Efter en kort sammanfattning av legalitetsprincipens aspekter konstaterar han:
Summa summarum har vi sålunda en grundlagsreglerad legalitetsprincip - numera knappast omstridd - och frågan gäller numera snarare vad legalitetskraven får för konsekvenser.
Ett centralt stycke i uppsatsen är följande (kursiveringen är hans):
Därför hamnar lagtexten i fokus vid bestämmandet av skattskyldigheten, eftersom det är den enda primära rättskällan. Det finns ingen a priorisk skattskyldighet, inte heller någon naturlig/naturrättslig eller någon annars "rimlig", "rättvis", "logisk" skattekonsekvens eller hur man nu vill uttrycka det, så länge argumentationen inte tar sitt avstamp i lagtexten. Detta är en begränsning - en (historiskt sett) medveten begränsning - av argumentationsutrymmet.
Beskattningen får sålunda inte på något sätt präglas av godtycke.
Lagtext som inte kan formuleras någorlunda entydigt innebär en rättssäkerhetsrisk. En lagtext som med bred marginal uppfyller detta lugubra kriterium är den om näringsbeskattning, framför allt bolagsbeskattning, i inkomstskattelagen (1999:1229). Av detta och en rad andra skäl bör bolagsbeskattningen avskaffas.
Ett närmast monumentalt mått av godtycke tycks prägla de amerikanska och brittiska skattemyndigheternas uppfattning om Appels skattskyldighet. Genom (vad som anges fullt laglig) skatteplanering har Apple sluppit betala 11 miljarder dollar i USA bara under sista kvartalet 2012 och mer än 5,5 miljarder kronor i Storbritannien, skriver SvD den 28 januari.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar