar mot ägarna att förvalta det kapital som ägarna tillskjutit. Om en generösare skattebetalning än lagen kräver inte resulterar i högre vinstskapande goodwill, har företaget svikit aktieägarnas förtroende och förslösat deras kapital.

Det finns helt enkelt ingen annan princip för hur bolagen ska betala skatt än att följa lagstiftningen. Är denna ofullkomlig har staten makten att ändra lagstiftningen. Erfarenheten i fråga om bolagsbeskattningen är dock att lagstiftaren aldrig lyckats skapa ett vattentätt system. Inte heller kommer det att lyckas. Det beror inte bara på att ett bolagsskattesystem måste vara extremt komplicerat för att möta alla krav och ha regler som hindrar kringgåenden, vilket i sin tur öppnar för inkonsekvenser och ofullkomligheter som möjliggör kringgåenden. Det beror också - och framför allt - på att själva idén att beskatta ett företags vinst är i grunden feltänkt.

Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet.

SKATTER OCH CSR

Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson vill göra skatter till en fråga om Corporate Social Responsibility. Skattefrågorna hör hemma i företagens etiska riktlinjer, skriver han i en debattartikel i Dagens Industri den 18 maj. Företagets skatteplanering är en styrelsefråga.

Ja, men att det blir en styrelsefråga beror på att allmänna opinionen kan uppröras över företagets åtgärder att undvika skatt på sätt som allmänheten inte förstår, vilket påverkar företagets varumärke och allmänna anseende. Det mesta som involverar flera företag och flera transaktioner blir "avancerad skatteplanering" om det resulterar i lägre skatt än "rimligt". Är det gränsöverskridande transaktioner blir det kanske t.o.m. "aggressiv avancerad skatteplanering". För mer eller mindre kunniga journalister är det någonting spännande att skriva om. Tänk att få fälla en sextontaggare!

Så huvudprincipen för framför allt börsnoterade och andra storföretag är att inte riskera att hamna på löpsedlarna. Därmed kan sådana företag tvingas att avstå från ändamålsenliga dispositioner, eftersom det inte går att vinna en debatt om skattedispositioner på löpsedlarna. Alla företag är dock inte lika känsliga, så bolagsskatten kan vara konkurrenssnedvridande.

Det är självklart att regler ska följas så länge de gäller, även om de är tokiga. Men att göra skatteplanering till en CSR-fråga är verkligen att ta i i överkant. I frågor som gäller mänsklig samvaro och omsorg om miljö m.m. är det en moralisk fråga hur man beter sig på områden som inte är lagreglerade. Man gör inte vad som skadar en medmänniska eller miljön, även om det inte finns någon lag som förbjuder beteendet. Allt går inte att reglera, och tillvaron skulle bli outhärdlig utan ömsesidig hänsyn och utan spontant bistånd utan krav på motprestation i livets olika situationer. De allra flesta agerar också i enlighet med sådana principer utan att fundera över om det finns lagstiftning.

Men skatteregler är inget av naturen givet. Skatteregler är mer eller mindre skickligt hopsnickrade regler för att finansiera det allmännas uppgifter. Nullum tributum sine lege är en urgammal och självklar princip. Det finns ingen skyldighet att betala andra skatter än dem som lagstiftaren beslutat om. Det krävs lagstiftning för att dra in skatt från medborgarna. Det hindrar inte dem som vill ge mera att skänka till allmänna behov, men ett sådant krav finns inte.

Det företag som betalar mer skatt än lagen föreskriver misshushållar i själva verket med aktieägarnas pengar, liksom det gör om det gör utbetalningar som strider mot ändamålet enligt bolagsordningen. Det sistnämnda kan vara straffbart, och styrelse och mottagare kan bli ersättningsskyldiga. Företag har ingen skatteförmåga enligt gängse principer. Företag har inget människovärde och kan inte ställa krav på samhället för sin överlevnad och dräglighet i tillvaron. Ingen har moralisk eller juridisk skyldighet att hjälpa ett företag i nöd.

Företag är inget annat än ett redskap för människor att effektivt producera livets nödtorft. Det som blir över ackumuleras i företaget och gör det bättre rustat för sin uppgift i en kommande period. Eller också delas det ut till individer för privata dispositioner. Då först är det berättigat att det allmänna tar en del av produktionsresultatet för finansiering av sina åtaganden. Förr eller senare får individen glädje av dessa.

IHs artikel är nog mera en argumentation för den av Skatteverket självpåtagna uppgiften att erbjuda fördjupad samverkan mellan näringslivet och Skatteverket, vilket IH puffar för i slutet av sin artikel. De problem som den metoden avser att lösa hanteras bättre och utan risk för sammanblandning av Skatteverkets funktioner med att bolagsskatten avskaffas.

Det löser också en lång rad andra problem.

Kerstin Nyquist från Svenskt Näringsliv ger svar på tal i DI den 19 maj under rubriken Skatteverket ska prata lag inte moral.

Lagarna är till för att skydda medborgarna från såväl Skatteverkets som andra myndigheters godtycke, och så bör det vara i framtiden också. Har lagstiftningen brister kan den ändras. Det är dock våra folkvalda som ska ha och kan ta det ansvaret.