KONTROLLSAMHÄLLET TRÄNGER SIG PÅ. RAPPORTERINGSSKYLDIGHET FÖR SKATTERÅDGIVARE

Till alla de skatterättsliga och företagsekonomiska - och kanske t.o.m. nationalekonomiska - komplikationer som bolagsbeskattningssystemen för med sig, har i de yttersta av dessa dagar fogats Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet (SOU 2018:91) https://www.regeringen.se/48e829/contentassets/1cfc6f46b4924f74879ea0319a6b90a9/rapporteringspliktiga-arrangemang---ett-nytt-regelverk-pa-skatteomradet-sou-201891.pdf, ett förslag som tvingar skatterådgivare att rapportera till Skatteverket om arrangemang som "uppvisar åtminstone ett av ett antal s.k. kännetecken, som indikerar att det kan finnas en risk för skatteundandragande".  En rapporteringsavgift ska tas ut om den som ska lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang inte har gjort det inom 30 dagar. Denna avgift uppgår till 15 000 kronor för rådgivare och 7 500 kronor för användare.  Ytterligare rapporteringsavgift ska tas ut om den som ska lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang inte har gjort det inom 60 dagar med  "50 000 kronor för rådgivare och 25 000 kronor för användare. Om överträdelsen begås i den uppgiftsskyldiges näringsverksamhet är den andra avgiften i stället: 1. 50 000 kronor för rådgivare och 25 000 kronor för användare, om omsättningen närmast föregående räkenskapsår understiger 15 miljoner kronor, 2. 100 000 kronor för rådgivare och 50 000 kronor för användare, om omsättningen närmast föregående räkenskapsår uppgår till minst 15 miljoner kronor men understiger 75 miljoner kronor, 3. 200 000 kronor för rådgivare och 100 000 kronor för användare, om omsättningen närmast föregående räkenskapsår uppgår till minst 75 miljoner kronor men understiger 500 miljoner kronor, eller 4. 500 000 kronor för rådgivare och 250 000 kronor för användare, om omsättningen närmast föregående räkenskapsår uppgår till minst 500 miljoner kronor."

Utredningen antar att det svenska bolagsskattebortfall som är följden av gränsöverskridande aggressiv skatteplanering kan uppskattas till 4 procent av bolagsskatteintäkterna, dvs. ca 5 mdr kr. Reservanterna i kommittén hävdar att skattefelet är väsentligt lägre. På grund av Sveriges relativt låga skattesats tror de att Sverige rent av  kan vara "mottagare av skatteintäkter som felaktigt redovisas här i stället för i korrekt land".

Bortsett från de rent förskräckande konsekvenserna ur rättssäkerhetssynpunkt antas att konsultvärden behöver en dramatisk utbyggnad av sin bransch för att kunna möta de nya kraven. Även Skatteverket, som befaras översköljas av mer eller mindre viktig information, och företagen behöver avsevärda förstärkningar. 5 mdr kr kan snart omvandlas till välfärdsförluster och improduktivt arbete.

Även detta anses krävas av ett bolagsskattesystem.  Och var förvissad om att det kommer mer.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

NYA SKATTEREGLER LEDER TILL FÄRRE NYA HYRESRÄTTER

På sidan 6 i SvD den 30 november hänvisar tidningen till en debattartikel i tidningens nätupplaga: Nya skatteregler ger färre hyresrätter.

Den som kastar sig över artikeln blir dock besviken. Den argumenterar vältaligt mot en planerad skatteändring, som mycket väl kan antas leda till de konsekvenser debattörerna varnar för. Men det framgår inte vilka förändringar som planeras eller varför det sker.

Så här är det.

Dels pågår sedan några år en inhemsk process för reformeringav skattesystemet för företag. Bl.a. anses skillnaden mellan finansieringskostnaderna med eget och lånat kapital olämplig. Det anses att eftersom räntekostnader är avdragsgilla är lånat kapital favoriserat jämfört med eget kapital, vilket leder till en osund eller oönskad lånefinansiering. Dels pågår det inom OECD och EU en process för att stävja internationell skatteplanering under beteckningen BEPS (Base Erosion and Profit Shifting). En av BEPS-projektets rekommendationer avser begränsning av avdragsrätt för räntor. Den 12 juli 2016 antog EU-rådet ett direktiv att införa vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS, däribland den om ränteavdragsbegränsningar. Medlemsstaterna ska införa en generell begränsning av avdrag för nettoränteutgifter baserad på måttet EBITDA. Avdrag får göras med 30 procent av EBITDA. Det är också möjligt att välja EBIT med en procentsats som motsvarar den som gäller för EBITDA-måttet. Regeln ska vara genomförd i svensk rätt senast den 31 december 2018 och tillämpas senast från och med den 1 januari 2019. Striktare regler får införas, t.ex. för att skydda skattebasen eller för att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital.

Det är dessa föreslagna regler som hotar bl.a. de branscher som debattörerna företräder. Men inte bara hyresmarknaden utan hela fastighetsmarknaden. Den karaktäriseras – på goda ekonomiska grunder – av mycket hög skuldsättning, eftersom den avser en mer än hundraårig ”produktionsapparat”. Men det är värre än så; det hotar hela näringslivet (utom skattekonsultsbranschen). Som anförts får striktare regler införas. OECD har tänkt sig att reglerna ska träffa endast de riktigt stora internationella företagen. EU har därför satt en gräns för när reglerna ska tillämpas till 3 miljoner euro, alltså cirka 25 miljoner kr. Finansdepartementet föreslår att gränsen sätts vid 100 000 kr! Inga andra länder är i närheten av den nivån i sina implementeringar. Direktivet anger begränsningen till 30 procent av EBITDA, regeringen föreslår 35 procent, alternativt 25 procent av det mindre måttet EBIT. Naturligtvis tillkommer en rad bestämmelser för att definiera räntekostnadsbegreppet samt att hantera problem i samverkande företag och framtida avdrag för förluster som fastnat i beloppsspärren. Konsultkåren jublar.

Skälet till att lånekapitalet är favoriserat inte är att räntekostnaderna är avdragsgilla, utan att kostnaderna för det egna kapitalet inte är det. Ett betydligt enklare sätt att uppnå  just det som finansdepartementets vill uppnå,  är att avskaffa bolagsbeskattningen.  Då skulle dessutom en rad skadliga effekter av bolagsbeskattningen försvinna. Se artikel i Svensk Skattetidning 2017 sid163.

OFFENTLIGT UPPGIFTSLÄMNANDE OM INTERNATIONELLT FÖRETAGANDE

En diskussion har förts i SvD de senaste dagarna om förebyggande av internationell skatteflykt genom företag. Diskussionen har gällt en planerad utvidgning av OECD-ländernas överenskommelse i BEPS-projektet att lämna uppgifter till andra länders skattemyndigheter om beslut rörande internationella företags skattefrågor och verksamhet. Vad som nu diskuteras är att denna informationsspridning ska göras offentlig.

Fyra EU-parlamentariker för FP applåderar förslaget. Gunnar Hökmark (M) har invändningar mot förslaget och kritiseras för sitt ställningstagande.

Eftersom skatteuppgifter i Sverige behandlas med kvalificerad sekretess, är redan uppgiftslämnandet till utländska skattemyndigheter en säkerhetsrisk. Det svenska förhandsbeskedsinstitutet skulle helt upphöra om uppgifterna i ansökningarna blev offentliga. Redan nu kan observeras en tydlig reduktion av antalet förhandsbesked.

Suck.
Avskaffa bolagsbeskattningen så försvinner problemet. Alla blir lyckligare utom skattekonsulter och skatteakademiker

SVERIGE UNDERTECKNAR MULTIATERAL KONVENTION OM SKATTEAVTAL

Som ett led i OECD:s projekt för att motverka erosion av skattebasen och vinstförflyttningar (BEPS-projektet) har Sverige nu undertecknat ett multilateralt avtal om anpassning av de svenska skatteavtalen.

Sverige har liksom många andra länder avtal med andra stater om fördelning av beskattningsrätten till utländska inkomster. Sverige har ca 100 sådan avtal. Vissa länder har betydligt flera. Det innebär att det finns tusentals avtal, och även om det finns viss likriktning skiljer de sig i detaljer. För att göra de överenskommelser som träffats inom ramen för BEPS-projektet effektiva, måste alla avtal omförhandlas. Detta är naturligtvis praktiskt omöjligt. Därför har inom BEPS-projektet förhandlats fram ett multilateralt avtal, som innebär att vissa överenskommelser i avtalen ska ändras. Men det krävs två parter för att komma överens. Därför får varje land peka ut vilka bestämmelser i det multilaterala avtalet som de vill ansluta sig till, och i vilka avtal det ska ske. Om Sverige anser att en paragraf i det multilaterala avtalet ska ersätta motsvarande paragraf i avtalet med Tyskland, krävs det att Tyskland önskar att bestämmelsen ska tillämpas i det svensk-tyska avtalet för att bestämmelsen ska gälla.

Det är således en lång väg att gå. Först ska riksdagen ratificera det multilaterala avtalet. Sen ska riksdagen ta ställning till vilka regler i det multilaterala avtalet som ska tillämpas mot de länder med vilka Sverige har skatteavtal. Om det sedan blir träff från bägge håll, kan riksdagen bestämma att de aktuella avtalsparagraferna ges det innehåll som anges i det multilaterala avtalet.

Detta enorma och resurskrävande arbete krävs för att göra företagsbeskattningen effektiv, en beskattning som svarar för en obetydlig del av världens skatteinkomster och som aldrig kan svara för mer, eftersom skattebasen - företagens vinster/nettoinvesteringar - avser endast en ringa del av världens BNP, dvs den enda reella bas för beskattning som finns. Hela arbetet kunde undvikas genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Och det skulle alla utom skattekonsulter och akademiker bara må bra av.

Avskaffa bolagsbeskattningen

USA SKA SÄNKA BOLAGSSKATTEN

Donald Trump vill sänka den federala bolagsskattesatsen i USA från 35 till 15 procent. SvD beskriver det den 26 april som en chocksänkning. Jag skulle vilja kalla det en seger för förnuftet. Ingenstans har ett så stort kliv neråt tagits tidigare. Det vanliga har varit att länderna sänkt enstaka procentenheter eller i vissa fall med enstaka procentenheter under en följd av år. Å andra sidan har USA kommit rejält på efterkälken i den våg av sänkning av bolagsskattesatserna som gått över världen under de senaste 20 åren. Men bättre sent än aldrig. Tar USA detta stora steg, måste säkerligen Frankrike, Tyskland och Italien, som alla ligger kring 30 procent, följa efter. Sen är det nog bara en tidsfråga innan beskattningen av bolagens vinster avskaffas i de flesta länderna.
Mänskligheten skulle därmed befrias från ett onödigt gissel. Ajöss BEPS.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

BEPS ELLER DBCFT

I tidskriften Skattenytts nr 4 2017 s. 187 finns en initierad artikel av Torsten Fensby, Kommer BEPS-projektet att överleva Trump-administrationen, om chansen/risken för att BEPS-projektet (base erosion profit shifting) faller samman om Trump-regimen drar sig ur.

Den kan gärna läsas tillsammans med en kommentar från Tax Policy Center, Understanding the Republicans’ corporate tax reform proposals, av William G.Gale om funderingarna att ersätta den amerikanska bolagsskatten med en DBCFT (destination-based cash-flow tax).

EU-KOMMISSISONENS FÖRSLAG OM FÖRETAGSBESKATTNING AVVISAS AV SKATTEUTSKOTTET

Skatteutskottet har den 8 december avgivit yttranden över fyra förslag från EU-kommissionen som handlar om företagsbeskattning. Utskottet anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet har därför föreslagit att riksdagen lämnar motiverade yttranden om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. Riksdagen biföll utskottets förslag den 14 december.

EU-kommissionens förslag gäller EU-regler om en gemensam bolagsskattebas, en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning och ändring av direktivet om hybrida missmatchningar med tredjeländer. Skatteutskottet har prövat om förslagen är förenliga med subsidiaritetsprincipen. Den innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Två förslag om gemensam bolagsskattebas 2016/17:SkU16  och 2016/17:SkU17                                                                       

Kommissionen har presenterat en process i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först och ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som ska införas i ett andra steg. Målen som kommissionen har angett avser båda förslagen. Det gör det svårare för utskottet att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Utskottet delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Vad gäller förslaget om en gemensam bolagsskattebas konstaterar utskottet att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.
Vad gäller förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas delar utskottet regeringens bedömning att förslaget i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.
Ett enigt utskott anser att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om mekanismer för att lösa tvister vid dubbelbeskattning 2016/17:SkU18  

EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Skatteutskottet håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Förslaget om hybrida missmatchningar med tredjeländer 2016/17:SkU19  

Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det gällande direktivet mot skatteundandragande innehåller regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag till ändring av detta direktiv behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.
Utskottet anser att det är angeläget att motverka skatteflykt och skatteundandragande och är därför positivt till syftet med förslaget. Det är samtidigt mycket viktigt att medlemsländernas befogenheter på skatteområdet när det gäller direkta skatter inte urholkas.
Kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt för utskottet att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Utskottet är också starkt kritiskt till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.
Ett enigt utskott anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

SKRUVEN DRAS ÅT YTTERLIGARE NÅGRA VARV I DEN INTERNATIONELLA FÖRETAGSBESKATTNINGEN

Under hösten har två propositioner om den internationella företagsbeskattningen lagts. Den 13 oktober kom propositionen om Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, (prop. 2016/17:19) och den 1 december kom propositionen om Dokumentation vid internprissättning och land för-land-rapportering på skatteområdet (prop. 2016/17:47).

I prop. 2016/17:19 lämnas förslag till författningsändringar som krävs för att genomföra rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning i svensk rätt. Det nya är att medlemsstaternas behöriga myndigheter genom automatiskt utbyte ska lämna upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning till övriga medlemsstaters behöriga myndigheter och till Europeiska kommissionen.

Prop. 2016/17: 47 är den svenska implementeringen i svensk lagstiftning av åtgärd 13 i det internationella BEPS-projektet.

Base Erosion and Profit Shifting, BEPS, är ett internationellt projekt som drivits av OECD på uppdrag av G20-länderna. Syftet är att hindra vinstförflyttningar och erodering av ländernas skattebaser. I juli 2013 presenterades en handlingsplan där femton åtgärder identifierades. En av dessa åtgärder (åtgärd 13) handlade om att ta fram nya regler för internprissättningsdokumentation för att öka transparensen för skattemyndigheterna samtidigt som företagens fullgörandekostnader beaktades. Den 5 oktober 2015 publicerades 13 slutrapporter för de olika åtgärderna, däribland slutrapporten Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting för åtgärd 13.

I båda fallen är det fråga om att lämna upplysningar till utländska skattemyndigheter. I synnerhet beträffande förhandsbeskeden innebär prop. 2016/17:19 en dramatisk reduktion av sekretesskyddet. Beskattningen omfattas enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) av en absolut sekretess, dvs. någon bedömning av skada för utlämnad information finns inte. I synnerhet beträffande förhandsbesked är denna princip särskilt betydelsefull, eftersom företagen där ofta behöver beskriva känsliga affärsmässiga omständigheter.

I propositionen berörs denna fråga på följande sätt (s. 44-45):

[Om] sekretessen avseende de förhandsbesked och prissättningsbesked som ska utbytas samt hur informationen ska hanteras och för vilket ändamål information får användas, kan följande sägas. Av artikel 16 i direktivet framgår vilken sekretess och skydd som upplysningarna som utbyts enligt direktivet åtnjuter. Vidare framgår av samma artikel vad upplysningarna får användas till. Av 16.1 framgår bl.a. att upplysningarna som utväxlas ska omfattas av den sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten (min kurs.). Vidare framgår att upplysningarna får användas för administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella lagstiftningar avseende de skatter som omfattas av direktivet.

 Vem vågar lita på att sekretesslagstiftningen i alla EU-länder är lika rigorös och tillämpas lika rigoröst som den svenska?

BOLAGSSKATTERNA SJUNKER PÅ BRED FRONT?

Dagens Industri skriver den 22 november om sjunkande bolagsskatter.
Storbritanniens premiärminister Theresa May, som redan tidigare har sagt att målet är att sänka bolagsskatten till 17 procent, utesluter inte att bolagsskatten på sikt ska sänkas till nivåer under 15 procent. Det är också den nivå som Donald Trump har sagt sig sikta på för amerikanska bolag. Men hon har en bit kvar till Irlands 12 procent.
Med sänkta bolagsskattesatser för USA-bolag skulle gigantiska belopp kunna återföras till USA. I valkampanjen föreslog Trump en sänkning från 35 till 10 procent för återförda vinster. Enligt analysfirman Capital Economics antas amerikanska bolag ha ansamlat 2 500 miljarder dollar (Sveriges BNP motsvarar knappt 400 miljarder dollar) utanför USA.
I Ungern har Victor Orban flaggat för en sänkning av bolagsskattesatsen till 9 procent fr.o.m. 2017.

Man kan bara undra varför de stannar vid procentsatser över 0.

Den 23 november hade Institutet för Skatter och Rättssäkerhet ett stort seminarium under rubriken Skatt och Rättssäkerhet i en globaliserad värld. En stor del av diskussionen kom att kretsa kring omvärldens inverkan på det svenska rättssystemet och de utländska rättsregler som svenska domstolar, myndigheter och företag måste beakta. Naturligtvis diskuterades också BEPS påverkan. I den diskussionsgrupp jag tillhörde fick vi anledning att diskutera bolagsskattens betydelse och komplexitet och vilken risk för rättssäkerheten den utgör. När gruppledaren redovisade vår diskussion och antydde att lösningen kunde vara att avskaffa bolagsskatten, var reaktionen gapflabb. Så självklar uppfattas bolagsskatten och så otänkbar är föreställningen om att avskaffa bolagsskatten och så illa förberedd är landets ekonomiska och juridiska elit på den trend som nu tycks ta fart.

Avskaffa bolagsskatten.

IFA OCH BEPS

International Fiscal Association (IFA) är en internationell organisation som verkar för att med vetenskaplig inriktning studera och vidareutveckla internationell och komparativ skatterätt. Det är den enda fristående (non-governmental) och generella  (non-sectoral) internationella organisationen som sysslar med skattefrågor. Organisationen har ca 11 000 medlemmar från ca 90 länder. Medlemmarna tillhör alla kategorier professionellt verksamma skatteexperter från departement, skattemyndigheter, domstolar, akademier, affärs- och industrivärlden och konsult- och advokatvärlden m.m. I 50 länder har underföreningar (Branches) etablerats. Medlemmarna samlas årligen till en kongress. Varje medlemsland bidrar därvid med en nationalrapport över två givna ämnen, som sammanfattas i en generalrapport, vilken presenteras och diskuteras i paneler. Därutöver ordnas ett antal seminarier över olika aktuella ämnen.

