SAAB OCH LATIN AMERICAN TUG HOLDING N.V.

Dagens Industri vet att berätta att Saab Automobile betalt 4 miljoner kr som management fees till Latin American Tug Holding NV i Curaçao. Det antyds att det är Victor Mullers eget bolag. Curaçao är ett autonomt område inom Konungariket Nederländerna och därför kanske inte lika exotiskt för Victor Muller och andra holländare som för svenskar. Di.se kan

avslöja att Latin American Tug Holding är registrerat i det forna skatteparadiset Curaçao i Karibien, som har förmånliga skatteregler och där Ikeabolag (där fick man med det också) har haft sin hemvist.

Nu kan man man undra vad Saab Automobile har för glädje av förmånliga skatteregler i Curaçao. Om Saab Automobile någonsin kommer på fötter har bolaget så stora förlustavdrag att göra, att det lär dröja länge innan det behöver betala skatt i Sverige.

SPYKER-SAABs AKTIEKAPITAL ÄR SKULD

Tidningarna rapporterar mer eller mindre insiktsfullt om redovisningsproblem för Spyker/Saab Automobile. Enligt notis i Dagens Industri den 27 augusti förhåller det sig så här med SAABs aktiekapital som plötsligt blivit skuld.

GM sköt till 2,4 miljarder kronor till SAAB som preferensaktiekapital. Aktierna ger GM utdelning fr.o.m. 2012 och ska vara återlösta senast den 31 januari 2016. Enligt svensk lag är preferensaktiekapital att jämställa med stamaktiekapital. Att aktierna är preferensaktier innebär bara att ägarna har vissa företräden framför stamaktieägarna. Det kan vara rätt till viss minimiutdelning, företrädesrätt till utdelning eller nyteckning mm. Det kan också som i SAAB-fallet vara att aktiekapitalet ska återbetalas inom viss tid.

Detta innebär att GM står risk som aktieägare att SAAB överlever till 2016. Går SAAB i konkurs dessförinnan finns det ingen att rikta kravet på återbetalning mot. Men överlever SAAB till dess ska SAAB betala tillbaka 2,4 miljarder kr till GM. SAABs ägare verkar inte så stabil. Första halvåret 2010 redovisas en förlust på 1,3 miljarder kr.

Dessa omständigheter gör inte preferensaktiekapitalet till skuld enligt svensk rätt. Men eftersom SAAB är ett dotterbolag till ett börsnoterat moderbolag i ett annat EU-land, och moderbolaget ska upprätta koncernredovisning gäller EU-regler. Dessa tillåter inte att preferensaktiekapitalet, med den utformning det har i SAAB-fallet, redovisas som aktiekapital. Reglerna kräver att de ska redovisas som skuld.

Det förefaller vara en välmotiverad regel. Stamaktieägarna måste ju vara beredda på en vedederlagsfri utbetalning inom 6 år. Om beloppet är så stort att koncernkapitalet blir negativt om åtagandet bokförs som skuld, är kravet på skuldredovisning ännu mer berättigat. Återbetalningen måste alltså ske med framtida vinster. Inte nog med att Spykers stamaktieägare riskerat sina pengar på Spykers affärer. Det blir ingen vinst för dem förrän Spyker/SAAB tjänat in utdelningarna till GM under 5 år + återbetalningsbeloppet 2,4 miljarder kr.

Det ska bli spännande att se om Spyker och SAAB kan tjäna ihop de pengarna på 5 år.

Dessutom har SAAB genom en fullständigt obegriplig, kontraproduktiv och destruktiv skatteregel (40 kap. 16 § Inkomstskattelagen) förlorat rätt till sina avdrag för gamla förluster som beräknats till 26 miljarder kronor på grund av att aktierna i bolaget bytt ägare. De pengar som ska betalas tillbaka till GM ska därför först ha beskattats, vilket innebär att vinsterna måste blir 3,3 mdr kr bara för att betala tillbaka preferensaktiekapitalet.

Till yttermera visso förstärkte Anders Borg regeln genom lagstiftning under 2009. Huruvida den förstärkningen slår mot SAAB är oklart, men förstärkningen ska inte tillämpas om ägarförändringen helt eller delvis har skett genom ett kapitaltillskott och det är uppenbart att förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde som motsvarar kapitaltillskottet.

Om inte bolagsbeskattningen omedelbar avskaffas borde så ske med reglerna som begränsar rätten till underskottsavdrag.

ANDERS BORG MOTARBETAR FÖRSÄLJNINGEN AV SAAB

Hur stora förluster har SAAB Automobile? I en notis på E24 (2008-12-03) hade Saab då förlorat 45 miljoner kr i veckan i elva år. De sammanlagda förlusterna låg på 25.550 miljoner kr.

Om förlusterna motsvarar det skattemässiga underskottsavdraget – vilket de inom rimliga marginaler gör – kan SAAB tjäna in framtida vinster på bortåt 25 miljarder kronor utan skatt. Värdet av förlustavdraget är med en bolagsskattesats på 26,3 procent c:a 6 miljarder kr. Ett ganska ansenligt värde som GM skulle kunna dra nytta av om GM bara kunde få fart på SAABs verksamhet. Nu kan inte GM det och SAAB måste säljas.

Men då – hör och häpna – förlorar SAAB rätten till sina underskottsavdrag. En tillgångspost på 6 miljarder kronor går upp i rök! Varför? Jo, för att Gunnar Sträng och hans jurister i förslaget till lag om förlustutjämning (SOU 1958:35 s. 102, prop. 1960:30) tyckte att ”vad som ---i görligaste mån bör förhindras är att likvidations- eller konkursmässiga företag av detta slag börjar gå i handeln och utbjudes till nya aktieägare, som avser att igångsätta eller till företaget överföra vinstbringande verksamhet. Att i dylika fall fog helt saknas för en rätt att utnyttja företagets tidigare förlust är utan vidare uppenbart.”

Vad är det för grumlig tanke som ligger bakom denna uppfattning som envist bitit sig fast och fortfarande hävdas i Finansdepartementet? Inte ens en ekonomiskt skolad person som Anders Borg tycks förmå att se ljuset. Att ett företag får avdrag för tidigare års förluster är sedan närmare femtio år något självklart. Ja, varför skulle beskattningen skärpas bara för att ett företag går med omväxlande vinst och förlust? Men om det kommer in nya ägare efter ett förlustår, då förloras avdragsrätten. Varför?

Regeln har under årens lopp utformats lite olika. F.n. finns bl.a. en beloppsspärr, som innebär att förlustavdraget begränsas till 2 gånger köpeskillingen för bolagets aktier. Om någon betalar 12,5 mdr kr för SAAB får bolaget således behålla sina förlustavdrag. Men vem gör det? Bolaget har väl närmast ett negativt värde. I synnerhet som det förlorar en tillgångspost värd 6 mdr kr.

Vad som händer vid inskränkning av förlustavdragsrätten är bara att det avsedda skattetrycket på näringslivet skärps på ett godtyckligt sätt. Det skärps bl.a. som en följd av att antalet företag ökar. Om all näringsverksamhet bedrevs i ett enda företag skulle knappast någon förlust uppkomma. Med fler företag ökar sannolikheten för att något företag går med förlust. Den specialisering som är själva drivfjädern för ekonomisk utveckling, vilket redan Adam Smith observerade, leder alltså till en godtycklig skärpning av skattetrycket på grund av att individuella företag gör förluster. Förlusterna kan vara tillfälliga eller beroende av att företaget har för litet kapital eller liknande. Nya ägare eller nytt kapital från vissa gamla ägare skulle kanske vara rätt medicin. Precis som för SAAB.

En annan negativ effekt är att risktagandet ökar, vilket förskjuter avkastningskurvan, höjer avkastningskravet och minskar företagarens investeringsbenägenhet. Om en företagare eller uppfinnare som misslyckats kunde sälja sitt företag och få ersättning för värdet av dess förlustavdrag, skulle hans förlust och ekonomiska risktagande reduceras. Vore inte det bara bra?

Varför i hela friden ska skattetrycket över näringslivet ökas på grund av att någon förvärvar aktierna i ett företag som gjort förluster? Inte någonstans under de snart 50 år som det har funnits regler om förlustavdrag har frågan ställts om det är bra eller dåligt om ett förlustföretag får nya ägare. Det har tagits för givet att förvärv av aktier i ett förlustföretag är någonting osunt och som måste förhindras. Varför?

Att det är fult med handel med förlustavdrag är bara en följd av att någon sade så och att alla andra kritiklöst accepterade det.

I dessa yttersta dagar, när allt borde göras för att underlätta överföringen av SAAB i trygga händer, t.ex. genom att ta bort de destruktiva reglerna som förhindrar underskottsavdrag efter ägarskifte, vad händer då? Jo, Regeringen avger en skrivelse (Dnr Fi2009/4574, Ändringar i reglerna om beskattning av underskottsföretag) till Riksdagen där man aviserar en skärpning av reglerna om förlustavdrag. Skärpningen ska tillämpas fr.o.m. 5 juni 2009, proposition kommer senare. Skärpningen gäller just regeln om beloppsspärr.

Anders Borg. Tänk om! Dra tillbaka förslaget. Ta ett steg till. Avskaffa begränsningarna i rätten till underskottavdrag efter ägarskifte. Ekonomin skulle stimuleras, regelkrånglet och företagens adminstrativa börda skulle minska. Värdet på SAAB skulle öka med 6 miljarder kronor.

På köpet skulle vi slippa en form av konstruerad kriminalitet, och att somliga kan inte längre tjäna pengar på egen fräckhet och andras flathet eller laglydighet. Dyra konsulter skulle kunna göra något nyttigt och skattemyndigheterna kunde ägna sig åt verkliga skattefuskare. Näringslivets totala skattebelastning blir 26,3 procent som avsett är och inte högre, risktagandet minskar.