ROT-AVDRAGET

Rotavdraget kan man ha synpunkter på. Har det någon effekt? Vilka gynnas? Med mera, med mera. Det ska jag inte skriva om nu.

Nu gäller det några av förslagets praktiska delar. Hur kommer det att fungera?

Det är ju meningen att kostnadsreduktionen ska komma husägaren snabbt tillgodo. Därför ska hantverkaren inte ta ut hela fakturabeloppet från husägaren/kunden utan reducera fakturan med halva ersättningen för arbetskostnaden (för material- och resekostnader m.m. ges ingen skattesubvention). Dessutom är det (helt korrekt) halva ersättningen för arbetskostnad plus moms som ska reduceras. Jag undrar hur många som kommer att göra fel där?

Sedan (när kunden har betalt fakturan) ska hantverkaren skicka in en ansökan till Skatteverket om att få det belopp som fakturan reducerats med. Men Skatteverket kanske anser att hantverkaren lagt alltför stor del av fakturabeloppet på arbetsersättning och alltför liten del på material. Ett typfall är en bergvärmeanläggning. Hur stor del av borrningskostnaden är arbetsersättning och hur mycket är material? Om hantverkaren beräknar att arbetskostnaden (inkl. moms) är 25.000 kr och därför reducerar sin faktura med 12.500 kr, men Skatteverket anser att arbetskostnaden ska beräknas till 5.000 kr och därför betalar ut 2.500 kr, så står hantverkaren där med skägget i brevlådan. Han måste då försöka få ut 10.000 kr extra av kunden, men kunden har kanske redan uttömt sina resurser och kan inte betala. Värmepumpen är installerad i kundens fastighet och borrhålet är på kundens tomt, så det finns ingen säkerhet för hantverkaren - bara en oprioriterad och osäkrad fordran. Eller så kanske kunden inte ens är betalningsskyldig om hantverkaren varit otydlig i offerten och avtalet.

Den fördel husägaren får genom att erhålla skattereduktionen direkt och inte behöva vänta på den till skatteavräkningen året därpå (som det varit hittills med hushållsnära tjänster) får hantverkaren betala genom att hans risk ökar. Det kan man kalla småföretagarvänligt.

Men sen kommer nästa krux. Den skatterabatt husägaren fått är bara preliminär. Hur många har förstått det? Begreppet preliminär dyker upp första gången i processen när hantverkaren ansöker hos Skatteverket om sina pengar. Sedan skickar Skatteverket ett meddelande till kunden om att hantverkaren begärt och fått ett visst belopp. Det står i det att man kan få högst 50.000 kr, men det vet nog de flesta som väntar sig så mycket pengar. Däremot står det inget om vilken inkomst han måste ha för att kunna tillgodogöra sig avdraget. Sedan får kunden i januari året därpå en kontrolluppgift från hantverkaren. Då vaknar han nog till och undrar vad som är på färde. Men då är det så dags! Har han inte tjänat tillräckligt under det föregående året, räcker skatten inte till för hela skattereduktionen. Sen när han får sitt deklarationsformulär i april upptäcker han också att han ska yrka skattereduktion för ROT-arbete. Det han trodde var klart i och med att han betalte sin reducerade faktura till hantverkaren för ett år sedan är inte alls klart. Nu blir det till att betala en del av skattereduktionen till Skatteverket som kvarskatt.

De senaste dagarna har enligt bl.a. DN Skatteverkets talesman Pia Blank Thörnroos varnat för att rabatten på detta sätt kan bli en skuldfälla. PBT uppskattar att en person som fått en preliminär skatterabatt på 50.000 kr behöver ha en inkomst på c:a 24.000 kr i månaden för att kunna få hela rabatten.

Det är i och för sig en helt korrekt och logisk konsekvens. Man kan inte få större rabatt på skatten än den skatt man får. Man får inga pengar därutöver. Så är det ju redan idag med avdraget för hushållsnära tjänster, men i det fallet vet ju kunden att han ska yrka sitt avdrag i nästa års deklaration och få reduktionen i samband med skatteåterbäringen. I det nya systemen tror kunden att saken är klar i och med fakturabetalningen. Han kanske inte ens har tänkt på att spara fakturan som underlag för sitt yrkande.

Alltså. Se upp med ROT-avdraget! Det är inte säkert att kunden slipper att betala den rabatt han fått av hantverkaren.