AVVECKLING AV SÄRSKILDA FÖRETAGSSKATTEFÖRMÅNER ELLER SÄNKT BOLAGSSKATT?

På The Economists hemsida kan man svara på frågan

Should America scrap specific subsidies to business in order to reduce its overall corporate-tax rate?

För närvarande (636 röster) svarar 85 procent Yes och 15 procent No.

Alltid något.

RISKKAPITAL - UTKÖPSBOLAG

Gabriel Urwitz riktar i en debattartikel i Dagens Industri den 20 april berättigad kritik mot tidningens artikelserie om riskkapitalbolag. Han skriver att man av artikelserien kan

...få intrycket av att de svenska utköpsbolagens framgångar är beroende av avancerad skatteplanering. --- detta är en felsyn. Det måste vara en rättighet i ett rättssamhälle att inte betala mer skatt än man behöver.

Detta innebär att alla företag försöker få en optimal skattestruktur. Att ränta på lån är avdragsgillt är inte någon nyhet. Att ägarkapitalet kan sätts in som aktieägarlån är inte heller konstigt.

Urwitz säger sig med rätta vara övertygad om att olika framgångsrika entreprenörer som Rune Andersson, Ingvar Kamprad, familjen Rausing med flera även de har sett till att inte betala mer skatt än de behöver. Detsamma gäller våra stora bolag som Volvo och Ericsson. Han säger vidare:

­Utköpsbolagen har avhänt sig ett viktigt skatteplaneringsinstrument genom att man inte kan använda koncernbidrag. I en utköpsfond är varje portföljbolag isolerat från övriga ­bolag för att en investering riskmässigt inte ska kunna påverka en annan, vilket omöjliggör koncernbidrag mellan bolagen. Med andra ord har jag svårt att tro att utköpsbolagen har någon gynnad ställning inom skatteområdet.

Att de skulle ha avhänt sig möjligheten att använda möjligheten att lämna och ge koncernbidrag är för mig en överraskning. Jag undrar om Urwitz har rätt här. Varför skulle inte riskkapitalbolagen använda det instrumentet i omstruktureringen av sina innehav? Om det gör det är det verkligen inget att upphetsa sig över. En viktig funktion för riskkapitalföretagen är ju bl.a. att omstrukturera kapitalet i sina företag. Om det sker genom koncernbidrag eller aktieägartillskott/nyemissioner/kapitaluttag är likgiltigt.

RISKKAPITAL OCH BOLAGSSKATT

Dagens Industri fullföljer den 16 april sin kampanjjournalistik mot riskkapitalbolagen med en intervju med Anders Borg, som sägs vilja stoppa riskkapitalbolagens skatteplanering

...som varje år kostar statskassan över 10 miljarder kronor.

Förmodligen är det bolagsbeskattningen som kostar statskassan dessa pengar; och landets välstånd ännu mycket mer.

Beträffande Nordic Capitals förvärv av Munters framför näsan på Alfa Laval konstaterar Anders Borg att

...ett riskkapitalbolag kan göra en bättre affär genom att det har en mer avancerad skatteplanering.

Den möjligheten finns därför att bolags vinster beskattas!

I direktiven till Företagsskatteutredningen skriver regeringen att utredningen ska

...undersöka om det är lämpligt att ta fram generellt utformade regler som begränsar ränteavdragen.

Till DI ger han klarare besked:

Huvudinriktningen för utredningen är att gynna eget kapital på bekostnad av lånat kapital. Det betyder att möjligheten att utnyttja olika typer av ränteavdrag bör reduceras, medan beskattning av eget kapital bör avskaffas.

Bravo!!! Beskattning av eget kapital är just beskattning av vinsten.

Nu är det nog dessvärre inte Anders Borgs tanke att avskaffa bolagsbeskattningen; snarare att ge avdrag för utdelning och därmed likställa behandlingen av lånat och eget kapital. Men en sådan regel har vi haft tidigare, de s.k. Annell-avdraget, som vållade åtskilliga rättsliga och praktiska problem utan att ge några positiva effekter. Regeln skulle (liksom Annell-avdraget) säkerligen förses med begränsningar; t.ex. till avkastning motsvarande riskfria räntan. Tillsammans med begränsningar i avdragsrätten för räntor, t.ex. genom thin capitaliseringsregler, skulle vi få ett eldorado för akademiker och skattekonsulter vad gäller att analysera och skatteplanera. Och riktigt spännande arbetsuppgifter för skatteverkets specialister.

Anders Borg konstaterar också att

...det är bekymmersamt om vi via skatteregler bidrar till att det inte är gynnsamt att ha pengar i bolagen.

Helt sant. Avskaffa bolagsbeskattningen, så finns det av skatteskäl inte anledning att tömma bolagen.

VÅRPROPOSITIONEN

Våpen innehåller inga överraskningar. På skatteområdet aviseras fyra sänkningar:

•en utökning av jobbskatteavdraget i ett femte steg
•höjd gräns för statlig skatt
•sänkt krogmoms
•ytterligare sänkt skatt för pensionärer

Ingen sänkning av bolagsskatten. Bra för sysselsättningen i konsultbranschen.

I våpen (sid. 42) sägs:

Sverige ska bli ett av världens bästa länder att
starta, driva och utveckla företag i. Fler och
växande företag skapar nya jobb.

Tag då bort bolagsskatten.


För att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter i budgetpropositionen för 2012 presenteras en särskild departementspromemoria där huvuddelen av dessa förslag behandlas.

Om de skatteåtgärder som remitteras på detta sätt kommer att presenteras i budgetpropositionen som förslag inför budgetåret 2012, och i vilken omfattning och med vilken dimensionering så kommer att ske, blir beroende av de bedömningar av det ekonomiska läget, av reformutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen efter sommaren 2011.

Förslagen i den särskilda promemorian är:
- reformambitionen om förstärkt jobbskatteavdrag,
- höjning av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt,
- sänkt skatt för pensionärer och sänkt inkomstskatt för utomlands bosatta,
- reformambitionen om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar,
- reformambitionen om höjd punktskatt på alkohol och tobak,
- förenkling av expertskatten,
- utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling, samt
- förändringar av de s.k. 3:12-reglerna, av reglerna för enskilda näringsidkare och för oäkta bostadsrättsföreningar.

Reglerna om expertskatt föreslås ändras genom att det införs en schablonregel om att personer med en lön över 2 prisbasbelopp per månad (85 600 kronor 2011) alltid ska anses utgöra en nyckelperson. Detta skulle öka förutsebarheten.

Utöver förslagen i den särskilda promemorian kommer regeringen att fortsätta arbetet med övriga reformambitioner. Det handlar om
- sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster där ett utredningsförslag nyligen remitterats,
- skattereduktion för privatpersoners gåvor till bedrivande av hjälpverksamhet bland behövande, och
- förslag om investeringssparkonto och investeringsfonder som fortsätter att beredas efter avslutade remissomgångar.

RISKKAPITAL - SKATTEFRÄLSE

Dagens Industri öser den 11 april på om riskkapitalisterna och hur de utnyttjar skattereglerna. Stora rubriker: Riskkaptalet det nya skattefrälset. De kan göra vad andra inte kan, påstår tidningen, och exemplifierar med Nordic Capitals kap av Munters mitt för näsan på Alfa Laval.

Rätt men ändå fel.

Skattereglerna har skapats med det traditionella näringslivets struktur för ögonen: ett industi- eller handelsföretag med byggnader, anläggningar, maskiner och inventarier, lager och anställda. Om verksamheten behöver bedrivas i flera aktiebolag finns det regler om koncernbidrag, som gör det möjligt att kvitta vinst i ett bolag mot förlust i att annat. Då behöver koncernen inte behöver betala mer skatt bara för att verksamheten bedrivs i flera aktiebolag. Det behövs ingen skuldsättning för att skapa hävstångseffekter i sådana företag. Ett aktiekapital på kanske 1/3-del av balansomslutningen och en skuldsättning för finansiering av investeringar och driftkapital är det vanliga.

Riskkapitalföretag köper, förädlar och säljer företag. Här är hög skuldsättning både nödvändigt och normalt, varmed följer höga räntekostnader. Ett riskkapitalföretag strukturerar sig naturligtvis på ett optimalt sätt för sådan verksamhet. Det är enkelt - och oantastligt - att se till att räntekostnaderna i det svenska förvärvsföretaget betalas till ett utländskt koncernföretag som betalar låg eller ingen skatt för räntan. Räntekostnaderna kan finansieras med koncernbidrag från de företag som riskkapitalbolaget har förvärvat för förädling, varigenom vinsten - och därmed skatten - i dessa elimineras. Koncernvinsten hamnar i utlandet och träffas av andra skatteregler än de svenska. Hur kan man tro att företag, som inte kräver geografisk bindning till visst land, inte placerar sig där det är ekonomiskt lämpligast?

Så visst kan de göra med hjälp av skattelagstiftningen vad andra inte gör, men det beror på att deras verksamhet är annorlunda. I själva verket kan man säga att det är bolagsbeskattningen som framtvingar en onödig struktur.

Dagens Industri påstår i artikeln att en

stopplag klubbades igenom för fyra år sedan för att hindra svenska industriföretag från att genom s.k. interna räntesnurror, skapa ränteavdrag i miljardklassen.
Men för riskskapitalbolag och utländska storföretag är det fortfarande fritt fram för att skapa liknande konstruktioner för att den vägen undvika bolagsskatt.

Fel förstås, som vanligt.

Reglerna om begränsning av ränteavdrag gällde finansiering av företagsöverlåtelser inom en koncern. Däremot inte externa förvärv av företag. Vanliga företag och riskkapitalbolag arbetar under exakt samma lagstiftning. Om en industrikoncern säljer runt sina dotterbolag i koncernen och låter köparbolaget ta upp ett lån hos ett koncernföretag i främmande land (som kanske inte beskattar räntor) och det inte finns något affärsmotiv för omstruktureringen, kan man väl förstå att Skatteverket och till slut lagstiftaren härsknar till. Ett riskkapital har normalt ingen anledning att göra något sådant, och behöver därför inte träffas av regeln.

Det bästa sättet att undvika denna skenbara favorisering av riskkapitalbolagen är förstås - som vanligt - att avskaffa bolagsbeskattningen.

SKATT FÖR TILLVÄXT, FÖRETAGANDE OCH FORSKNING

Alliansens partiledare skiver en gemensam artikel på SvD Brännpunkt den 10 april under rubriken Vi vill se över flera skatter. Man kan väl anta att det är ett uppspel inför vårpropositionen som kommer i veckan.

Tre skatteförslag antyds:

För det första en förenkling av den så kallade expertskatten. Alla personer som har rekryterats utomlands och har en månadsinkomst överstigande två prisbasbelopp (i dag 85600 kronor) ska kunna räknas som experter.

Skatten och de sociala avgifterna på expertinkomster beräknas f.n. på 75 % av lönen under tre år. Vissa löneförmåner är helt skattefria. Vem som räknas som expert är f.n. synnerligen komplicerat och subjektivt, så en beloppsgräns över vilken inkomsten klassificeras som expertinkomst kan innebära en väsentlig praktisk lättnad.

EU-rätten tillåter att diskriminera egna medborgare - inte andra EU-länders.

För det andra vill de se över möjligheten att utöka företagens avdragsrätt för utgifter för forskning och utveckling. Detta genom att företag ges rätt att av dra av kostnader för utgifter för forskning även om denna inte hör till företagets kärnverksamhet.

Tja, kanske hjälper det lite genom att avhålla Skatteverket från klåfingriga försök att pröva lagstiftningens omfattning. Redan nu är avdragsrätten tämligen vidsträckt och kan faktiskt omfatta sådant som ligger utanför kärnverksamheten.

Enligt 19 kap. 9 § gäller:

Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.

Lokutionen kan antas få innebär att Skatteverket måste visa att en kostnad är verksamhetsfrämmande för att kunna vägra avdrag. Normalt får ju ett företag antas lägga ned kostnader endast på sådant som verksamheten har nytta av.

Lagstiftningen tillkom år 1970 (prop. 1970:135) och har därefter varit föremål endast för ändringar av formell natur. Syftet med lagstiftningen var att utvidga den generella avdragsrätten för kostnader för inkomsternas förvärvande och bibehållande, så att den skulle omfatta även FoU-utgifter av mer allmän karaktär (grundforskning o.dyl.) ävensom bidrag och avgifter till FoU-verksamhet bedriven av forskningsstiftelser och branschinstitut. Utanför ligger framför allt forskning inom verksamhetsfrämmande humaniora och helt verksamhetsfrämmande forskning.

Det har dock inte hindrat Kammarrätten i Stockholm att vägra Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) avdrag för bidrag till Forskningsstiftelsen SSE-MBA vid Handelshögskolan i Stockholm. Den har till ändamål att främja vetenskaplig forskning i ekonomi, företagande och ledarskap. Domen överklagades till Regeringsrätten som emellertid vägrade prövningstillstånd. Målet förefaller uppenbart vara feldömt, men det är inte skäl nog för prövning i Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen). Domen har av en pessimistisk/realistisk bedömare antagits innebära att företag - oavsett bransch - kan inte räkna med att få avdag för bidrag till forskning inom företagsekonomi och angränsade områden såsom affärsutveckling, ledarskap, ledning, styrning av företag, etc. vid högskolor och universitet.

För det tredje vill de justera de så kallade 3:12-reglerna. Detta genom att höja schablonbeloppet i förenklingsregeln och införa ett tak för hur stor utdelning som ska beskattas som lön. På så sätt kan företagare öka sin utdelning och lönsamma företag får mindre krångel genom att de inte behöver ägna sig åt olika skattekonstruktioner. Parallellt ska också prövas hur villkoren för de enskilda näringsidkarna kan förbättras.

För att klara jobben, högt ställda välfärdsambitioner och en hårdnande internationell konkurrens är det nödvändigt att göra mer för tillväxt, företagande och forskning i Sverige, säger de. Ta då bort bolagsbeskattningen - skatten på tillväxt.

DN
SvD

H G WESSBERG SKA KRATTA LÖV

Jag läser i Dagens Industri att HG Wessberg har blivit nominerad till ledamot i Europeiska revisionsrätten. Grattis. Ett arvode på 160.000 kr i månaden.

Det är klart att om den granskade verksamheten badar i pengar och befolkas av korrumperade personer är revisionsrättens insats värdefull.

"I dag ska jag ägna mig åt att räfsa löv", säger han till Dagens Industri.

HG, det hade du inte behövt göra om du hade dragit gräsklipparen över löven i höstas. Det gjorde jag, och jag kan med glädje konstatera att när nu snön smält undan har lövsmulorna försvunnit ner i gräset. Ingen krattning vare sig höst eller vår, ingen kompostering, ingen spridning av komposterad jord. Bara en snabb vända med gräsklipparen.

Då hade du fått tid att ägna dig åt företagsskattekommittén. Och att läsa boken som jag skickade dig. Har vi råd att behålla bolagsskatten?, som Svenskt Näringsliv skrev i sin presentation av boken.