KOMMISSIONEN ÖVERKLAGAR EU-DOMSTOLENS BESLUT I APPLE-MÅLET

 EU-domstolens underinstans, Tribunalen (General Court)  underkände den 15 juli  EU-Kommissionens beslut från 2016 om beskattningen av Apple Sales International (ASI) och Apple Operations Europe (AOE). Kommissionen har den 25 september överklagat domen till EU-domstolen.

We have to continue to use all tools at our disposal to ensure companies pay their fair share of tax. Otherwise, the public purse and citizens are deprived of funds for much needed investments – the need for which is even more acute now to support Europe's economic recovery, skriver kommissionären Margrethe Vestager. 

Det är, som synes, inte juridik utan politik.

JURIDIKEN MOT POLITIKEN I EU-DOMSTOLEN

EU-domstolens underinstans, Tribunalen (General Court) har den 15 juli undanröjt EU-Kommissionens beslut från 2016 att underkänna den irländska skattemyndighetens beslut från 1991 och 2007 om beskattningen av Apple Sales International (ASI) och Apple Operations Europe (AOE). 2007 års beslut gällde till 2014. Skattemyndighetens beslut avsåg hur bolagen skulle beskattas i Irland för sina aktiviteter i de irländska verksamheterna. Kommissionen ansåg att skattemyndighetens beslut innebar olagligt statsstöd och krävde att bolagen skulle återbetala 13 miljarder euro till irländska staten.

Både staten Irland och bolagen överklagade beslutet till EU-domstolen och krävde att denna skulle undanröja Kommissionens beslut, vilket domstolen (General Court/Tribunalen) nu alltså gjort. Beslutet kan överklagas till EU-domstolen inom två månader och tio dagar.

I beslutet anför Tribunalen att Kommissionen inte lyckats att juridiskt (to the requisite legal standard) visa att det förelåg ett statsstöd (advantage for the purposes of Article 107(1)) i Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt,  TFEU.

Enligt Tribunalen var Kommissionens beslut att bolagen tillförts någon särskild ekonomisk fördel (selective economic advantage) eller, i sin förlängning, statsstöd inte korrekt. Tribunalen bekräftade visserligen Kommissionens bedömning av hur den skattepliktiga inkomsten skulle beräknas (t.ex. tillämpningen av armslängdsprincipen), men Kommissionen hade, enligt Tribunalen, felaktigt dragit slutsatsen, att den irländska skattemyndigheten hade beviljat bolagen fördelar genom att inte ha allokerat licensinkomsterna från de immaterialrättigheter som innehades av bolagen till bolagen. Tribunalen ansåg att Kommissionen borde ha visat att inkomsten motsvarade värdet av de verksamheter som faktiskt bedrivits av bolagens irländska verksamheter.

Kommissionen hade inte heller, enligt Tribunalen, lyckats visa på sådana metodologiska fel i de ifrågasatta besluten som kunde ha lett till reduktion av bolagens skattepliktiga inkomst i Irland. Tribunalen beklagade den ofullständiga och inkonsistenta utformningen av de ifrågasatta besluten men fann att de brister som Kommissionen framhållit på grund därav inte i och för sig var tillräckliga för att visa att det förelåg en sådan skattefavör som avses i Artikel 107(1) TFEU.

Till sist ansåg Tribunalen att Kommissionen inte kunde visa att de ifrågasatta besluten berodde på någon uttalad avsikt att ge bolagen en särskilt utformad förmån.

KOMMENTAR

Beskattningen av stora multinationella företag har återigen inneburit motgångar för de fiskala intressena, eller snarare de nationella intressena; det är mindre en fråga om beräkningen av vinsten (beskattningsunderlaget) än om fördelningen av vinsten mellan berörda länder. Men fördelningen påverkas förstås av företagens intresse att minska skattebelastningen genom att utnyttja ländernas olika beskattningsregler. Med erfarenhet av svårigheterna att vinna framgång genom skatterättsliga prövningar, har Kommissionen har i det här fallet försökt använda sig av reglerna om förbud mot statsstöd. Materiellt är det fråga om samma problematik – hur ska vinsten beräknas och hur ska den fördelas – men juridiken är något annorlunda.  Men inte heller denna ansats har rönt framgång.

Tribunalens beslut andas dock knappast övertygelse. Det verkar snarare vara Kommissionens utredning av omständigheterna än dess rättsliga argumentation som brustit. Inte ens den omständigheten att den irländska skattemyndighetens beslut ansågs behäftat med bristfälligheter påverkade bedömningen. Eftersom ett överklagande bara får motiveras med rättsliga argument (appeal limited to points of law only) förefaller det osannolikt att EU-domstolen tar upp ett överklagande till prövning.

Som vanligt förvånas man över att stater slåss om beskattningsunderlag från företagsvinster. Irlands exempel med låg bolagsskatt är så övertygande. Det är klart att man får attraktiva företagsetableringar om man erbjuder gynnsamma villkor. Skatten på företagsvinster blir – med rimliga förutsättningar – alltid mycket mindre än skatten på de inkomster och den konsumtion som uppkommer genom företagens etablering. Med en vinst på 10 procent och en lönekostnad på 50 procent av kostnadsmassan blir, med en bolagsskatt på 20 procent och löneskatt på 40 procent, statens inkomst av bolagsskatt 2 och av löneskatt 18. Irlands bolagsskattesats är 12,5 procent.

Vad är viktigast: företagens verksamhet eller skatten på verksamhetens vinst?

Bolagsbeskattningen är ett resurskrävande självskadebeteende, som i det långa loppet inte ens ger några skatteinkomster. En konsulternas skattkista och akademikernas lekstuga.

Avskaffa bolagsbeskattningen.

EU MOT IRLAND I EU-DOMSTOLEN

SvD skriver den 4 oktober att EU-kommissionen beslutat att dra Irland inför EU-domstolen, för att landet inte agerat tillräckligt kraftfullt för att kräva in de 13 miljarder euro, som kommissionen i ett beslut i augusti 2016 anser att landet givit Apple i otillåtet statsstöd. Formellt är det inte en skattefråga, men statsstödet anses lämnat genom att Irlands skatteregler medger att företagsinkomster slussas till lågskatteländer genom vad som populärt kallas double Irish. Skatteupplägget avskaffades fr.o.m. 2015 men får tillämpas till 2020 av företag som hade konstruktionen när den avskaffades.

Hur kan man komma på en så korkad ordning som att beskatta företags vinster? Vill man att företags ska göra förlust, dvs förstöra det som redan finns? Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD

APPLES SKATT

Dagens stora nyhet på skatteområdet är EUs krav på Apple på motsvarande 123 miljarder kronor för att Irland givit bolaget skattelättnad i strid med EUs regler om förbud mot statsstöd. Om det är fråga om statsstöd och det finns regler om förbud mot det, är det naturligtvis förkastligt av Irland att ge sådant. Överenskommelser skall hållas. Alla ska betala skatt, säger EUs konkurrenskommissionär Margrethe Vestager myndigt.
Nu tycks det vara olika åsikter om huruvida det är fråga om statsstöd och Irland avser att överklaga, vilket även bolaget ska göra. USAs finansdepartement beklagar beslutet, så sista ordet är väl inte sagt.
Man kan bara undra varför Irland, som förstått vikten av låg eller ingen bolagsskatt (den generella bolagsskatten är 12,5 procent) inte avskaffat bolagsbeskattningen helt och hållet. Som det nu förefaller att vara, är det vissa utländska bolag som favoriseras.
Är det någon som tror att Apple skulle nöjt sig med 123 miljarder kr lägre avkastning om de måst betala skatten? 123 miljarder kr är mycket pengar, men Irlands nytta av att avstå från beloppet har säkerligen varit ännu större.
Avskaffa bolagsbeskattningen.

SvD SvD SvD

APPLE

Apple har sparat många miljarder dollar på att flytta vinster till dotterbolag på Irland, med betydligt lägre skatt än i USA, skriver SvD den 22 maj i en rapport från en utfrågning som i dagarna hållits i den amerikanska senaten. Applechefen Tim Cook betonade att bolaget inte gjort något olagligt. Säkerligen inte. Om jag inte minns fel var Apple ett av de företag som fick den första APAn (Advance Price Agreement) med den federala skattemyndigheten Internal Revenue Service, IRS.  Internprissättning (transfer pricing) är ingen vetenskap, även om företeelsen ofta hanteras som om det vore det. Det är ett fascinerande arbetsfält och sysselsätter arméer av de skickligaste skatteekonomerna och skattejuristerna. Det är lönsamt att göra rätt och ruinerande att göra fel. Möjligheterna är oändliga.

Att Apple må ha "sparat" miljarder i bolagsskatter beror på det extremt komplicerade amerikanska skattesystemet med specialregler för skatteuppskov för utländska investeringar tillskapade efter påtryckningar från starka lobbyorganisationer i förening med USAs internationellt höga bolagsskattesats (ca 35 procent). Klart att Apple och andra i motsvarande situation ser till att vinsterna - inom  lagens råmärken - hamnar i länder som förstått att höga bolagsskattesatser hindrar investeringar och sysselsättning. Vem tror att avkastningskraven sänks därför att staten vill ha en del av vinsten? Irland är ett föredöme med sina 12,5 procent.

En annan sak är om företag inte följer spelreglerna och än värre om den döljer sina förehavanden med transaktoner genom länder med sekretessregler som föhindrar insyn. Dessbättre har de allra flesta sekretessparadisen på senare år tvingats till avtal om informationsutbyte med OECD-länderna.

Ett bättre sätt att komma åt problemet är att ta bort bolagsskatten.

LEGALITETSPRINCIPEN

Anders Hultqvist, adjungerad professor i finansrätt vid Stockholms universitet och legalitetsprincipens främste talesman, har skrivit en mycket läsvärd artikel i tidskriften Skattenytt i nummer 1-2 2013 med rubriken Legalitetsprincipen och lagtolkning.

Efter en kort sammanfattning av legalitetsprincipens aspekter konstaterar han:

Summa summarum har vi sålunda en grundlagsreglerad legalitetsprincip - numera knappast omstridd - och frågan gäller numera snarare vad legalitetskraven får för konsekvenser.

Ett centralt stycke i uppsatsen är följande (kursiveringen är hans):

Därför hamnar lagtexten i fokus vid bestämmandet av skattskyldigheten, eftersom det är den enda primära rättskällan. Det finns ingen a priorisk skattskyldighet, inte heller någon naturlig/naturrättslig eller någon annars "rimlig", "rättvis", "logisk" skattekonsekvens eller hur man nu vill uttrycka det, så länge argumentationen inte tar sitt avstamp i lagtexten. Detta är en begränsning - en (historiskt sett) medveten begränsning - av argumentationsutrymmet.

Beskattningen får sålunda inte på något sätt präglas av godtycke.

Lagtext som inte kan formuleras någorlunda entydigt innebär en rättssäkerhetsrisk. En lagtext som med bred marginal uppfyller detta lugubra kriterium är den om näringsbeskattning, framför allt bolagsbeskattning, i inkomstskattelagen (1999:1229). Av detta och en rad andra skäl bör bolagsbeskattningen avskaffas.

Ett närmast monumentalt mått av godtycke tycks prägla de amerikanska och brittiska skattemyndigheternas uppfattning om Appels skattskyldighet. Genom (vad som anges fullt laglig) skatteplanering har Apple sluppit betala 11 miljarder dollar i USA bara under sista kvartalet 2012 och mer än 5,5 miljarder kronor i Storbritannien, skriver SvD den 28 januari.

APPLE BETALAR INGEN SKATT

Världens högst värderade företag, Apple, betalar nästan ingen bolagsskatt alls utanför USA, skriver SvD den 5 november.  Som de flesta amerikanska internationellt verksamma produktionsbolag betalar företaget nog inte mycket bolagsskatt hemma heller.

Jag utgår från att företaget följer de lagar som gäller i de länder där företaget är verksamt.

En skatt som med lagliga medel kan kringgås helt är - för att uttrycka sig försiktigt - ingen bra skatt.

Borde inte detta vara spiken i kistan för denna idiotiska, feltänkta och skadliga skatt?


Avskaffa bolagsbeskattningen.