FÖRHANDSBESKED LÄMNAS INTE FÖR TILLÄMPNING AV REGLERNA OM BEGRÄNSNING AV RÄNTEAVDRAG

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i beslut den 27 april undanröjt ytterligare sex förhandsbesked meddelade av Skatterättsnämnden (SRN) angående tillämpningen av reglerna i 24 kap. 10 a - 10 f §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, om begränsning av avdragsrätten för räntekostnader. I samtliga mål gällde det regeln i 10 d § tredje stycket, den s.k. ventilregeln. Begäran om hörande av EU-domstolens mening om lagstiftningen bifölls inte.


Huvudregeln är att avdrag för ränta inte medges på lån till företag i intressegemenskap (10 b §). Undantag från den regeln gäller om  "inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten" (10 d § första stycket).


Om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån får dock ränteutgiften inte dras av (10 d § tredje stycket).

Det är alltså denna undantagsregel som målen avsett. Ett undantag från ett undantag. Eller ett undantag från ett undantag från ett undantag om man utgår från huvudregeln att räntor är generellt avdragsgilla.

Motiveringen är densamma som i tidigare avgjorda ärenden.

Frågan i målet är om bolaget på grund av undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL ska vägras avdrag för de aktuella ränteutgifterna. Vad Högsta förvaltningsdomstolen först har att ta ställning till är om denna fråga bör prövas inom ramen för ett förhandsbesked.

Av förarbetena framgår bl.a. följande (prop. 2012/13:1, volym 1, s. 250 ff. och 333 f.). En bedömning ska göras i varje enskilt fall med beaktande av samtliga relevanta omständigheter som har samband med skuldförhållandet för att avgöra om det huvudsakliga skälet till att transaktionerna vidtagits och avtalsförhållandena uppstått är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Vid bedömningen ska både långivarens och låntagarens skattemässiga situation beaktas. Det kan även finnas skäl att beakta låntagarens hela skuldsituation. Andra omständigheter som bör ha betydelse är t.ex. om det är fråga om slussning av räntebetalningar genom andra företag i intressegemenskapen och förfarandet framstår som omotiverat bortsett från de skatteeffekter som uppnås. En omständighet som talar emot avdragsrätt är om skuldförhållandet får anses ha uppkommit enbart för att intressegemenskapen ska kunna utnyttja ett underskott i ett annat land. Kapitalets ursprung, t.ex. om det handlar om egenupparbetade medel som lånas ut, är också en faktor som bör ingå i bedömningen.

Ett ärende om förhandsbesked prövas utifrån de omständigheter som sökanden väljer att presentera i ansökningen hos Skatterättsnämnden. En prövning av om undantagsregeln i 24 kap. 10 d § tredje stycket IL är tillämplig förutsätter att en mängd omständigheter, hänförliga inte bara till sökanden utan även till dennes motpart i skuldförhållandet liksom till övriga företag som ingår i en intressegemenskap, är klarlagda. Enligt HFDs mening aktualiseras därmed utpräglade utrednings- och bevisfrågor som inte lämpar sig för att prövas inom ramen för ett förhandsbesked.

Det är förmodligen en riktig bedömning. Frågan är om det kan avgöras inom ramen för den normala domstolsprövningen. Då kan domstolarna emellertid inte undandra sig prövningen.  Men hur ska man kunna avgöra "om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån"? "Huvudsaklig" betyder i skattesammanhang till 75 procent; "väsentlig" betyder till 40 procent. Vad betyder "skatteförmån"? En bedömning kommer alltid att bli ett till juristspråk förklätt tyckande.

Avskaffa bolagsbeskattningen.