Alliansens valmanifest lovade utredning av tillväxtskadliga skatter på företagande, påpekar Gunnar Johnsson på ledarsidan i DN den 25 november. Men att sänka dem ligger långt i fjärran, dels för att Borg anser andra skatter vara mer skadliga, dels för att ”fördelningspolitiken” måste se bra ut.
Annika Ström Melin tar i samma nummer av DN under rubriken Irland: Rörigt i S upp frågan om Sverige ska ställa krav på att Irland ska höja sin bolagsskatt för att Sverige ska bistå Irland med ett lån. Leif Pagrotsky har haft hög svansföring och krävt att Sverige ska tvinga fram högre irländska bolagsskatter för att ställa upp som långivare, skriver hon.
Men även hon tycks sväva på målet och tycker att den låga bolagsskatten "provocerar". Flera länder – Frankrike, Tyskland, Österrike – har länge varit upprörda över att Irland på så sätt lockar företag till den gröna ön.
Men andra länder – Portugal, Cypern, Bulgarien – har lika låga eller ännu lägre bolagsskatter. En viss konkurrens är dessutom hälsosamt, även om det borde finnas gränser.
Ja, varför skulle man vilja ha en skatt som direkt riktar sig mot välståndsskapande aktivitet - att producera varor och tjänster som värderas högre än de i processen förbrukade resurserna, att skapa vinst?
I Dagens Industri skriver Bo Pettersson à propos irlandskrisen att det inte föreslås någon höjning av den låga bolagsskatten, som har varit så viktig för investeringsklimatet.
Varför drar inga rätt slutsats?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar