Enligt Dagens Industri den 25 januari har Svenskt Näringsliv gjort ett utspel i debatten om bostadspriser och ränteavdrag: sänk kapitalskatten och minska avdragsrätten i stället för att införa amorteringskrav! Jag kan dock inte se detta utspel på SNs hemsida. Och att sänka kapitalskatten och minska avdragsrätten är ju två effekter av samma sak, såvida SN inte menar någonting mer än att avdragseffekten skulle minskas genom att skattesatsen sänks. Men det skulle förvåna. Å andra sidan saknar avdragsrätten motivering sedan beskattningen av avkastningen (bostadsutnyttjandet) avskaffats. Den nuvarande fastighetsskatten torde få betraktas som en ren objektskatt.
Det är Hans Stråberg fd vd för Electrolux och ordförande för SNs finansgrupp som hakar på Carl B Hamiltons förslag till sänkt skattesats - och därmed reducerad avdragseffekt - för kapitalbeskattningen. Förslaget sågades av politiker av skilda kulörer. Känslan av att kunna göra ett avdrag är så angenäm att folk reser sig mot tanken att de skulle berövas den glädjen fast den är av så begränsat värde. Om räntan höjs en procentenhet från 5 till 6 skulle det med nuvarande avdragseffekt kosta 7.000 kr extra för ett lån på en miljon. Om skattesatsen i stället sänks till 25 procent blir det en skatteökning med 2.500 kr på grund av den minskade avdragseffekten. Om skuldsättningstakten kan dämpas genom höjda fastighetskostnader (räntor), är en sänkning av skattesatsen ett billigt sätt - även för fastighetsägaren. Behovet av en höjning av räntorna, som kan få stor negativ påvekan på sysselsättningen, kan då minska.
Men glädjen av en avdragsrätt är nog så rotad hos folk att de inte släpper den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar