"Jag tycker att alla företag har en moralisk skyldighet att betala skatt i Sverige och det gäller alldeles särskilt om man har offentliga medel i sin verksamhet", säger Anders Borg som är kritisk till riskkapitalbolagens skatteplanering enligt SvD den 31 mars.
Ett bolag kan inte ha någon moralisk skyldighet att betala skatt; det kan bara ha en legal skyldighet. Bolagen konsumerar inte någon välfärd eller allmänna nyttigheter för egen del utan har endast att skapa nyttigheter för samhällsmedlemmarnas välstånd. Ju effektivare det görs, desto bättre för oss alla. Den bolagsskatt bolaget lyckas undvika (inom lagens råmärken) kan - om den inte behövs för företagets tillväxt så att det ännu bättre kan ge oss nyttigheter - delas ut och då beskattas hos aktieägarna. Det är alltså ingen totalförlust för staten att inte beskatta bolagen. Den högre avkastning som uppnås utan skatteavbränningar är bara önskvärd och förbättrar företagens möjligheter att uppnå sina mål.
I stället för att uppröras över att vissa företag lyckas utnyttja rättsreglerna på så sätt att den skatt du trott de skulle betala inte flyter in, bör du avskaffa bolagsskatten. Då finns det inget skattesvinn att uppröras över.
torsdag 31 mars 2011
MOMSENS FRAMTID - ÖPPEN UTFRÅGNING I SKATTEUTSKOTTET
Skatteutskottet höll den 31 mars en öppen utfrågning om mervärdesskattens framtid. Seminariet ingick som ett led i utskottets behandling av EU-kommissionens Grönbok om det nuvarande mervärdesskattesystemets funktion och hur detta system bör gestaltas i framtiden, KOM (2010) 695.
Till utfrågningen hade utskottet bjudit in:
•EU-kommissionens representation i Sverige (Pierre Schellekens, repr. chef)
•Finansdepartementet (statssekreteraren Hans Lindberg)
•Skatteverket (Christina Olsson, rättslig expert)
•Svenskt Näringsliv (Anna Sandberg Nilsson, skatteexpert)
•Företagarna (Annika Fritsch, skatteexpert)
•Sveriges kommuner och landsting (Jeanette Fored, skatteexpert)
•Professor Björn Westberg, Internationella handelshögskolan, Jönköping
Bakgrund
Moms introducerades i EU för mer än fyrtio år sedan, då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. Trots att man under det senaste decenniet successivt moderniserat och förenklat momssystemet anser EU-kommissionen att man nu kommit till vägs ände. Det är därför, menar kommissionen, nu dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet i syfte att göra det mer förenligt med den inre marknaden, stärka dess ställning som en viktig inkomstskälla och minska kostnaderna för efterlevnad och skatteuppbörd. Ett framtida mervärdesskattesystem måste också kunna anpassa sig till ändrade ekonomiska och tekniska förutsättningar samt vara tillräckligt stabilt för att motstå den typ av bedrägeriattacker som förekommit under de senaste åren.
Genom grönboken har EU-kommissionen inlett ett brett offentligt samråd om hur EU:s system för mervärdesskatt (moms) kan stärkas, förenklas och förbättras för att gynna medborgare, företag och medlemsländerna. Syftet är att ge alla intresserade parter tillfälle att lämna sina synpunkter på hur det nuvarande momssystemet fungerar och hur detta lämpligen bör utformas i framtiden. Med utgångspunkt från slutsatserna från samrådet avser kommissionen att före utgången av 2011 lägga fram ett meddelande, där prioritetsområden för vidare åtgärder kommer att anges.
I grönboken ställs först frågan om vilka principer som ska ligga till grund för beskattningen av EU-interna transaktioner i ett system som till fullo anpassats till den inre marknaden. Ska varor och tjänster beskattas i det medlemsland de härrör ifrån eller där de säljs? Därefter följer ett antal specifika frågor som kommissionen menar måste lösas för att skapa ett stabilare, enklare och mera effektivt momssystem (oavsett hur problemet med EU-interna transaktioner löses). Exempelvis om reducerade momsskattesatser fortfarande är relevanta i dag, om reglerna för avdrag är tillräckligt neutrala, om och på vilket sätt momssystemet kan göras mer säkert mot bedrägerier och hur den administrativa bördan för företagen kan minskas. Slutligen ställs frågan om och på vilken sätt uppbörden av moms kan förbättras för att tillsluta momsgapet inom EU på ca 100 miljarder euro.
Jag fick tillfälle att ventilera mina synpunkter på momsens onödiga komplexitet (moms mellan momsare), vilket jag gjort i fackpressen och även flera gånger på denna blogg. Hela utfrågningen filmades och kan ses på Riksdagens hemsida. Mitt inlägg kan höras på filmsekvens 14 vid ca 9 minuter och i början av filmsekvens 15. (Klicka på "sök" under riksmöte 2010/11. Därefter: punkt 9, Offentlig utfrågning: Mervärdesskattens framtid. Därefter: Hela debatten. Därefter: nästa tal, så kommer bl.a. filmsekvenserna 14 och 15 fram.)
Utskrift av förhandlingarna finns här.
Till utfrågningen hade utskottet bjudit in:
•EU-kommissionens representation i Sverige (Pierre Schellekens, repr. chef)
•Finansdepartementet (statssekreteraren Hans Lindberg)
•Skatteverket (Christina Olsson, rättslig expert)
•Svenskt Näringsliv (Anna Sandberg Nilsson, skatteexpert)
•Företagarna (Annika Fritsch, skatteexpert)
•Sveriges kommuner och landsting (Jeanette Fored, skatteexpert)
•Professor Björn Westberg, Internationella handelshögskolan, Jönköping
Bakgrund
Moms introducerades i EU för mer än fyrtio år sedan, då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. Trots att man under det senaste decenniet successivt moderniserat och förenklat momssystemet anser EU-kommissionen att man nu kommit till vägs ände. Det är därför, menar kommissionen, nu dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet i syfte att göra det mer förenligt med den inre marknaden, stärka dess ställning som en viktig inkomstskälla och minska kostnaderna för efterlevnad och skatteuppbörd. Ett framtida mervärdesskattesystem måste också kunna anpassa sig till ändrade ekonomiska och tekniska förutsättningar samt vara tillräckligt stabilt för att motstå den typ av bedrägeriattacker som förekommit under de senaste åren.
Genom grönboken har EU-kommissionen inlett ett brett offentligt samråd om hur EU:s system för mervärdesskatt (moms) kan stärkas, förenklas och förbättras för att gynna medborgare, företag och medlemsländerna. Syftet är att ge alla intresserade parter tillfälle att lämna sina synpunkter på hur det nuvarande momssystemet fungerar och hur detta lämpligen bör utformas i framtiden. Med utgångspunkt från slutsatserna från samrådet avser kommissionen att före utgången av 2011 lägga fram ett meddelande, där prioritetsområden för vidare åtgärder kommer att anges.
I grönboken ställs först frågan om vilka principer som ska ligga till grund för beskattningen av EU-interna transaktioner i ett system som till fullo anpassats till den inre marknaden. Ska varor och tjänster beskattas i det medlemsland de härrör ifrån eller där de säljs? Därefter följer ett antal specifika frågor som kommissionen menar måste lösas för att skapa ett stabilare, enklare och mera effektivt momssystem (oavsett hur problemet med EU-interna transaktioner löses). Exempelvis om reducerade momsskattesatser fortfarande är relevanta i dag, om reglerna för avdrag är tillräckligt neutrala, om och på vilket sätt momssystemet kan göras mer säkert mot bedrägerier och hur den administrativa bördan för företagen kan minskas. Slutligen ställs frågan om och på vilken sätt uppbörden av moms kan förbättras för att tillsluta momsgapet inom EU på ca 100 miljarder euro.
Jag fick tillfälle att ventilera mina synpunkter på momsens onödiga komplexitet (moms mellan momsare), vilket jag gjort i fackpressen och även flera gånger på denna blogg. Hela utfrågningen filmades och kan ses på Riksdagens hemsida. Mitt inlägg kan höras på filmsekvens 14 vid ca 9 minuter och i början av filmsekvens 15. (Klicka på "sök" under riksmöte 2010/11. Därefter: punkt 9, Offentlig utfrågning: Mervärdesskattens framtid. Därefter: Hela debatten. Därefter: nästa tal, så kommer bl.a. filmsekvenserna 14 och 15 fram.)
Utskrift av förhandlingarna finns här.
måndag 28 mars 2011
PAGROTSKY OCH BOLAGSSKATTEN
Jag konstaterar med intresse att Leif Pagrotsky vill sänka bolagsskatten.
”När jag var näringsminister yttrade jag mig för en lägre bolagsskattesats, men då sa Svenskt Näringsliv att det inte var prioriterat och därmed ingen idé för mig att driva på det. Jag behöver nu uppdatera mig om hur den internationella skattekonkurrensen ser ut”, säger han till DI den 28 mars.
Särskilt intressant mot bakgrund av att LP antas bli socialdemokraternas ekonomiska talesman.
Rollerna verkar ha blivit omkastade.
PS. Nu blev det inte Pagrotsky utan Tommy Waidelich som blev ekonomisk talesman för S. Juholt och Waidelich har det gemensamt att de varit genuint okända för den breda allmänheten, skriver SvD den 30 mars. TW tycker att sänkt skatt på arbete är ”mycket bra” och återinförd förmögenhetsskatt anser han vara ”ganska dåligt”. Vidare anser han det "mycket dåligt" att behålla RUT-avdraget. Däremot tycker han att höjd skatt för höginkomsttagare samt att lika beskattning för pension och lön är ”mycket bra”, allt enligt DI. Inget om bolagsskatten.
PPS. Men Paggan ska tydligen svara för skattefrågor, så det finns visst hopp.
”När jag var näringsminister yttrade jag mig för en lägre bolagsskattesats, men då sa Svenskt Näringsliv att det inte var prioriterat och därmed ingen idé för mig att driva på det. Jag behöver nu uppdatera mig om hur den internationella skattekonkurrensen ser ut”, säger han till DI den 28 mars.
Särskilt intressant mot bakgrund av att LP antas bli socialdemokraternas ekonomiska talesman.
Rollerna verkar ha blivit omkastade.
PS. Nu blev det inte Pagrotsky utan Tommy Waidelich som blev ekonomisk talesman för S. Juholt och Waidelich har det gemensamt att de varit genuint okända för den breda allmänheten, skriver SvD den 30 mars. TW tycker att sänkt skatt på arbete är ”mycket bra” och återinförd förmögenhetsskatt anser han vara ”ganska dåligt”. Vidare anser han det "mycket dåligt" att behålla RUT-avdraget. Däremot tycker han att höjd skatt för höginkomsttagare samt att lika beskattning för pension och lön är ”mycket bra”, allt enligt DI. Inget om bolagsskatten.
PPS. Men Paggan ska tydligen svara för skattefrågor, så det finns visst hopp.
fredag 25 mars 2011
VÄLFÄRDSFÖRETAG NOLLTAXERAR
Pensioner göder nolltaxerarna. Statliga AP-fonder och privata pensionsjättar har investerat miljardbelopp i de riskkapitalbolag som tjänar pengar på svenska välfärdsföretag och samtidigt nolltaxerar i sina bolag.
Se där en riktigt upphetsande och indignationsväckande rubrik i SvD den 25 mars.
På AP-fonderna har man dock inga synpunkter på att riskkapitalbolagen aktivt minimerar sina skatteinbetalningar. – Det vi bryr oss om är att de följer svensk skattelagstiftning, säger Ulrika Nilsson, informationschef på Andra AP-fonden. – Det viktiga för oss är att de följer de lagar och regler i de länder där de är verksamma.
– Riskkapitalägda bolag i Sverige följer samma skattelagstiftning som alla andra svenska företag. Vi har inga synpunkter på enskilda portföljbolags kapitalstrukturer, säger Adalbjörn Stefansson, ansvarig för riskkapitalinvesteringar på Skandia.
Självklart. Varför skulle de betala mer skatt än lagen kräver? Varför skulle de inte vidta dispositioner i skattebesparande syfte? Företagen bedriver inte välgörenhet och de konkurrerar om kapitalet.
Det ÄR inte upprörande att de inte betalar mer skatt än de gör - om de följer lagen. Vilken skatt ska de annars betala? Beskattningsunderlaget är inte något som är entydigt och som bara ramlar fram ur bokföringen. Det beror i stor utsträckning på tillåtna dispositioner.
Riskkapitalverksamhet, som går ut på att köpa, förädla och sälja företag, innebär enbart finansiella överväganden. Skattekostnaden är en betydande kostnadskomponent. Det riskkapitalföretag som inte försöker minimera skattekostnaden inom lagens råmärken blir utslaget. Genom riskkapitalmarknadens framväxt har det befängda i att beskatta företagsvinster blivit uppenbart för den som vill se det. Anders Borg har kallat den för den farligaste skatten.
Se där en riktigt upphetsande och indignationsväckande rubrik i SvD den 25 mars.
På AP-fonderna har man dock inga synpunkter på att riskkapitalbolagen aktivt minimerar sina skatteinbetalningar. – Det vi bryr oss om är att de följer svensk skattelagstiftning, säger Ulrika Nilsson, informationschef på Andra AP-fonden. – Det viktiga för oss är att de följer de lagar och regler i de länder där de är verksamma.
– Riskkapitalägda bolag i Sverige följer samma skattelagstiftning som alla andra svenska företag. Vi har inga synpunkter på enskilda portföljbolags kapitalstrukturer, säger Adalbjörn Stefansson, ansvarig för riskkapitalinvesteringar på Skandia.
Självklart. Varför skulle de betala mer skatt än lagen kräver? Varför skulle de inte vidta dispositioner i skattebesparande syfte? Företagen bedriver inte välgörenhet och de konkurrerar om kapitalet.
Det ÄR inte upprörande att de inte betalar mer skatt än de gör - om de följer lagen. Vilken skatt ska de annars betala? Beskattningsunderlaget är inte något som är entydigt och som bara ramlar fram ur bokföringen. Det beror i stor utsträckning på tillåtna dispositioner.
Riskkapitalverksamhet, som går ut på att köpa, förädla och sälja företag, innebär enbart finansiella överväganden. Skattekostnaden är en betydande kostnadskomponent. Det riskkapitalföretag som inte försöker minimera skattekostnaden inom lagens råmärken blir utslaget. Genom riskkapitalmarknadens framväxt har det befängda i att beskatta företagsvinster blivit uppenbart för den som vill se det. Anders Borg har kallat den för den farligaste skatten.
VEM BLIR SUGEN PÅ ATT SKÄNKA ETT OPERAHUS?
"Jag vill inte låta gnällig och otacksam", säger Mårten Arndtzén i sitt sällsynt gnälliga och otacksamma reportage i SRs P1 Kulturnytt den 24 mars om byggmästare Harry Karlssons konstmuseum vid Vasaparken i Stockholm. "Lite halvsnålt, mitt i storhetsvansinnet."
Vad skulle det göra om HK av ren fåfänga skapat sitt museum, och vad gör det om han blir ihågkommen för det? Bedöm resultatet. Och varför skulle han behöva göra det tillsammans med andra mecenater eller tillsammans med kommunala intressenter, som Arndtzén tycker? Det är väl bra att de som varit framgångsrika ger tillbaka till det samhälle de verkat inom. Och gör det utan att kräva avdragsrätt vid beskattningen för sina gåvor.
Heder åt HK.
Att bygga ett nytt operahus klarar nog bara familjerna Kamprad, Persson och Rausing av på egen hand. Men vem blir sugen på att skänka ett sådant i detta kulturklimat?
Här ett tips om var den nya operan kan byggas.
Vad skulle det göra om HK av ren fåfänga skapat sitt museum, och vad gör det om han blir ihågkommen för det? Bedöm resultatet. Och varför skulle han behöva göra det tillsammans med andra mecenater eller tillsammans med kommunala intressenter, som Arndtzén tycker? Det är väl bra att de som varit framgångsrika ger tillbaka till det samhälle de verkat inom. Och gör det utan att kräva avdragsrätt vid beskattningen för sina gåvor.
Heder åt HK.
Att bygga ett nytt operahus klarar nog bara familjerna Kamprad, Persson och Rausing av på egen hand. Men vem blir sugen på att skänka ett sådant i detta kulturklimat?
Här ett tips om var den nya operan kan byggas.
torsdag 24 mars 2011
BETÄNKANDE OM SÄNKT RESTAURANG- OCH CATERINGMOMS
Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster har lagt fram ett delbetänkande om sänkt restaurang- och cateringmoms (SOU 2011:24). Utredningen föreslår att skattesatsen för omsättning av restaurang- och cateringtjänster, med undantag för den del som avser spritdrycker, vin och starköl, ska sänkas från 25 procent till 12 procent.
RÄMNAR S?
Sätt punkt för debatten om vinster i välfärden och låt kapitalisterna göra jobbet. Det skriver Robert Noord (S) och Magnus Sundberg, tankesmedjan Urban(S) i SvD den 24 mars.
Thomas Östros petas ur Socialdemokraternas partitopp, i vad som beskrivs som en ren utrensning av personer med högerstämpel. Juholt tycker att Domus ska heta Domus, och inte en massa andra namn!
Den nye partiledaren kan skaffa sig en helt ny stab av medarbetare: talskrivare, politiska rådgivare och pressekreterare. Valförlusten dränerade partikassan, men nästan hälften av medarbetarna antog erbjudanden om att få sluta och mycket kunskap gick förlorad.
Rämnar partiet nu?
Thomas Östros petas ur Socialdemokraternas partitopp, i vad som beskrivs som en ren utrensning av personer med högerstämpel. Juholt tycker att Domus ska heta Domus, och inte en massa andra namn!
Den nye partiledaren kan skaffa sig en helt ny stab av medarbetare: talskrivare, politiska rådgivare och pressekreterare. Valförlusten dränerade partikassan, men nästan hälften av medarbetarna antog erbjudanden om att få sluta och mycket kunskap gick förlorad.
Rämnar partiet nu?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
