EFFEKTIV MARGINALSKATT

Nationalekonomerna Jacob Lundberg och Alexander Fritz Englund visar i studien The taxation of high-income earners: An international comparison från European Policy Information Center (Epicenter) ett antal länders högsta effektiva marginalskattesatser, dvs skattesatsen på den sista kronans inkomst i ländernas högsta inkomstskikt. I studien inkluderas arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatt. Därav beteckningen effektiva marginalskatten. Rapporten kommenteras i SvD den 13 februari.
För Sveriges del utgår kommunal inkomstskatt med ca 32 procent och statlig inkomstskatt med som högst 25 procent. På samma inkomst betalas ca 31 procent i sociala avgifter och mervärdesskatt med normalt 25 procent; i vissa fall bl.a. livsmedel med 12 procent. För vissa varor tillkommer särskilda konsumtionsskatter på alkohol, tobak, bränsle, el mm. Nu går det inte att bara addera skattesatserna; vi är redan långt över 100 procent. De sociala avgifterna är i regel avdragsgilla för arbetsgivarna och konsumtionsskatter betalas endast med beskattade inkomster. Formeln för beräkning av den effektiva marginalskattesatsen visas i rapporten.
L-E beräknar den effektiva marginalskatten i det högsta inkomstskiktet i Sverige till 75 procent, vilket ger Sverige första plats. I botten av 31 undersökta länder ligger Slovakien med 36 procent.
En allvarlig brist med rapporten är att det inte framgår i vilket läge den högsta marginalskattesatsen för inkomstskatten nås. Det är bara den som är avgörande för totalresultatet, eftersom alla andra skatter är proportionella. I Sverige nås högsta inkomstskattesats, 57 procent, vid 638 400 kr. Det är ju stor skillnad om skattesatsen nås vid den nivån eller vid t.ex. 2 milj. kr. På min förfrågan har Lundberg invänt att det skulle bli för komplicerat att redovisa. Jag har svårt att inse det. Det skulle bli knepigt att rangordna länderna, men det kan knappast vara svårt att ange högsta skiktgränsen för varje land, och sen kan var och en göra sina bedömningar.