STEFAN LÖFVEN OCH MAGDALENA ANDERSSON BEKLAGAR FRAMTIDA SKATTESÄNKNINGAR

Efter Moderaternas partistämma står det nu klart att partiet vill sänka skatten med 35–40 miljarder de närmaste åren. Detta skulle få stora konsekvenser för möjligheterna att satsa på skolan och välfärden, skriver Stefan Löfven och Magdalena Andersson i en debattartikel i SvD den 4 november.

Bland alla exempel på skattesänkningar som SL och MA anför finns sänkt bolagsskatt.

Trots att regeringen nyligen sänkte bolagsskatten, så anser moderaterna att ytterligare sänkningar som till stor del gynnar storbankerna är att prioritera. Det troliga är att en ytterligare sänkning av bolagsskatten skulle kosta Sverige minst 8–12 miljarder kronor.

Det är nog inte alls troligt.

Det är mycket som händer om bolagsskatten skulle sänkas.

Rent kameralt försvinner det förstås bolagsskatteintäkter för staten om skattesatsen sänks och bolagsvinsterna inte ändras.

Men fösvinnandet av en kostnadspost för företagen får effekter. (Fortfarande rent kameralt) blir det mera pengar att dela ut, vilket ger skatt på utdelningar och kapitalvinster. Det blir också mer pengar för företagen att spendera på kostnader - ytterst löner - vilket ger skatt på inkomster, skatt på lönekostnader och skatt på konsumtion (moms, energi- och drivmedelsskatter mm).

Så "rent kameralt" blir det totala skattebortfallet långt mindre än hälften av bolagsskattebortfallet.

Lägre skatt på företagsvinster sänker avkastningskraven på investeringar, vilket leder till ökad aktivitet i näringlivet. Utländskt kapital attraheras, vilket ytterligare spär på investeringarna. Vinsterna ökar, vilket ger ytterligare skatteunderlag i form av utdelningar och bolagsvinster (även om skattesatsen har blivit lägre) och - på grund av den ökade aktiviteten - högre löne- inkomst- och konsumtionsskatter .

Så lägre skatteinkomster blir det inte. Det kanske till och med blir högre bolagsskatteinkomster till följd av den stimulans som bolagsskattesatssänkningen gav.

Varifrån tror SL och MA att bolagen hämtar pengar till bolagsskatten? Från Gud, från solen, från bolagsägarna?

Tas bolagsskatten bort helt försvinner förstås statens bolagsskatteinkomster. Men Sverige får en konkurrensfördel i form av sänkta avkastningskrav på investeringar gentemot utlandet, vilket leder till kapitalinflöde och sysselsättningsstimulans. På litet längre sikt händer inte så mycket. Ekonomin anpassar sig till det nya läget. Fördelningen av produktionsresultatet (som säkerligen är till kapitalägarnas fördel till en början) återgår till det långsiktigt normala: varför skulle fördelningen påverkas av bolagsskatten?  Det har den aldrig gjort.

Svenskt näringsliv får en fördel: det slipper lägga ner resurser på skatteplanering och skatteprocessande; rättssäkerheten höjs. Det är bara två kategorier som får en försämrad situation: skattekonsulter och skatteakademiker.

Så, SL och MA, det är bara bra att regeringen - om ni nu har rätt - tänker sänka bolagsskattesatsen. Helst borde skatten avskaffas helt.

NE BIS IN IDEM ÄVEN I HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN

Den långa diskussionen om dubbelbestraffning i form av både skattetillägg och straff för skattebrott går mot sitt slut.

Enligt artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll (tilläggsprotokollet) får ingen lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat (ne bis in idem). Motsvarande bestämmelse finns i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan). Enligt artikel 50 får ingen lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen genom en lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen. 
 
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fann i RÅ 2009 ref. 94 (se även RÅ 2010 ref. 117) att skattetillägg kunde tas ut av en skattskyldig som på grund av samma oriktiga uppgifter hade dömts för brott enligt skattebrottslagen. Detta ansågs alltså inte strida mot tilläggsprotokollets förbud mot dubbla lagföringar och straff. Högsta domstolen (HD) kom till samma slutsats i NJA 2010 s. 168 I och II. 

HD fann dock i ett beslut in pleno den 5 juni 2013 - med hänvisning till avgöranden av Europadomstolen och EU-domstolen, särskilt Europadomstolens dom den 10 februari 2009 i målet Zolotukhin mot Ryssland (stor kammare), och EU-domstolens dom den 26 februari 2013 i målet C-617/10, Åkerberg Fransson - att det svenska systemet med kombinationen skattetillägg och påföljd för skattebrott enligt skattebrottslagen i två olika förfaranden mot en och samma person var oförenligt med rätten enligt tilläggsprotokollet att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott (gärning), när förfarandena grundas på samma oriktiga uppgifter i fråga om bl.a. inkomsttaxering (mål B 4946-12). Genom sitt avgörande gick HD därmed ifrån det ställningstagande som domstolen gjort i NJA 2010 s. 168 I och II. I ett beslut 16 juli 2013 (Ö 1526-13) har HD dessutom beslutat om resning i ett mål om beslut om skattetillägg som fattats efter den 10 februari 2009.

I det nu aktuella domen från HFD, mål nr 658–660-13, hade en person dömts den 18 juni 2008 av Hovrätten för Västra Sverige till fängelse för bl.a. grovt skattebrott enligt 4 § skattebrottslagen (1971:69) bestående i att han taxeringsåren 2001, 2003 och 2004 hade lämnat oriktiga uppgifter i sina självdeklarationer genom att underlåta att redovisa vissa ersättningar som inkomst av tjänst. Åtal hade väckts den 24 februari 2005. Skatteverket påförde genom omprövningsbeslut den 4 april 2005 skattetillägg på grund av att oriktiga uppgifter lämnats för de nyss nämnda taxeringsåren. Den skattskyldige överklagade till Förvaltningsrätten i Malmö som avslog överklagandet genom dom den 7 april 2011. Kammarrätten avslog överklagandet av förvaltningsrättens dom.
 
Den skattskyldige yrkade att HFD skulle undanröja skattetilläggen och anförde att det strider mot dubbelbestraffningsförbudet enligt Europakonventionen att ta ut skattetilläggen eftersom han hade dömts för skattebrott. Skatteverket (SkV) medgav bifall till överklagandet.

HFDs dom

HFDs dom beslutatdes i pleno. HFD instämde i HDs bedömning att de dubbla förfarandena strider mot artikel 4.1 i tilläggsprotokollet. Det fanns alltså skäl att ändra HFDs praxis.

Vad gäller frågan om när ett skatterättsligt förfarande hindrar ett efterföljande brottmålsförfarande rörande samma gärning har HD funnit att det föreligger hinder mot åtal för skattebrott när SkV har fattat ett beslut om att ta ut skattetillägg. Det saknar således betydelse att beslutet kan komma att överklagas.

HFD konstaterar att när ordningen mellan de båda förfarandena är den omvända bör, som SkV anfört, samma princip vara vägledande. Från det att åtal väcks bör det således föreligga hinder mot att besluta om skattetillägg som grundas på samma oriktiga uppgifter som åtalet.

I AAs fall baseras såväl skattetilläggen som åtalet på att han underlåtit att redovisa vissa ersättningar som inkomst av tjänst. Det är fråga om samma oriktiga uppgifter. Eftersom skattetilläggen beslutades efter det att åtal hade väckts står SkVs beslut i strid med artikel 4.1 i tilläggsprotokollet.

Överklagandet bifölls därför.

I sitt yttrande till HFD hade SkV anfört.

Det är svårt att finna något bärkraftigt skäl mot att, i tillämpliga delar, låta de överväganden som kommit till uttryck i HDs beslut den 11 juni 2013 (mål B 4946-12) vara vägledande också i dessa mål. Utgångspunkten för bedömningen bör vara att samma principer ska vara vägledande oberoende av vilket sanktionsförfarande som inleds först. Det framstår därför som följdriktigt att åtalet mot AA i nu aktuellt hänseende utgör hinder mot att besluta om skattetillägg som grundar sig på samma oriktiga uppgift. En sådan ordning är också i linje med vad som gäller inom brottmålsprocessen enligt 45 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken.

SLOPAT RÄNTEAVDRAG

Svagt politiskt stöd för sänkt ränteavdrag, skriver SvD den 25 oktober.
Synd. Med dagens låga räntesatser skulle slopad avdragsrätt vara uthärdligt för de allra flesta. Mer uthärdligt än de höjda räntekostnader (med avdragsrätt) som Stefan Ingves varnar för snabbt kan uppkomma.
Tänk om räntor - både inkomsträntor och kostnadsräntor - kunde utmönstras ur skattesystemet.

SKEPPSBRON SKATT FIRAR 10 ÅR

Skattekonsultfirman Skeppsbron Skatt firade igår sitt tioårsjubileum med ett skatteseminarium på Grand Hotel i Stockholm och efterföljande mingelparty på Operaterrassen.

Seminariet bestod av två paneldiskussioner. På förmiddagen gällde frågan Vad är aggressiv skatteplanering i ljuset av BEPS? På eftermiddagen var ämnet Ett skattesystem som gynnar investeringar och tillväxt i Sverige – hur kan ett framtida kapital- och bolagsskattesystem se ut?

I förmiddagens panel satt

Prof. Bertil Wiman, Uppsala universiet

Ingela Willfors, departementsråd, Finansdepartementet

Richard Hellenius, skatteexpert, Svenskt Näringsliv

Joakim Wittkull och Håkan Nylén, Skeppsbron Skatt

Skatteverkets rättschef Inga-Lill Askersjö, som kanske hade varit den viktigaste personen, fick dessvärre förhinder.

Bertil Wiman, numera utan mustasch, inledde med en beskrivning av BEPS (base erosion profit shiftning) och den på högsta världspolitiska nivå drivna kampen mot internationell företagsskatteflykt. BEPS action plan innebär att identifiera och utveckla ett multilateralt verktyg. Ett multilateralt avtal ska skapas och läggas fram i en rapport i september 2014. Detta ska leda till ändringar i OECDs Transfer Pricing Guidelines, ändringar i OECDs modellavtal, rekommendationer om ändringar i intern lagstiftning, tillkomst av ett multilateralt avtal som ska vara klart till G20-mötet i september 2015.

Därefter försökte Wiman defininera begreppet aggressiv skatteplanering. Ingen, allra minst han själv tror jag, blev överraskad över att han misslyckades. Begreppet går inte att använda som ledstjärna för normbildning; det är alltför subjektivt. Det är kanske inte heller meningen. Snarare är det ett retoriskt effektivt sätt att skapa tryck för förändring. En slutsats som flera panelister delade. Skrämmande var Ingela Willfors förväntan av att förändringarna faktiskt kommer och kommer snabbt.

I eftermiddagens panel satt

Anders Nyrén VD i Industrivärden, styrelseordförande i Sandvik och SHB

Gabriel Urwitz, ordförande i Svenska Riskkapitalföreningen och VD i Segulah Advisor AB

Henrik von Sydow, ordförande i riksdagens Skatteutskott

Ingemar Hanson, generaldirektör och chef för Skatteverket

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning

Rune Andersson, företagsledare, styrelseordförande Mellby Gård, ledamot i Företagsskattekommittén

Magnus Henrekson inledde med en vetenskapligt iskall beskrivning av skattesystemets konstruktion för att effektivt förhindra risktagande och företagande, och Rune Andersson och Anders Nyrén spann vidare på det temat. Rune Andersson tryckte på den omotiverade och skadliga skillnaden i beskattning av lånat och eget kapital. Företagsskattekommittén arbetar med frågan.

Därefter tog Gabriel Urvitz till orda med en undran vad han egentligen hade där att göra. Någon skatteexpert är han ju inte. Vilket inte hindrade honom - eller kanske just därför -  att ställa frågan varför bolagsvinster beskattas. Nu handlade debatten om både kapital- och företagsbeskattning, så mycket kunde väl sägas på kapitalbeskattningssidan för att gynna investeringar och tillväxt i Sverige. Men bolagsskatten är ju bara negativ. Det svarar för bara några ynka procent av de totala skatterna i Sverige och har obetydlig statsfinansiell betydelse. Ta bort den.

Henrik von Sydow refererade bl.a. till en undersökning av allmänhetens inställning till skatterna. En stor majoritet har sympatier för värnskatten och bolagsskatten, vilket visar vilket pedagogiskt och politiskt problem det är att avskaffa bolagsskatten.

Eftersom jag apostroferats av panelerna fick jag vid den efterföljande diskussionen tillfälle att yttra mig och kunde därvid understödja Urwitz tankar. Jag framhöll att bolagsskatten endast är en förtida beskattning av inkomster som förr eller senare skulle beskattats som löne- eller kapitalinkomster. Varifrån skulle annars bolagen få medel att betala skatten? I det långa loppet blir skattebortfallet noll. I fråga om den av Rune Andersson kritiserade skillnaden i beskattning av eget och lånat kapital är ju själva grunden till problemet att det egna kapitalet beskattas. Ta bort bolagsskatten så bortfaller problemet. I stället för att komplicera ett ytterligt komplicerat skattesystem med en ytterligare komplikation för att ta bort effekten av det skadliga och onödiga systemet. Ställ i stället frågan vad det är för ofrånkomliga villkor som gör att vi måste beskatta vinster, vilket gör att vi får stå ut med alla de problem - inte minst på internationell nivå - som skatten vållar.

Det känns som fler och fler börjar inse det destruktiva med att beskatta företagens vinster.

En intressant iakttagelse som kan göras är, att trots att en bolagsskattesänkning kommer att ge en höjning av beskattningsunderlaget för löner och utdelningar, vilket i de statiska beräkningar som prognoserna i statsräkenskaperna baseras på torde vara självklart, redovisas inte den effekten i budgetpropositionerna för vare sig 2013 eller 2014. Än mindre redovisas konsekvenserna av de dynamiska effekterna, dvs vad som händer på grund av ändrat beteende pga skatteändringarna. Men i de statiska beräkningarna anses sänkningen av bolagsskatten med 4,3 procentenheter, dvs med 16,3 procent, ge minskade bolagsskatteinkomster med 16 miljarder kr, dvs 16,3 procent av bolagsskattebeloppet på ca 100 miljarder kr. Hälften av detta finansieras dock med nya regler om begränsning av ränteavdrag, som antas ge 8 miljarder kr. Reformen skulle alltså kosta 8 miljarder netto. Men detta är ju fel, eftersom skattebetalningarna ökar på grund av högre lönesumma och utdelningssumma. De ökade skatteinkomsterna kommer kanske inte redan 2013, men varför omnämns inte denna finansieringkälla för bolagsskattesänkningen alls? Jag kan tänka mig att om så skedde, skulle oppositionen lätt kunna ta poäng genom att påvisa att bolagsskattesänkningen finansieras delvis med höjda inkomstskatter. Det är visserligen ett fullkomligt felaktigt resonemang, men lätt att få gehör för hos allmänheten. Å andra sidan har Magdalena Andersson fått utstå intern kritik för att hon gått med på att inte höja bolagsskattesatsen med två procentenheter. Om hon påtalat effekterna på framtida löne- och utdelningsskatter, kunde hon lättare försvara sitt ställningstagande.

Detta är förstås finlir eftersom bolagsskattens relativa betydelse är ringa, men rent principiellt borde effekterna på framtida löne- och utdelningsskatter omnämnas. Finansieringsbehovet är inte 8 miljarder. På kort sikt mycket mindre - på lång sikt obefintligt.
DN

(S) ACCEPTERAR SÄNKT BOLAGSSKATT

Fantastiskt!!!

SvD  DN

DE NYA 3:12-REGLERNA

Redan börjar sprickorna i det föreslagna förändringarna av 3:12-reglerna att synas, rapporterar SvD i en flåsande artikel den 1 oktober. Förändringar som tillkommit efter SvD Näringslivs prisbelönta granskning av revisionsbranschen, skriver tidningen självberömmande. På första sidan tillskrivs Skatteverket i en storstilad rubrik uttalandet Risk för fortsatt revisorsfest. Kan verkligen Skatteverket ha sagt så? För vem är det en risk att revisorer tjänar pengar och betalar låg skatt med lagligt utnyttjande av skattereglerna?

De regler som nu hetsar upp tidningen och lagstiftaren var dock helt avsedda från början.  Så här skrev Göran Persson och Per Nuder vid en av de större reformerna av reglerna (prop. 2005/06:40 s. 44)

När det egna kapitalet i företaget är förhållandevis litet innebär de
nuvarande reglerna att en betydande del av resultatet vid hög faktisk
avkastning blir beskattat som tjänsteinkomst. Detta gäller särskilt i
företag med stor lönesumma och när kapitalavkastningen beskattas med
varierande marginalskatter. I de nu beskrivna situationerna kan det av
neutralitetsskäl vara motiverat med skattelättnader samtidigt som en hög
lönesumma minskar behovet av att förhindra inkomstomvandling.
Skattelättnaderna kan åstadkommas genom att man tar hänsyn till de
anställdas löner på i princip det sätt som sker i dagens
löneunderlagsregel.

Men det blev tydligen  för bra.

Jag tycker det är mer anmärkningsvärt att revisorerna kunnat skrapa ihop tiotals miljoner kronor i inkomster än att de med utnyttjande av lagens regler uppnått en låg beskattning. Varför skulle de inte få följa lagen? Men hur i hela friden fungerar konkurrensen på revisionsmarknaden, när revisorer kan förhandla sig till sådana arvoden?  Eller är det skattekonsultation?

SvD

SKATTEFRÅGOR I BUDGETPROPOSITIONEN

Regeringen avlämnade den 17 september budgetpropositionen för 2014.

I fråga om skattebestämmelser innehåller propositionen följande:


1. Förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt.

Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär att nuvarande nivåer i jobbskatteavdraget höjs för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp. Förstärkningen motsvarar en skattelättnad med upp till 4 044 kronor per år vid en genomsnittlig skattesats för kommunal inkomstskatt (31,73 procent för 2013).

 

Begränsningen av uttaget av den statliga inkomstskatten innebär dels att den nedre skiktgränsen höjs från 420 800 kronor till 435 900 kronor för beskattningsåret 2014 inklusive den årliga uppräkningen, dels att avrundningsregeln vid fastställande av skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt justeras så att avrundningen görs uppåt i stället för nedåt till helt hundratal kronor. I genomsnitt minskas skatten med ca 3 260 kronor per år för dem som omfattas av förslagen. För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2014, vid efterföljande uppräkningar av skiktgränsen fastställs den övre skiktgränsen till 602 600 kronor för beskattningsåret 2014.

 

2. Sänkt skatt för pensionärer

Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks med 2,5 miljarder kronor. Detta sker genom att grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst som överstiger 44 800 kronor per år.

 

2009 trädde det s.k. förhöjda grundavdraget för pensionärer i kraft (prop. 2008/09:38, SFS 2008:1306). Reformen syftade till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som har fyllt 65 år. Det är det avdraget som föreslås höjt.

 

3.Sänkt särskild inkomstskatt (SINK) för utomlands bosatta

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta sänks med 5 procentenheter till 20 procent för skattepliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst.

 

4. Inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser

För stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare samf för personalstiftelser utvidgas ändamålen för skattefrihet.

 

5. Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade förmånsbilar

Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med ytterligare tre år till utgången av 2016.

 

6. Utredning om optioner till nyckelpersoner i företag
En utredning bör göras om skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del i sin ägarstyrning.
 

7. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Ett skatteincitamentet ska ges i form av ett avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Avdrag får göras oavsett var företaget hör hemma eller i vilken form eller omfattning verksamheten bedrivs. Med avgiftspliktig ersättning avses inte ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling som vid årets ingång är under 26 eller över 65 år.

Avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 230 000 kronor. Om flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern uppfyller villkoren för att få göra avdrag, ska de vid bedömningen av avdragsrätten anses som en avgiftsskyldig. Med koncern avses en koncern av sådant slag som anges i årsredovisningslagen.

 

8 Nystartszoner

Ett system med nystartszoner införas. Företag inom nystartszonerna får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna.

Innan ett system med nystartszoner kan träda i kraft måste det godkännas av Europeiska kommissionen. Om kommissionen godkänner avdraget kommer det att vara tidsbegränsat. Ett system med nystartszoner bedöms därför kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014. Proposition kommer senare.

 

9. Förstärkt nedsättning av egenavgifter

Avdraget vid beräkningen av egenavgifter, som infördes 2010, bör höjas med 2,5 procentenheter till 7,5 procent och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 till 15 000 kronor per år.

 

10. Nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Nuvarande nedsättning av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, förstärks så att bara ålderspensionsavgiften ska betalas för personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år bör nedsättningen slopas. För personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år bör nuvarande regler fortfarande gälla.

 

11. Ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna och i reglerna om räntefördelning

Löneunderlagsregeln ändras så att den inte medför en överkompensation till delägare i stora fåmansföretag med många delägare och med många anställda. Därutöver finns det behov av att begränsa storleken på de lönebaserade utrymmena.

 

Lönebaserat utrymme ska beräknas bara om delägaren äger en andel i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget.

 

Krav på löneuttag för att få beräkna lönebaserat utrymme (löneuttagskrav) ändras på så sätt att det högsta löneuttagskravet sänks från dagens tio inkomstbasbelopp till 9,6 inkomstbasbelopp.

 

En koncernregel behövs. Med dotterföretag avses ett företag i vilket moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50 procent av kapitalet i företaget. Om företaget är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska dock med dotterföretag avses ett företag i vilket samtliga andelar, direkt eller indirekt, ägs av moderföretaget.

 

Det lönebaserade utrymmet begränsas till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning.

Det lönebaserade utrymmet höjs från 25 till 50 procent av löneunderlaget.
 
12. Höjd positiv räntefördelningsränta

Räntesatsen höjs från statslåneräntan ökad med 5,5 procentenheter till statslåneräntan ökad med 6 procentenheter.

 

13. Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor

Villkoren för skattelättnader är idag strängare för stiftelser än för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Nu föreslås enhetliga bestämmelser.

 

Allmännyttigt ändamål

Begreppet allmännyttigt ändamål vidgas och förtydligas. Ändamålet vård och uppfostran av barn ska ha en något vidgad omfattning och i stället benämnas omsorg om barn och ungdom. 

Ändamålet undervisning eller utbildning ska behålla sin omfattning och tillämpning, men enbart benämnas utbildning. 

 

Ändamålet hjälpverksamhet bland behövande får en vidare tillämpning som även omfattar behövande i annat än ekonomiskt hänseende. Ändamålet ska benämnas social hjälpverksamhet. I benämningen social hjälpverksamhet ska även sociala och välgörande ändamål omfattas. En motsvarande ändring ska göras avseende förutsättningarna för dels skattereduktion för gåva, dels att bli godkänd som gåvomottagare avseende skattereduktion för gåva.

 

Ändamålet vetenskaplig forskning ska behålla sin benämning.

 

Ändamålet stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet ska, med hänsyn till samhällsutvecklingen, ges en annan något vidare utformning – främjandet av Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet.

 

Kulturella och konstnärliga ändamål ska även fortsättningsvis anses allmännyttiga och benämnas främjande av kultur.

 

Sjukvård ska ingå i uppräkningen av allmännyttiga ändamål.

 

Miljövård ska ingå i uppräkningen av allmännyttiga ändamål. Även vad som i allmänt språkbruk avses med naturvård ska innefattas i miljövård.

 

Ändamålet nordiskt samarbete bör inte ingå i uppräkningen av allmännyttiga ändamål. Det innebär dock inte att stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som främjar olika samarbeten inte skulle kunna uppfylla ändamålskravet. Det är endast fråga om en exemplifiering av vad som kan anses utgöra allmännyttiga ändamål och inte en uttömmande uppräkning.

 

Huvudsaklighetskriteriet

Förutsättningen att stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet huvudsakligen ska ha ett allmännyttigt ändamål utgår. Det behövs inte eftersom ett verksamhetskrav måste vara uppfyllt för att inskränkt skattskyldighet ska föreligga oberoende av om ändamålskravet är förenat med ett huvudsaklighetskriterium eller inte.

 

Liksom hittills får en stiftelses ändamål inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer och en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds ändamål inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Någon lagreglering införs inte för s.k. förvaltarsmitta.

 

Den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret måste uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. Vid denna bedömning får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret och det närmast följande beskattningsåret.

 

Fullföljdskravet

Under beskattningsåret måste de juridiska personerna i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts sett över en period av flera beskattningsår. Fullföljdskravet ska anses uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan anses vara tillfälligt. Möjligheten till dispens från fullföljdskravet i samband med investeringar i exempelvis fastigheter ska behållas.

 

Öppenhetskravet

Öppenhetskravet för central-, distrikts- och samarbetsorganisationer förtydligas. Dessutom förtydligas situationen för de registrerade trossamfunden och deras självständiga organisatoriska delar.

 

Övrigt

Något undantag i reglerna om uttagsbeskattning bör inte införas för stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund. Den skatt som påförs på grund av uttagsbeskattning vid ett återinträde i inskränkt skattskyldighet bör inte heller tillgodoräknas vid fullföljdsbedömningen.

 

Skattefriheten för periodiska understöd från inskränkt skattskyldiga stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska begränsas till utbetalningar som görs för att fullfölja främjandet av omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning.

 

14. Slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m.

 

15. Stöd vid korttidsarbete

Ett statligt subventionerat system (stöd vid korttidsarbete) införs med syfte att i mycket allvarliga konjunkturella situationer bevara arbetstillfällen vid företag som möter en vikande efterfrågan genom att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön.

 

16. Reklamskatt
Regeringen anser att det för närvarande inte finns förutsättningar för finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten.

17. Frivillig skattskyldighet till mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetslokaler

Ansökan och anmälan till Skatteverket slopas i de flesta fall vid frivillig skattskyldighet för upplåtelse av fastighet. Frivillig skattskyldighet gäller om mervärdesskatt anges i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen. Den frivilliga skattskyldigheten inträder den första dagen i den hyresperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser. Även i fortsättningen bör det vara en förutsättning för frivillig skattskyldighet att hyresgästens verksamhet medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning.

 

18. Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import

I syfte att förbättra likviditeten och minska den administrativa börda som uppkommer för företag som importerar varor till Sverige, bör Skatteverket vara beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import i stället för Tullverket, när en importör är registrerad till mervärdesskatt i Sverige och agerar i egenskap av beskattningsbar person vid importen.