NORDIC CAPITAL

Häromdagen tyckte jag mig ha anledning att gratulera Robert Andreen och Morgan Olsson till deras framgångar med Nordic Capital.

Nu är det dags att beklaga. Skatteverket har enligt Dagens Industri granskat Nordic Capital under lång tid och ska nu vara berett att yrka på att delägarnas inkomster ska beskattas som lön. Det är inte beskattning enligt de s.k. 3:12-reglerna som avses, utan Skatteverket hävdar att den upparbetade vinstdelningen från fonderna i sin helhet ska beskattas som lön. Det blir därmed inte fråga om beskattning för kapitalinkomster i nivån 25-30 procent, utan full lönebeskattning på uppemot 58 procent plus sociala avgifter på drygt 30 procent (avdragsgilla, visserligen och därmed effektivt drygt 20 procent). Motiveringen är dels att vinsten är att betrakta som ett avstående från externa investerare, dels att ursprunget är prestationsbaserat.

Skatteverkets ställningstagande har föranlett Nordic Capital att uppvakta finansdepartementet, varvid ett diskussionsunderlag överlämnats. Nordic Capital framhåller de förödande marknadsmässiga konsekvenser som ett genomförande av Skatteverkets uppfattning enligt företaget skulle ha. Även synen på den svenska rättssäkerheten på skatteområdet skulle skadas hos internationella investerare. I dokumentet beskrivs även de företagsstrukturer som används.


Motivet att vinsten för delägarna är att betrakta som löneinkomst därför att externa investerare avstått från beloppet förefaller långsökt för att inte säga kreativt. Andreen och Olofsson har varit fantastiskt framgångsrika och det vore fel att påstå att det bara berott på tur. Att det berott på skicklighet, kunskaper och affärssinne måste dock inte obetingat medföra att inkomsterna klassificeras som prestationsbaserade arbetsinkomster.

Sveriges internationella renommé vad gäller rättssäkerheten på skatteområdet tål knappast ytterligare belastning. I en herostratiskt ryktbar dom (RÅ 2008 ref. 24) ansåg Regeringsrätten att Sveriges skatteavtal med främmande stat skulle underordnas senare tillkommen svensk intern lagstiftning, s.k. treaty override. Sveriges högsta förvaltningsdomstol har därmed ansett att Sverige kan beskatta inkomst som landet i avtal med främmande stat förklarat sig avstå beskattning av till förmån för det andra landet. I en ny dom kommer Regeringsrätten inom kort att behöva ta ställning till frågan på nytt.

Den som lever får se.

Men är det inte så att delägarnas vinster utgör resultatet efter det att placerarna fått sin tilldelning? Man kan fundera över att placerarna redan idag accepterar att delägarna kan tillgodogöra sig så stor andel av vinsterna som de gjort, så att de på några decennier kunnat bygga upp personliga förmögenheter på flera miljarder kronor (även om det skett genom låg beskattning, vilket knappast investorerna bryr sig om). Men om Andreen/Olofsson byggt upp ett så stort förtroende att investerarna nöjer sig med så låg avkastning som hittills, är A/O verkligen att gratulera. Sannolikheten att uppnå en stor vinst är så hög, att investorerna nöjer sig med en liten andel. Det blir hög avkastning ändå. Det blir nästan som ett självspelande piano för A/O. Men inte kommer Sveriges internationella renommé på rättssäkerhetsområdet i gungning, på grund av att de svenska delägarna får betala högre skatt på den vinst som återstår efter det att de internationella investorerna fått sitt. De sistnämnda beskattas ju i sina hemländer och inte i Sverige.

Den 4 november rapporterar Dagens Industri att granskningar sker av ytterligare sju riskkapitalbolag. Man får väl anta att IK Investment Partners och EQT finns bland dem. Mats Odell uppges vara kritisk mot Skatteverkets agerande. Men hur skulle Skatteverket kunnat agera annorlunda? Möjligen genom att vara tidigare ute, men då hade verket väl kritiserats för att förhindra framväxten av en ny angelägen affärsverksamhet. Och det tar ett antal år innan marknadsformerna sätter sig och innan det går att göra meningsfulla rättsliga analyser av företeelsen. Tyvärr måste det nog vara så här.

De s.k. 3:12-reglerna fick sitt namn efter sin placering i 3 § 12 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt men finns numera i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Reglerna syftar till att förhindra att ägare till fåmansföretag klassificerar sina uttag från företaget som utdelning i stället för som lön, eftersom skatten på utdelning är 25 procent medan skatten på lön kan bli uppemot 58 procent inklusive kommunalskatt. För att göra reglerna någorlunda vattentäta omfattar de också kapitalvinster på grund av avyttring av aktier i fåmansföretag. Reglerna innebär att bara viss del av utdelningsinkomst och kapitalvinst får beskattas med den lägre skattesatsen.