Den ska leda till ett enkelt och begripligt skattesystem.
Den ska främja arbete och tillväxt.
Den ska vara fullt finansierad. En generell och generös välfärd går inte att förena med ett sänkt skattetryck; det kan i stället behöva höjas.
Den ska inte leda till ökade inkomstklyftor.
Den ska vara politiskt stabil, vilket gör det nödvändigt med en uppgörelse mellan partier över blockgränsen.Den statliga inkomstskatten slopas och skatten på arbetsinkomster ska således endast bestå av kommunalskatten.
Det skatteundandragande som blir alltmer utbrett till följd av de nuvarande skillnaderna i arbets- och kapitalinkomstbeskattning skulle mer eller mindre försvinna. Detta gör det i sin tur möjligt att slopa de krångliga så kallade 3:12-reglerna, som är kopplade till fåmansbolag.
Ett sätt att motverka de fördelningspolitiska effekterna av förslaget vore att kraftigt höja grundavdraget, så att även låginkomsttagarna skulle få en skattesänkning.
Återinför en rimlig fastighetsskatt. Enligt en samstämmig uppfattning bland ekonomer är fastighetsskatten en av de bästa (eller minst skadliga) skatterna. Det är det urgamla sättet att beskatta svenska folket. I utlandet är i allmänhet fastighetsskatten betydligt högre än i Sverige. Att återskapa en normal fastighetsskatt, där skatten utgår med en enhetlig procentsats av taxeringsvärdet, skulle dessutom få positiva fördelningseffekter.
Man skulle vidare kunna återinföra en enhetlig moms och slopa förekommande nedsättningar av de sociala avgifterna. Det är möjligt att något utrymme uppstår för särskilda fördelningspolitiska insatser. En sådan kan vara att höja barnbidragen.
Ett ytterligare inslag i en skattereform vore att sänka bolagsskatten till cirka 15 procent och finansiera detta inom företagsskattesystemets ram, i första hand genom att slopa ränteavdragen.
Dessutom föreslår Åsbrink att arvs- och gåvoskatten återinförs. Det framstår för honom som närmast ett mysterium, att det var en socialdemokratisk regering som, med stöd av bland annat vänsterpartiet, avskaffade denna skatt. Arvs- och gåvoskatten är den sista skatten som nattväktarstaten avskaffar. Det finns starka rättviseskäl att återinföra en sådan skatt.
Han vill också beskatta pensionsförsäkringar med 30 procent, det vill säga samma skattesats som gäller för andra kapitalinkomster. Även denna åtgärd skulle få positiva fördelningseffekter.
För egen del kan jag instämma i de flesta förslagen. Jag förstår dock inte varför en nedsatt bolagsskatteats skulle finansieras inom företagsbeskattningens ram genom att slopa ränteavdragen. Däremot borde räntor helt undantas från skattesystemet. Varje ränteinkomst är någons räntekostnad. Eftersom många kapitalinkomsttagare är skattebefriade, skulle en sådan reform leda till en ökad skatteinkomst för staten med ca 15 miljarder kronor. En sådan reform skulle underlättas om bolagsbeskattningen helt avskaffades.
Pensionssparandet beskattas idag (normalt) med 15 procent. Beskattningen är dold och en höjning av skattesatsen till 30 procent skulle nog inte observeras av allmänheten. Vem är idag medveten om beskattningen på 15 procent?
Arvs- och gåvoskatten har principiellt en del för sig. I praktiken har den dock visat sig ineffektiv och verkningslös och har framkallat tekniker för kringgåenden. De uppfattas också som inkräktande på privatlivet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar