OFFENTLIGT SEMINARIUM I RIKSDAGENS SKATTEUTSKOTT

Internationellt samarbete mot skatteflykt


OECD inledde tillsammans med G 20-länderna under våren 2013 ett stort och övergripande arbete med att se över de internationella skatteprinciperna på centrala områden med syfte att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). Arbetet har bedrivits enligt en handlingsplan för arbetet inom 15 olika åtgärdsområden.

Utvecklingsländerna anses vara stora förlorare när det gäller skatteflykt. Inom BEPS-projektet har en strategi utvecklats för att involvera utvecklingsländerna i projektet. Deras medverkan är nödvändig om man ska nå global skattestandard. Det finns anledning att anta att u-länderna kommer att kräva att få en större andel av det beskattningsunderlag som bolagsvinsterna utgör.

Parallellt med BEPS-projektet bedrivs inom EU ett arbete för harmonisering av bolagsbeskattningsreglerna inom unionen. En betydelsefull del därav kan sammanfattas under akronymen CCCTP (common consolidation corporate tax base).

Riksdagens skatteutskott arrangerade den 3 juni ett seminarium för att belysa vad BEPS-projektet kan förväntas betyda globalt, för Sverige, för det svenska skattesystemet och svenska företag. En annan väsentlig fråga rör utvecklingsländernas medverkan i projektet och deras möjligheter att implementera BEPS-projektets resultat.

Här ska inte närmare beskrivas vad projekten innebär, utan det räcker med att konstatera att det drivs på från högsta politiska nivå och att avsevärda resurser läggs ned i arbetet samt att, om projekten omsätts i praktisk handling, detta kommer att medföra både politiska och praktiska komplikationer av monumental omfattning. Först ska alla berörda länder komma överens. Därefter ska överenskommelsen ratificeras och omsättas till lag i bortåt 35 stater. Därefter kommer ländernas myndigheter och domstolar att utveckla sin uppfattning om överenskommelsens och lagstiftningens innehåll i konkreta fall. De omständigheter som gäller vid tidpunkten för när överenskommelsen träffas kommer att ändras under trycket av politiska och ekononomiska förändringar, vilket kommer att leda till krav på omförhandlingar mellan staterna.

Om vissa länder som resultat av projektet kommer att tilldelas en större andel av det totala beskattningsunderlaget, kommer detta att innebära – inte bara att andra länder får en mindre andel och därmed minskade skatteinkomster – utan att bolagsskatten på resterande andel kommer att reduceras med den högre skatt som företagen måste betala i främmande land. För att undvika dubbelbeskattning av samma vinst finns nämligen sedan gammalt överenskommelser mellan de flesta staterna, om att hemmastaten ska reducera sin skatt med vad som betalats i det främmande landet. Det kommer därför att uppstå mycket kraftiga förskjutningar mellan länderna av skatteintäkterna. Hur ska det land förhålla sig som med stor säkerhet kommer att förlora stora bolagsskatteintäkter på grund av BEPS?

Vid seminariet framfördes synpunkter på BEPS-arbetet från personer från olika organ och intresseområden. Huvudtalare var Grace Perez-Navarro, Deputy Director vid OECD's Centre for Tax Policy and Administration. Andra talare kom från biståndsorganisationer och näringsliv. Finansminister Magdalena Andersson berättade om den svenska regeringens syn. Alla förutsatte givetvis att beskattningen av bolagsvinster ska bestå.

 

Varför?

Bolagsskatten är i de flesta industriellt utvecklade länder obetydlig i relation till de totala skatterna. I Sverige är bolagsskattens andel 5 procent (94 av totalt 1.735 mdr kr enligt prop. 2014/15:1 sid. 361). Endast ett fåtal länder har större andel än 10 procent. I utvecklingsländer angavs vid seminariet att andelen kunde vara dubbelt så hög.

Denna ekonomiskt sett obetydliga skatt kräver en extremt komplicerad lagstiftning. Eftersom den är så komplicerad är den också svår att tolka och förorsakar betydande arbete för skattemyndigheter, domstolar och rättsvårdande myndigheter. Lagstiftaren måste göra ständiga ingrepp för att förhindra att luckor och ofullkomligheter i lagstiftningen utnyttjas. Eftersom skattebeloppen i de individuella fallen är stora, tiotals eller hundratals miljoner är inte ovanliga, finns stora ekonomiska vinster att göra på att göra rätt och stora förluster på att förbise eller missförstå vissa bestämmelser. Än lönsammare kan det vara att upptäcka ofullkomligheter och utnyttja dem. Följaktligen kan bolagsskattesystemet göda arméer av välbetalda skattekonsulter, advokater, akademiker m.fl.

