Vi har gett en positiv signal till att sätta igång en låneprocess. Men vad som är viktigt är att vi studerar villkoren närmare. Jag vill att bolagsskatten förs upp till diskussion med övriga länder i EU för att sätta press på Irland. Vi måste ha inflytande när vi är med och lånar ut. Irland har använt bolagsskatten på ett aggressivt sätt gentemot övriga EU-länder. Uppfattningen är utbredd att det inte går att ha den här typen av mycket aggressiv skattepolitik.
Det är sant att Irland har använt bolagsskatten aggressivt. Men sedan 5 år har detta beteende upphört. Nu är bolagsskatten densamma för alla företag i Irland, inte bara utländska företag som opererade mot marknaden utanför Irland (läs EU).
Det är väl inte aggressivt att inte ta ut en skatt? I synnerhet en så idiotisk och kontraproduktiv skatt som bolagsskatten.
Den 23 november skrev DN på sin huvudledare:
På Irland finns det dessutom starkt politiskt stöd – från både höger och vänster – för en bolagsskatt på tolv och en halv procent. Om landet kan lösa sina budgetproblem på annat sätt än genom att höja just den skatten bör inte EU ha synpunkter på det.
Det tycks nu vara klart att Irland får behålla sin bolagsskattesats på 12,5 procent. Förnuftet tycks ha segrat. Tyskland och Frankrike kan väl sänka sina bolagsskattesatser om de skulle känna konkurrenstrycket för hårt - två stater i Europas centrum med 80 resp 60 miljonder invånare. Jämför Irland i Europas periferi med mindre än 5 miljonder invånare och utan särskilda naturtillgångar.
I Dagens Industri den 25 november skriver Bo Pettersson i en underledare:
Som väntat föreslås dock ingen höjning av den låga bolagsskatten, som har varit så viktig för investeringsklimatet.
Varför drar han - och inga andra heller för den delen - inte någon slutsats av det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar