NYA SKATTEREGLER LEDER TILL FÄRRE NYA HYRESRÄTTER

På sidan 6 i SvD den 30 november hänvisar tidningen till en debattartikel i tidningens nätupplaga: Nya skatteregler ger färre hyresrätter.

Den som kastar sig över artikeln blir dock besviken. Den argumenterar vältaligt mot en planerad skatteändring, som mycket väl kan antas leda till de konsekvenser debattörerna varnar för. Men det framgår inte vilka förändringar som planeras eller varför det sker.

Så här är det.

Dels pågår sedan några år en inhemsk process för reformeringav skattesystemet för företag. Bl.a. anses skillnaden mellan finansieringskostnaderna med eget och lånat kapital olämplig. Det anses att eftersom räntekostnader är avdragsgilla är lånat kapital favoriserat jämfört med eget kapital, vilket leder till en osund eller oönskad lånefinansiering. Dels pågår det inom OECD och EU en process för att stävja internationell skatteplanering under beteckningen BEPS (Base Erosion and Profit Shifting). En av BEPS-projektets rekommendationer avser begränsning av avdragsrätt för räntor. Den 12 juli 2016 antog EU-rådet ett direktiv att införa vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS, däribland den om ränteavdragsbegränsningar. Medlemsstaterna ska införa en generell begränsning av avdrag för nettoränteutgifter baserad på måttet EBITDA. Avdrag får göras med 30 procent av EBITDA. Det är också möjligt att välja EBIT med en procentsats som motsvarar den som gäller för EBITDA-måttet. Regeln ska vara genomförd i svensk rätt senast den 31 december 2018 och tillämpas senast från och med den 1 januari 2019. Striktare regler får införas, t.ex. för att skydda skattebasen eller för att öka neutraliteten mellan finansiering med eget och lånat kapital.

Det är dessa föreslagna regler som hotar bl.a. de branscher som debattörerna företräder. Men inte bara hyresmarknaden utan hela fastighetsmarknaden. Den karaktäriseras – på goda ekonomiska grunder – av mycket hög skuldsättning, eftersom den avser en mer än hundraårig ”produktionsapparat”. Men det är värre än så; det hotar hela näringslivet (utom skattekonsultsbranschen). Som anförts får striktare regler införas. OECD har tänkt sig att reglerna ska träffa endast de riktigt stora internationella företagen. EU har därför satt en gräns för när reglerna ska tillämpas till 3 miljoner euro, alltså cirka 25 miljoner kr. Finansdepartementet föreslår att gränsen sätts vid 100 000 kr! Inga andra länder är i närheten av den nivån i sina implementeringar. Direktivet anger begränsningen till 30 procent av EBITDA, regeringen föreslår 35 procent, alternativt 25 procent av det mindre måttet EBIT. Naturligtvis tillkommer en rad bestämmelser för att definiera räntekostnadsbegreppet samt att hantera problem i samverkande företag och framtida avdrag för förluster som fastnat i beloppsspärren. Konsultkåren jublar.

Skälet till att lånekapitalet är favoriserat inte är att räntekostnaderna är avdragsgilla, utan att kostnaderna för det egna kapitalet inte är det. Ett betydligt enklare sätt att uppnå  just det som finansdepartementets vill uppnå,  är att avskaffa bolagsbeskattningen.  Då skulle dessutom en rad skadliga effekter av bolagsbeskattningen försvinna. Se artikel i Svensk Skattetidning 2017 sid163.