Igår presenterades och diskuterades i den svenska IFA-föreningen de svenska bidragen till IFA-kongressen i Rio nästa år. Det ena bidraget, Assessing BEPS: Origins, standards, and responses, är skrivet av professorerna Bertil Wiman och Anders Hultqvist; det andra, The Future of Transfer Pricing, av Anders Alvin från Volvo och  från Skatteverket.

Det första ämnet handlar om genomförandet av en gigantisk pågående aktivitet som sammanfattas i akronymen BEPS, uttytt Base Erosion and Profit Shifting. Det är ett förslag till åtgärdsplan, framlagt av OECD i februari 2013, med syfte att förhindra att länders skattebaser eroderas genom att internationella bolag utnyttjar olika länders nationella skattelagstiftningar och därmed kan allokera intäkter och kostnader till länder med låg eller ingen beskattning alls. Åtgärdsförslaget lades fram på förfrågan av G20-länderna och det godkändes av G20-ländernas finansministrar under deras möte i Moskva i juli 2013.För att motverka att de olika nationella lagstiftningarna öppnar för internationell skatteplanering, föreslår OECD en åtgärdsplan (actions) med 15 fokusområden, vilka OECD har identifierat som särskilt problematiska. Dessutom föreslås omfattande informationslämnande för företagen och informationsutbyte mellan ländernas skattemyndigheter. Risken för läckor är uppenbar. Det är lätt att föreställa sig konsekvenserna av att hemlig information från strategiskt viktiga företag läcker ut till allmänheten eller främmande länders myndigheter. I själva verket kan föreställningen att det går likrikta alla länders företagsbeskattningssystem liknas vid ett stort Babelstornsbygge.

Det andra ämnet är mera traditionellt i den meningen att det behandlar ett rättsområde, Transfer Pricing. Transfer pricing omfattar föreställningen att det går att fastställa korrekta avräkningsvärden vid transaktioner mellan närstående företag. Principen är att prissättningen ska ske som mellan oberoende parter (armlängdsprincipen). OECD har i decennier utarbetat "manualer", Transfer Pricing Guidelines, för vilka metoder att fastställa priser som är godtagbara för beskattningsändamål. Att det går konstruera korrekta priser är naturligtvis en illusion, och tvisterna mellan företag och skattemyndigheter och mellan olika länders skattemyndigheter är legio. Ämnet är följaktligen från olika utgångspunkter och i någon form återkommande på så gott som varje IFA-kongress. På den nyss avslutade kongressen för 2016 i Madrid var sålunda BEPS ett framträdande ämne. Ett huvudämne hade rubriken Corporate Tax Officers Respond to BEPS, där ett antal företrädare för internationella företag deltog och redovisade hur anpassningen till BEPS fortskred och vilka problem som uppkom. Därtill kom även de traditionella seminarieseanserna om IFA/EU och IFA/OECD att till stor del handla om olika aspekter av BEPS. Entusiasmen inom OECD för BEPS var inte att ta fel på. En av OECD-representanterna i panelen såg tom. den kommande utvecklingen på det internationella beskattningsområde efter BEPS som "a brave new world". Aldous Huxleys dystopiska roman med den titeln förespeglar dock knappast någon lyckosam framtid för mänskligheten. För att hålla människorna på plats och medgörliga tilldelas de dagligen en ranson av den ultimata drogen soma. Månne har alla entusiastiska BEPS-anhängare redan fått en dos av soma?

De båda ämnena för kongressen i Rio tangerar varandra, eftersom transfer pricing är en viktig del i BEPS. Det föreslås dels ett omfattande dokumentationsarbete, så att företagen ska kunna motivera de använda priserna, dels regler om hur immaterialrätter, risk och kapital ska allokeras och prissättas samt hur koncernunika transaktioner kan värderas.

Genomförandet av BEPS-projektets olika delar pågår f.n. världen över och dragkampen om beskattningsunderlagen kommer att tillta. I det momentum som BEPS skapat, kommer staterna att aktualisera aspekter som gynnar dem och söka förhindra konsekvenser som  missgynnar dem. Det innebär en förändring i synen på var vinster ska anses ha uppstått. Brasilien, Indien, Indonesien och Kina och andra folkrika stater kommer att utnyttja den diskussion om fördelningsnycklar som kommer att uppkomma. De hävdar att värdet av etablerade varumärken är beroende av försäljning på deras marknader. I kraft av sin ekonomiska styrka kan de kräva att få beskatta en större andel av de multinationella företagens vinster.

Vad gäller BEPS genomförande i Sverige, varom ytterst få är  medvetna, påtalades i rapporten svårigheterna att överhuvudtaget kartlägga och beskriva arbetet. Vad som sker utförs helt och hållet i finansdepartementet och Skatteverket. Akademiska forskare, organisationen Svenskt Näringsliv och riksdagsmän, som har begärt att få ta del av finansdepartementets analyser och beräkning av utfallet, har nekats insyn. Finansministern har i ett anförande i riksdagen den 16 juni 2016 hävdat att Sverige skulle vara en vinnare. Andra hävdar att Sverige som ett lite land har mycket litet att sätta emot när de stora länderna flyttar fram positionerna. Det är ju fråga om att mäta något så efemärt som en företagskoncerns verkliga resultat - vilket till stor del innefattar framtidsbedömningar - och hur stor del därav som rätteligen tillkommer ett land där företaget (i någon svårdefinierbar mening) är verksamt. Den som skriker högst kommer att få rätt!

Det är faktiskt ganska enfaldigt att tro att just Sverige skulle gå vinnande genom processen. Finansministerns argument tycks vara att om skattereglerna likriktas över hela världen så att konkurrensvillkoren utjämnas, kommer Sverige att bli en vinnare, eftersom vi redan har en restriktiv lagstiftning mot skatteflykt och internationell skatteplanering.

Vinsten kommer dock inte att bestå i att få aktuella och förväntade intressen tillgodosedda i förhandlingarna om formuleringarna i BEPS-dokumenten, utan i om Sveriges företag i framtiden kommer att med stöd av dokumenten kunna hävda rätt till större andel av koncernvinsterna än idag. Det förefaller osannolikt. Regeringen har inte heller berett marken för en sådan utveckling. Snarare lär det bli så att Sverige får en mindre del av kakan, dvs. lägre svensk skatt. Därtill kommer att Sverige kommer att få reducera sin (lägre) skatt med den skatt som betalas till andra länder, dvs ett skattebelopp som blir högre pga. att dessa får större andel av vinsten. Två negativa effekter som gör att det kanske inte blir någon skatt alls till Sverige.

Egentligen är det egendomligt att arbetet med något så väsentligt, som att göra landet till en attraktiv plats för företagsetablering genom en gynnsam skattelagstiftning, inte görs i samverkan med dem som ska göra jobbet. Ingen frågar näringslivet vad det vill ha; ja, regeringen till om med nekar insyn i de bedömningar den gör.

Nu kan man ju undra hur en beskattning av företagsvinst kan göras gynnsam för företagen.

Med tanke på det enorma arbete som lagts ned på BEPS och som pågår runt om i världen att implementera reglerna, måste man tro att bolagsskatterna är av fundamental betydelse för länderna. Det är de inte. I de allra flesta länderna svarar bolagsskatterna för omkring 5 procent av samtliga skatter.

Genom beskattningen omfördelas ett lands produktionsresultat. Något annat finns inte att dela på. Produktionsresultatet (bruttonationalprodukten, BNP) beräknas till summan av konsumtion och bruttoinvesteringar. Spegelbilden av BNP är bruttonationalinkomsten (BNI), som består av löner och sparande. Den stora skattebasen, lönekostnaderna, som också motsvarar konsumtionen, utgör ca 75 procent av BNP/BNI. Bruttoinvesteringarna, dvs den del av produktionen som inte konsumeras, motsvarar ca 25 procent. Om avskrivningarna beräknas till 30 procent, utgör nettoinvesteringarna, dvs. företagsvinsterna, 17,5 procent. Investeringarna/företagsvinster utgörs här inte bara av vinster in privata företag utan också av offentliga investeringar och investeringar i organisationer som inte är skattesubjekt. Om drygt hälften av alla vinster uppkommer i skattesubjekt utgör bolagsskattebasen kanske 10 procent av BNP. BNP uppgår till ca 4 tusen miljarder kronor. Med en skattesats på 22 procent skulle totala skatten bli ca 88 miljarder kronor. Enligt budgetpropositionen för 2017 s. 469 beräknas företagsskatterna för år 2016 till 105,5 miljarder kronor.

Skattebasen är kanske 10 procent av BNP, vilket innebär att staternas inkomst från bolagsskatten av ofrånkomliga rent strukturella skäl aldrig kan bli stor. Dessutom är bolagsskattebasen mycket känsligare är löne- och konsumtionsskattebaserna, eftersom investeringsbeslut baseras på avkastning efter skatt. Vidare finansieras bolagsskatten av företagens kunder, anställda och delägare, varför bolagsskatten endast är kameral. Den skatt som bolagen betalar kan ses som en förskottsbetalning av de skatter på löneinkomster, lönekostnader, räntor, utdelningar och konsumtion som i sinom tid ändå skulle komma att betalas. I det långa loppet är det bara individer som betalar skatt.

Avskaffa bolagsbeskattningen

VAD INNEBÄR BEPS OCH VAD INNEBÄR DET FÖR SVERIGE

Krister Andersson, näringslivets skattesakkunnige, har skrivit en synnerligen läsvärd artikel under ovanstående rubrik i tidskriften Skattenytt nr 9 2016 sid. 639.
Anbefalles till läsning.
Det enda som saknas är den självklara slutsatsen: avskaffa bolagsbeskattningen.

VINNER ELLER FÖRLORAR SVERIGE PÅ BEPS?

Krister Andersson, skattechef på Sveriges Näringsliv, kritiserar i ett inlägg i SvD den 13 augusti finansminister Magdalena Andersson för att hon inte lämnar ut finansdepartementets beräkningar av hur Sverige skulle vinna på de förändringar av de internationella skattereglerna för företag som successivt genomförs inom ramen för BEPS-projektet. BEPS uttyds Base Erosion Profit Shifting, dvs åtgärder som företag verksamma inom flera länder vidtar för att  minimera sina skattekostnader. Genom de regler och principer som genomförs genom BEPS-projektet är det meningen att det ska bli svårare för företagen att själva råda över hur vinsterna fördelas.
Själv menar Krister Andersson att  genomförandet av BEPS tvärtom kommer att minska den svenska skattebasen.
BEPS-processen har väckt förhoppningar hos många länder att de ska kunna dra till sig beskattningsunderlag, som de hittills anser tillförts industriländer. Det kan därför antas att länder som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Syd-Afrika (BRICS-staterna) kommer att hävda att större andelar av företagens vinster ska hänföras och beskattas i deras länder. Den här typen av regler är inte objektivt fastställbara, utan inom ramen för regelverket kan vitt skilda meningar föreligga om vilken vinstfördelning som är den riktiga. Ytterst blir det en förhandlingsfråga mellan staternas skattemyndigheter. Små länder som Sverige kommer inte att ha mycket att sätta emot.
Även om BEPS-processen leder till större informationsutbyte mellan länderna och därmed till ökade svårigheter för företagen att dölja var vinsterna uppkommer, är det knappast troligt att Sverige skulle bli vinnare. Kanske kommer hela den svenska skattebasen från internationellt verksamma svenska företag att försvinna utomlands. Om så blir fallet är det lika bra att avskaffa bolagsbeskattningen. Det skulle innebära att svenska företag befrias från det gissel som bolagsbeskattningen innebär. Attraktionen för utländska företag och utländskt kapital att etablera sig i Sverige skulle öka.
Är det så som Magdalena Andersson motiverar att Sverige skulle bli vinnare på BEPS?
Troligen inte.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

FINANSMINISTERMÖTE OM SKATTEFLYKT

EU:s finansministrar tvistar om hur omfattande EU:s regler mot skatteflykt för företag ska vara, skriver den SvD den 24 maj. De ska mötas den 25 i Brüssel. Sverige och sju andra EU-länder kämpar för att stryka en regel om överflyttning av beskattning (switch-over) från andra länder.


En helt onödig tvist om ett helt onödigt förslag, som kommer att komplicera företagsbeskattningen ytterligare till höga kostnader. En beskattningsform som ger små inkomster. Som inte kan ge stora inkomster, eftersom skattebasen för företagsvinster är så liten i förhållande till löner och konsumtion.


En onödig, skadlig, rättsäkerhetsriskerande, resurskrävande skatt.


Avskaffa bolagsbeskattningen.


Mötet slutade i oenighet, förstås. Nästa möte blir den 17 juni i Luxemburg.

EUs BEPSinspirerade förslag NEDRÖSTAT I RIKSDAGEN

Den 28 januari 2016 presenterade EU-kommissionen ett paket med åtgärder för att motverka skattefusk. Genom förslaget införs bl.a. ett obligatoriskt årligt utbyte mellan medlemsländer av information om multinationella företagsgruppers inkomstbelopp, vinst före inkomstskatt, betald och upplupen inkomstskatt, antalet anställda, aktiekapital, outdelad vinst och materiella anläggningstillgångar.
Medan finansministern hälsade förlaget välkommet, har Riksdagens skatteutskott i ett utlåtande(2015/16:SkU) nu satt sig på tvären. Det förefaller dock mest vara kritik mot hur förslaget hastats fram och att det föregripit de parlamentariska processerna i medlemsländerna. Storbritannien har lämnat en parlamentarisk reservation mot överenskommelsen.
Tobias Wikström kritiserar förslaget i Dagens Industri den 6 april på både principiella och praktiska grunder. Han avslutar sin artikel med orden:

Det är som om bolagsskatt vore den viktigaste inkomsten för världens länder. Så är det inte och så ska det inte heller vara. Det bästa skattebiståndet den rika världen kan ge är att bygga upp fattiga länders skatteförvältning så att det blir bättre på att ta in normala skatter, alltså inkomstskatt, fastighetsskatt och moms.

Han kunde skrivit att det inte heller kan vara så. Bolagsskatten omfattar i princip endast den del av nettonationalinkomsten som inte utgörs av löner; närmare bestämt kanske hälften därav, dvs. nettoinvesteringarna i privat (dvs skattepliktig) sektor. Det rör sig om en skattebas på enstaka procent av totala NNP.


Hela det gigantiska projekt, som under beteckningen BEPS (base erosion, profit shifting) drivits av OECD och som också anammats av EU, kan komma att leda till fundamentalt förändrade förutsättningar med nya beskattningskrav från olika håll. De svenska företagen kommer att möta högre utländska skattekrav, vilket inte behöver bekomma dem särskilt mycket, eftersom den utländska skatten kan avräknas mot den svenska. Men för Sverige blir det totalt lägre bolagsskatteinkomster. Det kanske inte blir någon svensk skatt alls från svenska internationella företag; bara från de inhemska, vilket leder till konkurrenssnedvridning.
Om det inte blir någon skatt, varför då inte avskaffa skatten. Den bara krånglar till det.


Avskaffa bolagsskatten.

BEPS - ETT VILLOSPÅR

Villospår i jakten på skatteplanering är rubriken på ledaren den 28 januari i Dagens Industri. Jag tror det är första gången jag ser en seriös kommentar i en svensk tidning till G 20-ländernas, OECDs och EUs kampanj mot företagens skatteplanering, BEPS, Base Erosion, Profit Shifting. Vad som pågår är nog tämligen okänt för de flesta ledande politiker och helt okänt för den stora allmänheten.
Tobias Wikström skriver på det hela taget insiktsfullt, men han missar den självklara slutsatsen  av vad han skriver:

avskaffa bolagsbeskattningen.

BEPS I EU

EU-kommissionen har idag i OECDs BEPS-kampanjs efterföljd presenterat sitt bidrag i kampen mot kringgåendet av bolagbeskattningen.
Rättvis beskattning: EU-kommissionen föreslår nya åtgärder mot skatteflykt bland företag kallas aktstycket i svensk översättning.

EU-kommissionen inleder idag ett nytt kapitel i sin kampanj för rättvis, effektiv och tillväxtvänlig beskattning i EU, med nya förslag för att bekämpa skatteflykt bland företag

skriver man. Hur kan en bolagsbeskattning kallas TILLVÄXTVÄNLIG? Bolagsbeskattningen är riktad direkt och uteslutande mot företagens vinst, dvs deras tillväxt.
Men det blir säkert tillväxt inom skattekonsultkåren och inom akademierna.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

FAIR SHARE

Svenskt Näringslivs skatteansvarige Krister Andersson och hans danske motsvarighet Jacob Ravn kommenterar i SvD den 5 november EU-kommissionens och kommissionären Margrethe Westagers påpekande om att företagen ska betala en "fair share" i skatt (i de olika länder de är verksamma). Det kan bli dyrt påpekar kommentatorerna; ett exempel på vad förslaget om en gemensam europeisk bolagsskattebas (CCCTB) skulle medföra innebär skattebortfall på 15 resp. 10 miljarder kr för Sverige resp. Danmark. Ännu värre kan det bli om den pågående processen om Base Erosion Profit Shifting (BEPS) omsätts i verklighet. Då kan europeiska länder komma att förlora ännu större belopp, när stora utomeuropeiska länder kräver en större del av kakan.


Att främmande länder i kraft av sin ekonomiska styrka kan tvinga av företag skatter är inte mycket att göra åt. Risken för länderna är att utländska investerare avstår från att verka i dem, om närvaron kostar för mycket. Om svenska företag drabbas av högre europeiska och/eller utomeuropeiska bolagsskatter blir konsekvensen att de svenska bolagsskatterna reduceras - inte bara därför vår andel enligt någon "fair share"-princip blir mindre, utan dessutom för att Sverige för att undvika internationell dubbelbeskattning avräknar utländsk skatt från den svenska skatten på ett bolags hela världsvinst.


Då kanske det inte blir någon svensk bolagsskatt alls från Sveriges internationellt verksamma företag. 


Nu utgör bolagsskatterna bara några entals-procent av de totala skatteinkomsterna,  så några dramatiska förluster är det inte fråga om. Och om det ändå inte blir några bolagsskatteintäkter från Sveriges multinationella företag, kunde den svenska skatten lika gärna avskaffas helt. Eftersom bolagsskatten för administrationen, domstolarna, rättsväsende, skattekonsulteri och akademier förbrukar några 10-tal miljarder kronor i resurser vore det en vinst för Sverige. Dessutom förenklas företagandet, och avkastningen för utländska investeringar i Sverige ökar. Så också för de enbart i Sverige verksamma företagen. Det som inte går bort i bolagsskatt blir lön och utdelning - som beskattas.


Vad väntar vi på?




Avskaffa bolagsbeskattningen.

BEPS

Till dags dato verkar endast Dagens Industri ha observerat BEPS-rapporten från OECD. I en ledare den 15 oktober kommenteras och kritiseras förslaget.
DI observerar ett problem i själva förutsättningen för förslaget.

Bolagsskatt är bara en mindre del av världens skatteinkomster. Andelen borde vara ännu mindre; det stora skatteproblemet i fattiga länder är nämligen att deras skattemyndigheter inte lyckas driva in vanlig inkomstskatt och  moms.

Magdalena Andersson bekräftar ofrivilligt i sitt debattinlägg [på DI Debatt] att skatteflyktsproblemet inte rimligen kan vara det som hotar världens välfärdssystem; slår man ut det på jordens befolkning blir det några hundralappar per person. Det bästa skattebiståndet är alltså att hjälpa fattiga länder att bygga upp en okorrumperad statsförvaltning.

Det är inte ofta man ser tidningarna bagatellisera bolagsskatteproblemet så pass. Man får vara tacksam för det lilla. Att gå längre och inse att bolagsskatten är kontraproduktiv, skadlig och onödig verkar svårare.


Om BEPS-projektet skulle resultera i att utvecklingsländer tillåts ta en större andel av företagens vinster är det emellertid knappast någon katastrof för företagen. De kommer i sina hemländer att kunna avräkna ett större belopp av utländska skatter, så skattebördan blir oförändrad. Hemländerna får visserligen lägre skatteinkomster, med bolagsskatternas andel av de totala skatteinkomstenar är ändå nästan försumbar.  Intressantare är om företagen är lika intresserade av etablering i u-länderna, om dessa genom  högre skatter tar mera betalt för företagens etablering och verksamhet. Den effekten skulle bli ännu mer påtaglig om hemländerna skulle avskaffa sin bolagsbeskattning. Den högre avräkningen av utländska skatter skulle göra ett sådant steg lättare att ta.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

OECD har presenterat underlaget för G20-ländernas förhandlingar om internationell skatteflykt, Base Erosion Profit Shifing (BEPS)

På initiativ av G20-ländernas ledare har OECD i 2013 års plan för kamp mot internationell bolagsskatteflykt (BEPS Action Plan) identifierat 15 områden att bearbeta. En rapport lades fram den 5 oktober för diskussion på G20-ländernas finansministermöte i Lima den 8 oktober. Stor beslutsamhet präglar arbetet och omfattande resurser har lagts ned. Förväntningarna är mycket stora; både att den internationella bolagsskatteflykten skall bemästras och att utvecklingsländer ska tillföras större del av bolagsskattekakan.


Rapporten och sammandrag finns här.


Rapporten omfattar 15 Action plans.


1.  Den digitala ekonomins skatteproblem.
2.  Olika länders skilda behandling av finansiella instrument (hybrid mismatch arrangements).
3.  Skärpning av CFC-regler; beskattning av närstående utländska företag (Controlled Foreign Companies).
4.  Begränsning av avdragsrätten för räntor och andra finansiella betalningar.
5.  Motverkan av skadlig skatteplanering; informationsutbyte och substans.
6.  Motverkan av missbruk av skatteavtal, treaty shopping.
7.  Motverkan av konstlat undvikande av fast driftställe.
8 - 10. Transfer pricing avseende rättigheter och immateriella tillgångar måste knytas till värdeskapandet.
11. Insamling och analys av data om BEPS och hur det ska arrangeras.
12. Tvång för företag att avslöja sina metoder för aggressiv skatteplanering.
13. Transfer pricing dokumentation.
14. Effektivare metoder för lösning av tvister mellan ländernas skattekrav.
15. Utveckling av ett multilateral instrument för att strömlinjeforma existerande bilaterala skatteavtal.


Ambitionerna är som synes höga. Något motsvarande har väl aldrig setts. Det ska bli mycket spännande att se hur detta ska kunna genomföras.


I rapporten hävdas att skatteförlusterna skulle vara 100-240 miljarder USD årligen. Låter ofantligt mycket men sägs i rapporten motsvara 4-10 procent av globala bolagsskatteinkomster. Då ska man komma ihåg att ytterst sällan motsvarar bolagsskatteinkomsterna mer än 7-8 procent av staternas totala skatteinkomster. Så det är en LITEN  men extremt komplicerad skatt.


Min gissning är att detta är en av de sista spikarna i bolagsskattekistan. Systemet kommer att implodera under sin egen tyngd.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

DEN FRUKTLÖSA JAKTEN PÅ SKATTEN

Jakten på bolagsskatten går vidare. Både OECD och G20-länderna (BEPS-projektet) bedriver en intensiv verksamhet. EU-parlamentet röstade nyligen igenom ett förslag om att alla stora bolag ska vara tvungna att redovisa hur mycket skatt de betalar i varje land. I förslaget ingår också krav på att företagen ska redovisa vilka tillgångar de har och hur många anställda det finns i varje land. EU-parlamentet vill också att företagen ska vara tvungna att tydligt redovisa ägarförhållanden. Parlamentet vill att kraven ska gälla alla börsnoterade företag och även stora onoterade bolag. Vad definitionen av ett stort bolag kommer att bli återstår att se när ministerrådet och EU-kommissionen har behandlat frågan. Först då kommer det att bli en skarp lag som sedan implementeras i Sverige.




I Sverige hölls den 3 juni ett seminarium i Riksdagens skatteutskott om BEPS-projektets konsekvenser.


2015 års World Investment Report från FN-organet UNCTAD avlämnades nyligen. SvD rapporterade den 14 juli från presskonferensen, men artikeln berör endast den del av rapporten som handlar om bolagsskatteflykten.




Det hävdas i rapporten att  u-länderna går miste om bolagsskatter motsvarande 100 miljarder USD årligen genom att bolagen kanaliserar sina vinster via offshore-bolag. Bara Jungfruöarna ska ha tagit emot 60 - 90 miljarder dollar årligen. Det finns ju flera skatteoaser så totalbeloppet är säkerligen större, men det är å andra sidan inte bara beskattningsunderlag från u-länder som kanaliseras dit.




Nu är det här räkneexempel. Vad skulle hända om bolagen verkligen skulle betala skatterna? Skulle investeringarna då gjorts? Även länder som Nederländerna, Ungern och Luxemburg erbjuder förmånliga skattevillkor för utländska företag, påstås det. "Sådana upplägg gör att företagen undviker att betala skatt i utvecklingsländerna." Menar man att i-länder skulle höja sina skatter för att möjliggöra för u-länderna att dra in skatter?!




Å andra sidan ger Unctad en siffra på hur utländska investerare bidrar med skatteinkomster till utvecklingsländerna; 730 miljarder dollar årligen. Den siffran skulle kanske vara 100 miljarder lägre om bolagen inte slussade sina vinster till Jungfruöarna. Investeringarna skulle kanske gjorts någon annanstans. Kanske skulle kapitaltillflöde, sysselsättning och välstånd vara väsentligt högre om bolagens närvaro och aktivitet inte bestraffades med beskattning av de värden de skapar och de som verkligen bekostar bolagsskatterna - de anställda och konsumenterna i landet - betalar skatterna. Det är för dem som staten drar in skatter och det är de som har glädje av statens skatteinkomster. Bolagen kan göra sina investeringar annorstädes.
Viss tillnyktring kan skönjas i artikelns sista stycke, där Unctads biträdande generaldirektör, Joakim Reiter, säger: "Visst är det absolut nödvändigt att täppa igen hålen för att motverka skatteflykt. Men om det sker på ett sådant sätt att investeringsflödet samtidigt stryps är det knappast en hållbar lösning för u-länderna".


Att beskatta just vinsten är nog det dummaste de kan göra.


Avskaffa bolagsbeskattningen.








Här följer sammandraget av Unctad-rapportens skatteavsnitt:

INTERNATIONAL TAX AND INVESTMENT POLICY COHERENCE

Intense debate and concrete policy work is ongoing in the international community on the fiscal contribution

of MNEs. The focus is predominantly on tax avoidance – notably in the G20 project on base erosion and profit

shifting (BEPS). At the same time, sustained investment is needed in global economic growth and development,

especially in light of financing needs for the Sustainable Development Goals (SDGs). The policy imperative is to

take action against tax avoidance to support domestic resource mobilization and continue to facilitate productive

investment for sustainable development.

 

UNCTAD estimates the contribution of MNE foreign affiliates to government budgets in developing countries at

approximately $730 billion annually. This represents, on average, some 23 per cent of total corporate contributions and 10 per cent of total government revenues. The relative size (and composition) of this contribution varies by country and region. It is higher in developing countries than in developed countries, underlining the exposure and dependence of developing countries on corporate contributions. (On average, the government budgets of African countries depend on foreign corporate payments for 14 per cent of their funding.)

 

Furthermore, the lower a country is on the development ladder, the greater is its dependence on non-tax revenue

streams contributed by firms. In developing countries, foreign affiliates, on average, contribute more than

twice as much to government revenues through royalties on natural resources, tariffs, payroll taxes and social

contributions, and other types of taxes and levies, than through corporate income taxes.

 

MNEs build their corporate structures through cross-border investment. They do so in the most tax-efficient

manner possible, within the constraints of their business and operational needs. The size and direction of FDI

flows are thus often influenced by MNE tax considerations, because the structure and modality of investments

enable opportunities to avoid tax on subsequent investment income.

 

An investment perspective on tax avoidance puts the spotlight on the role of offshore investment hubs (tax

havens and special purpose entities in other countries) as major players in global investment. Some 30 per cent

of cross-border corporate investment stocks have been routed through offshore hubs before reaching their

destination as productive assets. (UNCTAD’s FDI database removes the associated double-counting effect.)

 

The outsized role of offshore hubs in global corporate investments is largely due to tax planning, although other

factors can play a supporting role. MNEs employ a range of tax avoidance levers, enabled by tax rate differentials

between jurisdictions, legislative mismatches, and tax treaties. MNE tax planning involves complex multilayered

corporate structures. Two archetypal categories stand out: (i) intangibles-based transfer pricing schemes and (ii)

financing schemes. Both schemes, which are representative of a relevant part of tax avoidance practices, make

use of investment structures involving entities in offshore investment hubs – financing schemes especially rely on

direct investment links through hubs.

 

Tax avoidance practices by MNEs are a global issue relevant to all countries: the exposure to investments from

offshore hubs is broadly similar for developing and developed countries. However, profit shifting out of developing

countries can have a significant negative impact on their prospects for sustainable development. Developing

countries are often less equipped to deal with highly complex tax avoidance practices because of resource

constraints or lack of technical expertise.

 

Tax avoidance practices are responsible for a significant leakage of development financing resources. An

estimated $100 billion of annual tax revenue losses for developing countries is related to inward investment

stocks directly linked to offshore hubs. There is a clear relationship between the share of offshore-hub investment

in host countries’ inward FDI stock and the reported (taxable) rate of return on FDI. The more investment is

routed through offshore hubs, the less taxable profits accrue. On average, across developing economies,

every 10 percentage points of offshore investment is associated with a 1 percentage point lower rate of return.

These averages disguise country-specific impacts.

Tax avoidance practices by MNEs lead to a substantial loss of government revenue in developing countries.

The basic issues of fairness in the distribution of tax revenues between jurisdictions that this implies must be

addressed. At a particular disadvantage are countries with limited tax collection capabilities, greater reliance on

tax revenues from corporate investors, and growing exposure to offshore investments.

 

Therefore, action must be taken to tackle tax avoidance, carefully considering the effects on international

investment. Currently, offshore investment hubs play a systemic role in international investment flows: they

are part of the global FDI financing infrastructure. Any measures at the international level that might affect the

investment facilitation function of these hubs, or key investment facilitation levers (such as tax treaties), must

include an investment policy perspective.

 

Ongoing anti-avoidance discussions in the international community pay limited attention to investment policy.

The role of investment in building the corporate structures that enable tax avoidance is fundamental. Therefore,

investment policy should form an integral part of any solution to tax avoidance.

 

A set of guidelines for coherent international tax and investment policies may help realize the synergies between

investment policy and initiatives to counter tax avoidance. Key objectives include removing aggressive tax

planning opportunities as investment promotion levers; considering the potential impact on investment of antiavoidance measures; taking a partnership approach in recognition of shared responsibilities between host,

home and conduit countries; managing the interaction between international investment and tax agreements;

and strengthening the role of both investment and fiscal revenues in sustainable development as well as the

capabilities of developing countries to address tax avoidance issues.

 

 

 

WIR14 showed the massive worldwide financing needs for sustainable development and the important role that

FDI can play in bridging the investment gap, especially in developing countries. In this light, strengthening the

global investment policy environment, including both the IIA and the international tax regimes, must be a priority.

The two regimes, each made up of a “spaghetti bowl” of over 3,000 bilateral agreements, are interrelated, and

they face similar challenges. And both are the object of reform efforts. Even though each regime has its own

specific reform priorities, there is merit in considering a joint agenda. This could aim for more inclusiveness, better

governance and greater coherence to manage the interaction between international tax and investment policies,

not only avoiding conflict between the regimes but also making them mutually supportive. The international

investment and development community should, and can, eventually build a common framework for global

investment cooperation for the benefit of all.