DEN MISSRIKTADE JAKTEN PÅ BOLAGSSKATTEN

SvD Näringsliv har den 11 oktober ett uppslag med tre artiklar med det gemensamma innehållet företagsbeskattning, enkannerligen beskattningen av de internationella IT-företagen.
Malin Ekman skriver om att EU måste "ta greppet om världens teknikjättar", underförstått försöka beskatta dem.
Johan Carlström skriver om EU-kommissionären Pierre Moscovicis ambitioner att beskatta den digitala ekonomins företag. En tanke är att beskatta efter omsättning i stället vinst.
Mikael Törnwall skriver om problemen med delningsekonomins företag, Uber och Airbnb.

Problemen med att komma åt storföretagens vinster för beskattning ökar, när möjligheterna att agera i flera länder förbättras. Gamla begrepp från 1900-talets början som bär upp bolagsbeskattningen, t.ex. "fast driftställe" (permanent establishment) som förutsättning för beskattning inom viss jurisdiktion har blivit obsoleta. Vad gäller IT-företagen och de handelsföretag som agerar via internet har begreppet blivit helt oanvändbart, eftersom det inte går att avgöra var en verksamhet som agerar via nätet är belägen.

Delningsekonomins problem är något annorlunda: Här är det möjligheten för privatpersoner att tjäna pengar genom att utan att bedriva formell näringsverksamhet ändå kunna försörja sig helt eller delvis genom att med IT-tekniken stå i omedelbar kontakt med en anonym kundkrets.

Beskattningen av företagens vinster har därigenom blivit - inte bara destruktiv och irrationell - helt otidsenlig. Hur länge ska staterna fortsätta den hopplösa jakten på denna skatt, vars bas knappast kan bli större än 10-15 procent av en hel nations BNP, men som drar stora resurser i form av högkvalificerad arbetskraft och som drabbar själva tillväxten? Obegripligt.

Det finns inget annat än individer att beskatta. Det är bara individer som kan tvingas avstå från en del av sitt bidrag till skapandet av nya värden  - företag övervältrar sina kostnader på individer.

Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning, varnar i Dagens Industri den 4 oktober för Moscovicis och vissa EU-länders ansträngningar att hitta nya beskattningsformer för IT-företagen såsom "utjämningsskatt” och beskattning på grundval av försäljning och ”virtuella driftsställen”. Sverige skulle förlora beskattningsunderlag genom att utveckling och produktion inte längre skulle grunda beskattningsrätt. Företagen skulle flytta till marknaderna - det gäller ju att ha sina kostnader i de länder där skatten är högst. Eftersom den högre utländska skatten då skulle komma att avräknas från den lägre svenska skatten, skulle kanske hela den svenska bolagsskatten elimineras. Det vore ju en god anledning att helt avskaffa den svenska bolagsskatten. Det svenska näringslivet skulle besparas ett gissel.


Avskaffa bolagsbeskattningen.

FÅFÄNG

I en artikel i SvD den 7 augusti skriver Malin Ekman under rubriken Fåfängt förvärv kan vara rätt för Washington Post. Artikeln handlar om att Amazongrundaren Jeff Bezos köpt tidningen Washington Post.  I artikeln förekommer nya användningar av ordet "fåfäng".

Enligt definintionen i SAOB och på Wikipedia är fåfäng ett adjektiv med lite olika nyanser. I SAOB förklaras ordet (adjektivet) på följande sätt:

FÅFÄNG

få³~fäŋ², adj. -are adv. -T. ( faa- 1523. fo- 1548– 1561. få(å)- 1526 osv. -fang 1530. -fäng (-feng) 1526 osv. -nkt (-nct, -nckt), n. sg. obst. 1523– 1554. -ngja (-ngia, -mgje) pl. 1634– 1698)

[fsv. fafænger, motsv. ä. d. fofæng (d. faafængt, nyare lån från sv. l. nor.), nor. faafeng; af FÅ, adj., o. ett baldj. fænger, till FÅ

v. (liksom gäng- i GÄNGSE till GÅ), eg.: som får (förvärvar l. uträttar) föga (jfr ELD-FÄNG). Jfr FÅFÄNGA, FÅFÄNGLIG]

[FÅFÄNG 1]

1) sysslosls, (som är) utan sysselsättning, som icke uträttar ngt, ovärksam; numera nästan bl. i uttr. gå fåfäng. Hwi stå j här hela daghen fåfenge? Mat. 20:6 (NT 1526). Fåfeng gå, lärer mykit ondt. Syr. 33:29 (Bib. 1541). Hon hade .. varit beständigt verksam, ty det var ej majorskans fel att låta någon vara fåfäng. WETTERBERGH Selln. 202 (1853). Var aldrig fåfäng, så blir tiden aldrig för lång. GRANLUND Ordspr. (c. 1880). Då mor Gertrud vusste, att det ej var nyttigt för honom att gå fåfääng, lät hon honom på lediga stunder hjälpa till i stallet och ladugården. LbFolksk. 31 (1890). – (†) i uttr. vara fåfäng att göra ngt underlåta att göra ngt. RUDBECK Bref 77 (1670).

[FÅFÄNG 2]

2) som icke leder till åsyftat resultat, utan resultat, resultatlös, fruktlös, lönlös, gagnlös; förgäves; numera i sht i högre stil, särsk. i vissa förb., ss. fåfäng möda, strävan o. d. Teris arbete (att skaffa Sverge en utländsk konung) .. skal faafænct wara. GR 1.164 (1523). J haffue warit åstadh medh edre skutor till Strengnäs .. Doch fåfängt, effter ther intit tighel brutit war. Därs. 12.222 (1539). Om Herren icke bygger hwset, så arbeta the fåfengt som ther på byggia. Psalt. 127:1 (Bib. 1541). Han .. giorde sig fåfäng möda at kasta mig under. EHRENADLER Tel. 186 (1723). Våra bönder hade icke varit fåfänga. STIERNSTOLPE DQ 2:357 (1818). Det skulle vara fåfängt att söka undandraga sig lydnad. DE GEER Minn. 1.4 (1892). – särsk.

[FÅFÄNG 2.a]

a) i ordspr. Thet är fåfengt vthkasta näät för foghlanars öghon. Ordspr. 1.17 (Bib. 1541); jfr: Fåfängt gildra för Fogelens ögon. GRUBB 227 (1665). Fåfängt lära läsa vthan Book, och meeta vthan Krook. GRUBB 226 (1665). Fåfängt hägna Giärdzgården när Grinden står öpen. DENS. Lika fåfängt är att ge dårar råd, som att slå vatten på gåsen. GRANLUND Ordspr. (c. 1880).

[FÅFÄNG 2.b]

b) (†) i överförd anv. om person: som förgäves bemödar sig; som icke har framgång. Iach sågh mich om så war han ey til, / fåfeng är then honom sökia wil, / han är sin vegh försuunnen. Ps. 1536, s. 38.

[FÅFÄNG 2.c]

c) (föga br.) övergående i bet.: som det är fåfäng möda att söka åstadkomma, omöjlig (att åstadkomma). (Figurerna) äro så förvittrade, att en förklaring deraf är fåfäng. BRUNIUS GotlK 2.338 (1865). Alla dessa gråa nästen stängde synranden på alla håll, .. det var fåfängt att finna vägen ut emellan dem. HALLSTRÖM Than. 42 (1900). – (†) med att-sats. Ni ser mig ut at var en mycket bra herre ni också; men det är fåfängt at vi nånsin kan älska er som Herr Belval. ENVALLSSON ÄdelmBönd. 55 (1794).

[FÅFÄNG 3]

3) (†) som icke användes (till ngt nyttigt); obegagnad; särsk. i uttr. stå fåfäng. Rum.., som fåfäng stonda. GR 11.338 (1537). På bordet glimmar blott en tom pokal, / En fåfäng harpa ligger vid dess sida. STAGNELIUS (SVS) 3.59 (1813). Qvarnen står fåfäng. MEURMAN (1846).

[FÅFÄNG 4]

4) onyttig, till ingen nytta; onödig, i onö dan; obefogad; numera nästan bl. (i sht i högre stil) om fruktan, bekymmer o. d. Thetta är allom witterlegit och oppenbart, såå at fåfengt wore dragha här noghor bewijsz til. O PTERI Clost B 1 a (1528). Att ingen onyttig eller fåfeng förtäring skee motte. GR 16: 295 (1544). Fåfängie Omkostnader. RARP 3: 403 (1644). Läggen.. bort all fåfäng räddhoga och fruchtan. A WOLLIMHAUS ( c. 1669) i 2 Saml. 1.112 Äfven om våra skolynglingars åtrå efter latinska blomsternamn stundom synes oss fåfäng och onyttig. EH TEGNÉR i UVTF 26: 93 (1880).

[FÅFÄNG 4.slutet]

särsk.

[FÅFÄNG 4.a]

a) i ordspr. Fåffängt söria dhet man aldrig sågh. GRUBB 84 (1665). Främmande sorger, fåfängt bekymmer. DENS. 223. Gammal Hund skiäller intet offta fåfängt. DENS. 243 b) (†) närmande sig bet.: med orätt. Fåfängt tilskrifves skörbjugg de saltaktige ehalationer vid saltsjön. WALLERIUS Hydrol. 19 (1748).

[FÅFÄNG 5]

5) (numera bl. arkaiserande; jfr a) värdelös utan värkligt (inre) värde, tom; förgänglig, betydelselös. Fåfäng berömilse. Filipp. 2:3 (NT 1526; Bib. 1917: fåfänglig ära). Om någen föregofwe, the döptes Firmelse wara en fåfäng Ceremonie, .. Han wari förbannat. SVHRODERUS Os. III. 1: 291 (1635). Till fåfängt glitterprål, till band och stjernor / Hans (dvs. svenskens) sinne fikar. TEGNÉR (WB) 9: 167 (1841). Fåfänga nöjen. WoH (1904).

[FÅFÄNG 5.slutet]

särsk.

[FÅFÄNG 5.a]

a) (numera bl. ngn gg i religiöst spr.) om ord l. tankar, tal, prat o. d.: tom, värdelös; lös, tanklös; dåraktig; obetänkt, lättsinnig. För huart och it fåfengt oordh som menniskionar tala, skola the göra räkenscap på doma dagh. Mat. 12.36 (NT 1526). Fåfengt snak. GR 10: 310 (1535). Fruckta ej, min Vän! / Lät fåfängt hot dig ej förskräcka. PILGREN Zoroaster 13 (1778). FRANZÉN Pred. 1.286 (1841). – (†) Menen j ath scrifften sägher fåfengt Jak. 4:5 (NT 1526; Bib. 1917: att detta är ett tomt ord i skriften).

[FÅFÄNG 5.b]

b) om hopp, föväntan, dröm o. d.: somman icke kanlita på, som icke går i uppfyllelse. Påfwen Julius III. affärdigade til Rijksdaghen i Augszburg Cardinalen Moronum, vthi een fåfäng Inbillan och förhopning, thet han (osv.). SCHRODERUS Os. III. 2: 54 (1635). Fåfängt hopp giör narren stålt. GRUBB 225 (1665). Hjertat lika tomt sig funnit, / Tomt som af en fåfäng dröm. WALLIN Vitt. 2:5 (1803). c (†) om person: ocuglig, svag; jfr FÅFÄNGLIG 3 c. Wåre fädher haffua hafft falska och fåfenga gudhar som intet hielpa kunna. Jer. 16:19 (BIb. 1541; Bib. 1917: fåfängliga avgudar). Falsk förtröstning på fåfenga menniskiors gerningar. L PETRI KO Föret. 5 (1571).

[FÅFÄNG 6]

6) (†) övergående i bet.: dåraktig, narraktig; äv.: som far med tomt o. dåraktigt prat o. d.; opålitlig, falsk. mange fåfänge mænniskiors meningh, som tænkia athuj (dvs. att vi) agthe samma gærdh draga vnder oss. GR 4.116 (1527). Smick rare och fåfänga människor pläga intet säga eller råda i theras herrars närvaro, utan hvad the tro, att thesse gerna villja höra. IHRE Föret. XIII (1779; övers. av fsv. häggoma mæn). ROOS FamArkiv 38 (Cit. fr. c. 1800).

[FÅFÄNG 7]

7) (†) världslig, ytlig; flärdfull. (Sv.) Hon är ganska fåfäng menniska, (eng.) She is a very worldly woman. SERENIUS (1741). (Sv.) En fåfäng människa, (lat.) Homo seculo addictus. SCHULTZE Ordb. 1030 (c. 1755). En fåfäng och kallsinnig kyrkogångare. ÖDMANN AnvPred. 82 (1807). Den fåfänga verlden drager det fåfänga sinnet med sig. THOMANDER Pred. 1: 172 (1849).

[FÅFÄNG 8]

8) svag för yttre företräden, som gärna vill bli uppvärksammad o. hedrad; inbilsk, äresjuk, örekär; som ägrna vill anses fin; särsk. med avs. på utseende, kläder, prydnader o. d.: överdrivet mån om sitt yttre. Fåfäng i kläder. WESTE (1807). Hon hade .., qvinligt fåfäng, färblindad af guldet, förrådt sin gemål för skänken af en gyllene halsked. TRANÉR Anakr. 164 (1833). Stolt är han (dvs. svensken) som en man, men fåfäng som en qvinna. TEGNÉR (WB) 9:167 (1841). En fåfäng narr. ÖoL (1852). En kaja, som var mycket fåfäng och högfärdig, fann några påfogelfjädrar och smyckade sig emd dessa så präktigt hon förmådde. LbFolksk. 16 (1878).

Wikipedia skriver:

1. som eftersträvar det förgängliga, skönhetsälskande, som inte satsar på det varaktiga
   

   Jämför: flärdfull, världslig, lättsinnig, frivol, inbilsk, självbelåten, självupptagen, egenkär, snobbig

   När jag jobbar så handlar allt om mitt yttre och då blir jag otroligt fåfäng och nästan manisk kring mitt utseende.

   Hon är fåfäng och flärdfull och älskar att frossa och slappa. Hon njuter av stundens ingivelser och lever helt i nuet!

   Narcissisten är fåfäng, självbelåten, inbilsk, har en grandios känsla av att vara betydelsefull, tror sig vara speciell, förmer och intellektuellt överlägsen.

2. som inte har chans att lyckas

   Vanliga konstruktioner: fåfänga försök, fåfäng möda, fåfänga hoppet/förhoppningen, fåfäng väntan/längtan

   Synonymer: lönlös, fruktlös, resultatlös, gagnlös, meningslös

   Jämför: förgäves, bortkastad

   Efter 20 fåfänga försök att bli invald i parlamentet lyckades han slutligen i 1950 års val.

   Det tragiska i det antika eposet om Gilgamesh ligger i hans fåfänga kamp mot döden, alla människors lott.

3. som är sysslolös, som fångar litet

   fåfäng gå lärer mycket ont - den som är arbetslös har tid att fundera ut elakheter och brott.

I artikeln diskuteras bl.a. de förmodade skälen till förvärvet.

Andra spekulerar över personliga och fåfänga motiv.

-----

Oavsett om Bezos är en ”fat cat” och Washington Post för honom en ”leksak” kan ett fåfängt förvärv vara precis det tidningen behöver.

Ekman menar förmodligen att Bezos är   flärdfull, världslig, lättsinnig, frivol, inbilsk, självbelåten, självupptagen, egenkär, snobbig, men ett fåfängt förvärv är väl snarast ett lönlöst, fruktlöst, resultatlöst, gagnlöst, meningslöst förvärv. Det kanske det visar sig bli, men jag tror inte det är vad skribenten avser.

Konstruktionen fåfänga motiv känns som en ren nyskapelse.