SKATTERAPPORT FRÅN SVENSKT NÄRINGSLIV - VAR ÄR BOLAGSSKATTEN?

Svenskt Näringslivs skattekommission lämnade igår sin slutrapport Framtidens skatter-för fler och växande företag, konkurrenskraft och välstånd. En förhandsinformation kom i SvD under rubriken Det är dags för en skattereform. Rapporten presenterades och diskuterades på Svenskt Näringsliv inför en sakkunnig publik. Det är svårt att inte hålla med i kommissionens analys och resonemang om att framtidens skatter måste utformas så att risktagande och entreprenörskap stimuleras och skattesystemet blir internationellt konkurrenskraftigt. Ägarbeskattningen framhålls som en nyckelfråga. Åtgärder som främjar kapitaluppbyggnad är viktiga. Rättssäkerheten måste öka och krångel och adminstrativa bördor måste minska.

Det som genast faller en i tankarna är att avskaffa bolagsbeskattningen. En sådan åtgärd tillgodoser alla nämnda krav och önskemål. Skatten är dessutom relativt sett obetydlig som inkomstkälla för staten (motsvara bara drygt 5 procent av samtliga skatter och avgifter) och är i förhållande till alla andra skatter kolossalt dyr att adminstrera.

Bolagsskatten är otroligt komplicerad och gör skatteplanering synnerligen lönsam och sysselsätter arméer av skattekonsulter och akademiker. Detta förorsakar konkurrenssnedvridning, eftersom publika företag av etiska och likande skäl inte vill utsätta sig för den kritik som skatteplanering framkallar. Internationellt leder bolagsbeskattningen till ytterst svårlösliga konflikter mellan staterna, som slåss om beskattningsunderlaget.

Rent bisarrt blir det när man betänker att bolagsskatten förhindrar företagens egentliga syfte: att skapa nytt kapital och växa, dvs. gå med vinst. Det företag som gör det drabbas av en kostnad. Det företag som gör förlust, dvs. fördärvar värden som redan finns, betalar ingenting.

Bolagsskatten är en skatt som övervältras till företagens kunder (genom prissättningen) och anställda (genom lönesättningen) och inte bärs av företagen själva. Den är därför helt onödig. Tas den bort kommer utrymmet för utdelningar och lönebetalningar att öka, vilka beskattas. Den är till råga på allt instabil och beroende av konjunkturerna – det kanske inte blir några bolagsskatter alls för resultaten för 2008 och 2009.

Tas bolagsskatten på f.n. 26,3 procent bort, ökar avkastningen av kapitalet med 35 procent! Sverige blir ett lockande investeringsland för utländskt kapital. Om vi nödvändigtvis vill ”beskatta” dessa utlänningar” kan vi ta skatt av bolagen i samband med aktieutdelning. Så gör Estland, som redan avskaffat bolagsskatten på outdelade vinster. (Internationella konventioner hindrar eller begränsar våra möjligheter att beskatta utdelningarnas mottagare.) Då kan vi också avskaffa utdelningsbeskattningen av svenska aktieägare och därigenom lösa problemet med den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsvinster, ett ekonomisk, juridiskt och praktiskt gissel som vidlåder dagens system. Det är väl också politiskt mer smältbart med en politik för att stärka företagsuppgyggnad genom att ta bort skatten i stället för att införa skattefrihet för arbetsfria inkomster?

Skattekommissionens slutrapport innehåller emellertid inte ett ord om bolagsbeskattningen. Vid presentationen framhöll Rune Andersson att bolagsbeskattningen inte uppfattats som något problem i de många företagarhearingar som kommissionen hållit. Och även Rune Andersson, med omfattande erfarenhet som företagare och företagsledare i börsföretag, bagatelliserade bolagsbeskattningen.

Det kanske finns goda skäl till att företagsledare inte uppfattar bolagsbeskattningen som ett stort problem, utan att andra skatter – marginalskatterna på arbetsinkomster, beskattning av utländska specialister, sociala avgifter och liknande ”dolda” skatter – ligger närmare till hands att diskutera. Och så förstås skatter på de egna uttagen och vinsterna (ägarskatterna). Det är lätt att förstå – och sympatisera med – att företagande inte direkt stimuleras av sådana skatter. Ett annat skäl kan vara att bolagsskatten träffar alla företag ungefär lika och därför lätt kan övervältras.

Veckan före Skattekommissionens presentation hölls emellertid i samma lokaler och med samma arrangör en stor internationell skattekonferens med EUs skattekommissionär László Kovács som inledare och med närvaro och aktivt deltagande av flera av världens ledande skatteekonomer och skattejurister, representanter för OECD, EU och den svenska regeringen. Vid den saknades inte problem att diskutera om bolagsbeskattningens effekter på ekonomisk tillväxt, bolagsskatterättsliga hinder för gränsöverskridande investeringar och företagsförflyttningar, omstruktureringar och åtgärder mot missbruk av skattereglerna mm. Några lösningar på problemen blev det – som vanligt – inte. De är alldeles för komplicerade.

Sammanfattningsvis. Kommissionen har utarbetat en utmärkt och angelägen rapport som dock helt utelämnat en komponent – den skadliga och onödiga bolagsbeskattningen. Den är värd en seriös diskussion.