3:12-REGLERNA BEHÖVER REFORMERAS

3:12-reglernas effekter har uppmärksammats nyligen; särskilt har revisorernas möjligheter att utnyttja reglerna kritiserats.

En av lagstiftningens upphovsmän, Sven-Olof Lodin, erkänner i SvD den 11 januari att effekterna kanske felbedömdes. Hans recept är nu att skruva lite på reglerna och exkludera just sådana här företagskonstruktioner, dvs. företag som ägs av många personer och därför inte är fåmansföretag, men där delägarna har sina egna små lådor i företaget som därför kan hanteras som ett fåmansföretag. Ett undantag från undantag. I just det här hänseendet ska bolaget alltså behandlas som ett flermansföretag. Eller, som det antyds i artikeln, sådana företag ska normalt inte få använda lönesummeregeln. Observera ordet "normalt". Härligt! Här finns många möjligheter för skatteplanerare.

Lodin menar att konsultbranschens koncentration ökat på ett sätt som man inte kunde förutse när reglerna konstruerades 2004. Jag undrar det. Och om det är så, är detta ett bra exempel på hur reglerna framkallar en anpassning. Inte minst i revisionsbyråerna vimlar det av skickliga skattekonsulter som snabbt såg möjligheterna.

Jag vill inte tro att Lodin är rätt citerad i artikeln när det gäller frågan om beskattning av delägarna för att de fått köpa aktier i bolaget för 10 kronor när får över 10 000 kronor i utdelning varje år. Det hade varit lika berättigat eller oberättigat om de fått betala 1 miljon kronor och varit förbjudna att sälja aktierna till annan än nytillträdande delägare. Dvs. eftersom aktierna inte har något värde för ägarna, finns det inget värde att beskatta.

Sen kan man ju tycka att den vinst som delägarna tillgodogörs och som är ett resultat av deras eget arbete och vilket säkerligen förmeras genom att de får utnyttja den kapital- och resursbas som företaget utgör, skulle lönebeskattas i sin helhet. Någon kapitalinsats har de knappast gjort. Någon risk har de knappast tagit.