3:12-REGELRNA SKÄRPS. Pianisterna beskjuts - inte kompositören

Anders Borg, finansminister, och Annie Lööf, näringsminister, meddelar den 12 april att 3:12-reglerna ska skärpas. De blev lite för bra.

De nuvarande 3-12-reglerna bygger på ett förslag som togs fram av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det har visat sig att dessa regler används för skattedrivna upplägg i partnerägda företag. Vissa revisorer med inkomster på flera miljoner utnyttjar reglerna på ett sätt som gör att de betalar väsentligt lägre skatt än många andra som arbetar. Genom att anställda görs till delägare med en mycket liten ägarandel i företaget får den anställde möjlighet att ta ut stora belopp som beskattas som kapitalinkomst. På så sätt sänks skatten på den anställdes arbetsinkomst från ca 57 procent till 20 procent.

Vi föreslår nu att personer med ett mycket litet delägarskap inte får tillämpa den så kallade löneunderlagsregeln som innebär att ju mer ett företag betalar ut i lön till sina anställda desto större belopp kan delägarna ta ut i kapitalbeskattad inkomst från företaget. Vi föreslår också att kravet på eget löneuttag för att få tillämpa regeln ökar i företag med stor lönesumma. På så sätt begränsar vi överutnyttjandet av reglerna samtidigt som vi finansierar en reform för att göra det mer lönsamt för små och växande företag att anställa. Detta är en del av det paket för små och växande företag som läggs fram i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

• Förändringar av 3:12-regelverket för att göra det mer lönsamt för mindre företag att anställa och växa. Den så kallade löneunderlagsregeln görs förmånligare för delägare i fåmansföretag med lönekostnader upp till 3,4 miljoner kronor (60 inkomstbasbelopp) genom att bidraget till det belopp som delägarna får ta ut som lägre beskattade utdelningen (gränsbeloppet) höjs från 25 till 50 procent. På så sätt blir det mer lönsamt för delägare i mindre fåmansföretag att anställa.

Reglerna har utnyttjats precis på de sätt man kunde förvänta sig. Och som var avsett! Man trodde ju att man kunde stödja arbetskraftsintensiva företag med  gynnsamma skatteregler för fåmansföretag. Att resultatet snarare blev lägre skatt för ägarna än högre personaltäthet är knappast något att förvåna sig över. Företag anställer inte fler än de behöver.  Men politikerna blev tydligen överraskade.

Sedan decennier finns det företag med spritt ägande som räknas som fåmansföretag. T.ex. Praktikertjänst AB med över 2.000 delägare som bildades 1977. Blotta tanken att dagens storföretagsverksamhet inom advokat-, revisions- och konsultbranscherna skulle drivas som handelsbolag eller partnerskap,  och därmed inte vara berättigade till 3:12-reglerna,  är verklighetsfrämmande. Men visst har de götts av 3:12-reglerna.

Enligt 56 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) avses med fåmansföretag

 aktiebolag och ekonomiska föreningar där

1. fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller

2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. 

Det är punkt 2 som gör de aktuella konsultföretagen till fåmansföretag

 

I SvD den 13 april skriver Carolina Neurath bl.a.

Genom att låta ett stort antal anställda få ett litet delägarskap har bolagets topprevisorer kunnat omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. På så sätt minskas skatten från 57 till 20 procent. Skatteplaneringen kan möjligen ses som omoralisk, men är helt laglig.
 

Hur i all sin dar ska "ett stort antal anställda" kunna få annat än "ett litet delägarskap"?  Är det suspekt att det är fråga om ett litet delägarskap?  Inte bara topprevisorerna  har kunnat omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster - alla delägare har kunnat det. Det kan omöjligen ses som omoraliskt att följa de regler som gäller.

Olle Nygårds skriver samma dag:

Bestämmelserna var från början avsedda att underlätta för småföretagare (min kursivering), men har i stället utnyttjats av stora revisionsfirmor för att ledande personal (min kursivering) ska kunna undvika stora summor skatt.
 

Bestämmelserna har aldrig någonsin varit avsedda att underlätta för småföretagare. Ursprungligen var de uteslutande avsedd att skärpa beskattningen av småföretagare, eller snarast att hindra dessa att företa vissa transaktioner för att undgå beskattning.  Men genom att vissa slags företagskonstruktioner ägda av många personer (t.ex. Praktikertjänst AB) kunde agera som företag ägda av ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag) inkluderades dessa i reglerna, som i och med 1990 års skattereform fördes över 3 § 12  mom. i lagen om statlig inkomstskatt. Där kompletterades de med vissa regler, som blev nödvändiga eftersom kapitalinkomster (t.ex. aktieutdelningar) efter skattereformen skulle beskattas med 30 procent medan arbetsinkomster skulle beskattas progressivt. Reglerna skulle förhindra att aktieägarna tog ut allt överskott i form av utdelning i stället för som lön.

I den lagstiftning (prop. 2005/06:40) som givit de effekter som nu kritiseras gjordes avsiktliga lättnader i beskattningen av fåmansföretagens ägare, bl.a. genom att företagets lönesumma fick användas för beräkning av skattelindring för utdelning till fåmansbolagsägare. I propositionen tror jag inte ordet "småföretag" nämnts en enda gång. Reglerna har ingenting med att företagen är små att göra och är inte alls avsedda att underlätta för småföretag.

Det är inte heller så att reglerna utnyttjas för att undvika stora summor skatt för "ledande personal". Det är för att reducera skatten för aktieägare (som i  de aktuella företagen också är anställda).

SvD  DN SvD