MOMS MELLAN MOMSARE HAR NÅTT RIKSDAGEN

Nu har insikten om den onödiga och fusk-/felbefrämjande "momsen mellan momsare" nått Riksdagen.


Riksdagsledamöterna Kurt Kvarnström och Carin Runeson har till höstriksdagen ingivit följande motion.

Under många år har moms-frågorna varit en källa till omfattande fusk. Vi anser att det behövs en ordentlig översyn av reglerna för att stoppa detta.

Följande typer av momsfusk förekommer:
1. minskning av raden utgående moms i deklarationen (svartjobb)
2. ökning av raden ingående moms (bedrägeri)
3. uppbördsbrott: man deklarerar korrekt men betalar inte nettoskulden.
Svinnet i momssystemet uppgår enligt ”skattefelskartan” 2007 till 35 mdr/år, där typ 1 och 2 utgör ungefär hälften vardera. Typ 3 ingår inte i skattefelet.

Det som måste till är en radikal förenkling av systemet:
Avskaffa skyldigheten (=rättigheten ur bedragarnas synvinkel) att debitera moms när köparen är skattskyldig. Antalet transaktioner kommer att minska enormt, och tillfällena till bedrägeri minskar i samma mån.

Systemändringen kan göras i två olika former:
a) Undantagen från avdragsrätten (bostäder, bilar och mc) avskaffas helt,
b) Undantagen behålles tills riksdagen hittar ett annat sätt att tillämpa "rättvisa". (Varför ska det vara moms på mat men inte på bostäder?)
I denna variant måste leverantören debitera moms.

Om vi bortser från undantagen är det enbart försäljningen till konsumenter som ger staten några intäkter.

Rent tekniskt finns det olika lösningar för hur skyldigheten att debitera moms ska definieras. Skatteverket kan t.ex. utfärda någon form av certifikat för de skattskyldiga.

Under några år har man tillämpat "omvänd skattskyldighet", ett system som uppenbarligen inte hindrar falskdeklaration och som medför extra besvär och kostnader för ärliga företagare.

Problemet finns inom hela EU. Svinnet totalt har beräknats till 100 mdr Euro/år.

"Momslagen är som gjord för bedrägerier", yttrade en kammaråklagare redan på 90-talet.

Vi anser att man snarast behöver göra en ordentlig översyn av moms-reglerna.
 

Att motionen leder till mer än ett artigt avvisande av skatteutskottet och en reservation av partisympatisörer (ingen av motionärerna sitter i skatteutskottet) är knappast att hoppas på. Men droppen kanske urholkar stenen. Deras idé är fullkomligt riktig. Låt bara dem som idag levererar in den moms som stannar hos staten ta ut moms av sina kunder. Moms som debiteras kund som är skattskyldig betalas ut av staten till den som betalt till sin leverantör som redan betalat in exakt samma belopp till staten. Ren rundgång. Ett av Skatteverket utfärdat certifikat som visa att och i vilken omfattning en företag är momsskatteskyldig skulle räcka för att kunna underlåta momsdebitering av en kund.

Summa utgående moms uppgår till 1.600 miljarder kronor och summa ingående moms till 1.300 miljarder kronor. Mellanskillnaden, 300 miljarder kronor, utgör statens momsinkomster och den inlevereras av de sista produktions-/distributionsledens företag vid försäljning till privatpersoner och företag som inte är momsskatteskyldiga (banker, försäkringsbolag och fastighetsförvaltare som inte valt frivillig skattskyldighet). All momshantering vid försäljning till skattskyldiga företag är helt meningslös.

1.300 miljarder kronor snurrar bara runt mellan företagen och staten. Helt i onödan och utgör en frodig mylla för fusk och fel. Förutom att juridiska problem (t.o.m. Skatteverket gör fel) uppkommer som nu dränker skatteförvaltningen och domstolarna.

OMVÄND MOMS

I en promemoria från Finansdepartementet (Fi2007/4082) föreslås att s.k. omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt ska gälla vid handel med avfall och skrot av vissa metaller. Det innebär att köparen ska vara redovisnings- och betalningsskyldig för momsen i stället för säljaren vid sådan nationell handel mellan näringsidkare. Syftet med förslaget är att det omfattande fusket med mervärdesskatt som förekommer i skrotbranschen ska förhindras. Grunden till förslaget är ett EU-direktiv som innebär att det är tillåtet att tillämpa omvänd skattskyldighet vid handel med bl.a. skrot.

Omvänd skattskyldighet finns redan på flera områden med internationell anknytning men också inom byggbranschen rent internt inom Sverige. Avsikten är att försvåra oseriös verksamhet. Trots att omvänd skattskyldighet inte löser alla de problem som finns inom branschen anser Skatteverket att införandet av omvänd skattskyldighet skulle stävja fusket med mervärdesskatt. Fördelen med omvänd skattskyldighet är att den slutliga betalningsskyldigheten åläggs företag i senare led.

Omvänd skattskyldighet innebär att säljaren inte ska debitera någon moms på sina fakturor. I stället ska köparen redovisa momsbeloppet i sin momsdeklarartion som utgående moms. Samtidigt ska köparen dra av exakt samma belopp som ingående moms. Ett annat sätt att beskriva förfarandet är att säljarföretaget inte gör någonting i fråga om sin moms. Köparföretaget tar upp en utgående moms (försäljningsmoms) för ett försäljning det inte haft, samtidigt som det som ingående moms (inköpsmoms) får dra av exakt samma belopp för en moms det inte betalt.

Ja, du läser rätt.

Det är detsamma som att varken köpare eller säljare behöver bry sig om momsen. Det är bara det att metoden för det är maximalt komplicerad. Säljaren gör ingenting. Köparen lägger till ett plusbelopp i sin momsdeklaration och drar av exakt samma momsbelopp. Varför? Warum soll man es einfach machen wenn man es so schön komplizieren kann?

Jag har gång på gång aktualiserat denna idioti bland momsspecialister, men ingen kan tala om varför man måste göra på detta sätt. Det bara accepteras.

I själva verket är ALL momsredovisning till 75 procent en gigantisk och onödig betalningskarusell. ALL utgående moms (moms på försäljning) som företag debiterar momspliktiga företag (och endast större delen av bankers och försäkringsföretags verksamhet och viss fastighetsförvaltning ligger utanför momssystemet) dras av av köparföretagen som ingående moms (inköpsmoms). ENDAST den försäljning som görs i sista produktions-/distributionsledet till köpare som inte är i momssystemet, dvs. privatpersoner och en mindre del av bankers och försäkringsföretags verksamhet och viss fastighetsförvaltning, resulterar i en moms som stannar kvar hos staten som skatteintäkter. Brutto redovisar företagen årligen till staten 1.600 miljarder kronor som utgående moms och drar av 1.300 miljarder kronor som ingående moms. Netto betalar företagen in 500 miljarder i överskottsmoms till staten, och betalar staten ut 200 miljarder till företag som har större ingående än utgående moms (underskottsmoms). Hos staten stannar mellanskillnaden mellan nettobeloppen 300 miljarder.

En onödig betalningskarusell av 1.300 miljarder kronor - mer än 4 gånger så mycket som skatten ger!! En gigantisk fusk- och felkälla. Fullständigt meningslöst.

Gör gärna den omvända momsen generell, men gör den på enklaste sätt: avskaffa moms mellan momspliktiga.

SvD
DN

MOMSENS FRAMTID - ÖPPEN UTFRÅGNING I SKATTEUTSKOTTET

Skatteutskottet höll den 31 mars en öppen utfrågning om mervärdesskattens framtid. Seminariet ingick som ett led i utskottets behandling av EU-kommissionens Grönbok om det nuvarande mervärdesskattesystemets funktion och hur detta system bör gestaltas i framtiden, KOM (2010) 695.

Till utfrågningen hade utskottet bjudit in:
•EU-kommissionens representation i Sverige (Pierre Schellekens, repr. chef)
•Finansdepartementet (statssekreteraren Hans Lindberg)
•Skatteverket (Christina Olsson, rättslig expert)
•Svenskt Näringsliv (Anna Sandberg Nilsson, skatteexpert)
•Företagarna (Annika Fritsch, skatteexpert)
•Sveriges kommuner och landsting (Jeanette Fored, skatteexpert)
•Professor Björn Westberg, Internationella handelshögskolan, Jönköping

Bakgrund
Moms introducerades i EU för mer än fyrtio år sedan, då marknaden såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag. Trots att man under det senaste decenniet successivt moderniserat och förenklat momssystemet anser EU-kommissionen att man nu kommit till vägs ände. Det är därför, menar kommissionen, nu dags att kritiskt granska mervärdesskattesystemet i syfte att göra det mer förenligt med den inre marknaden, stärka dess ställning som en viktig inkomstskälla och minska kostnaderna för efterlevnad och skatteuppbörd. Ett framtida mervärdesskattesystem måste också kunna anpassa sig till ändrade ekonomiska och tekniska förutsättningar samt vara tillräckligt stabilt för att motstå den typ av bedrägeriattacker som förekommit under de senaste åren.

Genom grönboken har EU-kommissionen inlett ett brett offentligt samråd om hur EU:s system för mervärdesskatt (moms) kan stärkas, förenklas och förbättras för att gynna medborgare, företag och medlemsländerna. Syftet är att ge alla intresserade parter tillfälle att lämna sina synpunkter på hur det nuvarande momssystemet fungerar och hur detta lämpligen bör utformas i framtiden. Med utgångspunkt från slutsatserna från samrådet avser kommissionen att före utgången av 2011 lägga fram ett meddelande, där prioritetsområden för vidare åtgärder kommer att anges.

I grönboken ställs först frågan om vilka principer som ska ligga till grund för beskattningen av EU-interna transaktioner i ett system som till fullo anpassats till den inre marknaden. Ska varor och tjänster beskattas i det medlemsland de härrör ifrån eller där de säljs? Därefter följer ett antal specifika frågor som kommissionen menar måste lösas för att skapa ett stabilare, enklare och mera effektivt momssystem (oavsett hur problemet med EU-interna transaktioner löses). Exempelvis om reducerade momsskattesatser fortfarande är relevanta i dag, om reglerna för avdrag är tillräckligt neutrala, om och på vilket sätt momssystemet kan göras mer säkert mot bedrägerier och hur den administrativa bördan för företagen kan minskas. Slutligen ställs frågan om och på vilken sätt uppbörden av moms kan förbättras för att tillsluta momsgapet inom EU på ca 100 miljarder euro.

Jag fick tillfälle att ventilera mina synpunkter på momsens onödiga komplexitet (moms mellan momsare), vilket jag gjort i fackpressen och även flera gånger på denna blogg. Hela utfrågningen filmades och kan ses på Riksdagens hemsida. Mitt inlägg kan höras på filmsekvens 14 vid ca 9 minuter och i början av filmsekvens 15. (Klicka på "sök" under riksmöte 2010/11. Därefter: punkt 9, Offentlig utfrågning: Mervärdesskattens framtid. Därefter: Hela debatten. Därefter: nästa tal, så kommer bl.a. filmsekvenserna 14 och 15 fram.)
Utskrift av förhandlingarna finns här.