Regler som påverkar resultatet av investeringar och andra affärsbeslut leder till snedvridningar och effektivitetsförluster. Skatteregler gör det i hög grad. Utöver kostnader för direkt förbrukning av resurser och intellektuell kompetens förorsakar därför bolagsbeskattningen indirekta kostnader i mera svårmätbar form.

 

Är bolagsbeskattningen verkligen nödvändig?

Det brukar hävdas att värden ska beskattas när de skapas. Eftersom fysiska personer, individer, beskattas för sina inkomster, ska också bolagen beskattas för sina, sägs det. Denna uppfattning, om än allmänt omfattad, är felaktig. Bolagen har till uppgift att skapa värden; individer konsumerar dessa värden. Bolag och individer har således diametralt olika roller i samhället. Det finns ingen anledning att beskatta dem på liknande sätt för sina inkomster. För övrigt är ”inkomst” inte rätt uttryck för bolag, eftersom det leder tanken fel. Ett mera rättvisande ord är ”vinst”. Vinsten är det behållna resultatet av bolagens aktiviteter för att skapa nya värden. Vinsten är bolagens tillväxt. Vinsten är underlaget för den framtida produktionen och gör det möjligt att producera mera och billigare varor och tjänster till alla individers båtnad och glädje.

Bolagsbeskattningen bestraffar i själva verket denna aktivitet. Genom beskattningen förhindras företagen att växa till i den takt det förmår. Paradoxalt nog betalar företag som gör förlust, dvs. fördärvar tillgångar och värden som redan finns, ingen skatt. Varför behöver sådana företag inte betala någon ersättning för den infrastruktur i form av säkerhet, rättstrygghet, kommunikation och annan infrastruktur som staterna tillhandahåller?

Bolagen bekostar inte sina egna skatter. Nej, hur skulle det gå till? Hur skulle de få pengar från ingenstans? Bolagens skatter utgör en kostnad bland andra som företaget måste ta hänsyn till. Täckning för kostnaden måste täckas som alla andra kostnader. Ett särskilt problem är att skattekostnaden inte är känd förrän räkenskapsåret är slut och bokslutet visar vilken vinst som uppkommit. Beroende på elasticiteter för utbud och efterfrågan på varor, tjänster och arbetskraft rullas skattekostnaden över på löntagare och konsumenter, dvs. individer. Det är bara dessa som drabbas av bolagens skattekostnad som restriktion för sitt ekonomiska agerande, konsumtion och sparande. Konsumenten får höjt pris, arbetstagaren lägre lön. Om skattekostnaden på grund av nämnda elasticiteter inte kan övervältras, drabbar bolagsskatten aktieägarna i form av lägre utdelningar eller lägre värdestegring på aktierna. Aktieägarna kommer att reagera genom att minska sina investeringar. Att beskatta bolag är därför bara ett sätt att dölja vem som verkligen bekostar skatten.

Om bolagsskatten sänks, ökar företagens räntabilitet och sänks deras avkastningskrav. Investeringar, produktion och sysselsättning ökar. Vad är viktigast? Är det att företagen växer och ger sysselsättning och producerar nyttigheter, eller är det möjligheten att beskatta dem? Diskussionen i skatteutskottet gav intryck av att det var det senare.

Utan bolagsskatt försvinner bolagsskatteflykten. Det finns då ingen anledning att sätta upp komplicerade strukturer i flera länder och utnyttja olika länders skilda skatteregler och skatteavtal. Under det senaste decenniet har bolagsskattesatserna sänkts avsevärt i den industrialiserade delen av världen. Vissa stora länder med stor hemmamarknad kan fortfarande ha höga skattesatser, andra har sänkt dem. Före skattereformen i början av 1990-talet hade Sverige inklusive den s.k. vinstdelningsskatten en bolagsskattesats på uppemot 60 procent. I dag är den 22 procent och den föreslås sänkt till 16 procent. Bolagsskatten utgör trots det en oförändrad andel av de totala skatterna – en liten andel.

Avskaffa bolagsbeskattningen. Efter några års anpassning kommer ingen (utom skattekonsulterna) att sakna den. Företag fattar sina beslut endast på affärsmässiga grunder och utan sidoblickar på några skattekonsekvenser; komplicerade skattebetingade bolagsstrukturer kommer att försvinna, skatter på skapandet av nya resurser (inkomstskatter) kommer att betalas av dem som bär dem, fysiska personer. Rent teknisk må de betalas av företagen (löneskatter och preliminärskatter för inkomstskatten) men varje skattebetalning kan hänföras till individuella personer.