SKATTEFRÅGOR I BUDGETPROPOSITIONEN

Regeringen avlämnade den 17 september budgetpropositionen för 2014.

I fråga om skattebestämmelser innehåller propositionen följande:


1. Förstärkt jobbskatteavdrag och sänkt statlig inkomstskatt.

Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär att nuvarande nivåer i jobbskatteavdraget höjs för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp. Förstärkningen motsvarar en skattelättnad med upp till 4 044 kronor per år vid en genomsnittlig skattesats för kommunal inkomstskatt (31,73 procent för 2013).

 

Begränsningen av uttaget av den statliga inkomstskatten innebär dels att den nedre skiktgränsen höjs från 420 800 kronor till 435 900 kronor för beskattningsåret 2014 inklusive den årliga uppräkningen, dels att avrundningsregeln vid fastställande av skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt justeras så att avrundningen görs uppåt i stället för nedåt till helt hundratal kronor. I genomsnitt minskas skatten med ca 3 260 kronor per år för dem som omfattas av förslagen. För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2014, vid efterföljande uppräkningar av skiktgränsen fastställs den övre skiktgränsen till 602 600 kronor för beskattningsåret 2014.

 

2. Sänkt skatt för pensionärer

Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks med 2,5 miljarder kronor. Detta sker genom att grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst som överstiger 44 800 kronor per år.

 

2009 trädde det s.k. förhöjda grundavdraget för pensionärer i kraft (prop. 2008/09:38, SFS 2008:1306). Reformen syftade till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som har fyllt 65 år. Det är det avdraget som föreslås höjt.

 

3.Sänkt särskild inkomstskatt (SINK) för utomlands bosatta

Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta sänks med 5 procentenheter till 20 procent för skattepliktiga inkomster som inte utgör sjöinkomst.

 

4. Inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser

För stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare samf för personalstiftelser utvidgas ändamålen för skattefrihet.

 

5. Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade förmånsbilar

Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med ytterligare tre år till utgången av 2016.

 

6. Utredning om optioner till nyckelpersoner i företag
En utredning bör göras om skattereglerna för finansiella instrument, t.ex. optioner och andra aktierelaterade incitament, som företagen ger till nyckelpersoner som en del i sin ägarstyrning.
 

7. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Ett skatteincitamentet ska ges i form av ett avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Avdrag får göras oavsett var företaget hör hemma eller i vilken form eller omfattning verksamheten bedrivs. Med avgiftspliktig ersättning avses inte ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling som vid årets ingång är under 26 eller över 65 år.

Avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 230 000 kronor. Om flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern uppfyller villkoren för att få göra avdrag, ska de vid bedömningen av avdragsrätten anses som en avgiftsskyldig. Med koncern avses en koncern av sådant slag som anges i årsredovisningslagen.

 

8 Nystartszoner

Ett system med nystartszoner införas. Företag inom nystartszonerna får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna.

Innan ett system med nystartszoner kan träda i kraft måste det godkännas av Europeiska kommissionen. Om kommissionen godkänner avdraget kommer det att vara tidsbegränsat. Ett system med nystartszoner bedöms därför kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 2014. Proposition kommer senare.

 

9. Förstärkt nedsättning av egenavgifter

Avdraget vid beräkningen av egenavgifter, som infördes 2010, bör höjas med 2,5 procentenheter till 7,5 procent och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 till 15 000 kronor per år.

 

10. Nedsättning av socialavgifterna för de yngsta

Nuvarande nedsättning av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, förstärks så att bara ålderspensionsavgiften ska betalas för personer som vid årets ingång inte har fyllt 23 år. För personer som vid årets ingång har fyllt 25 år bör nedsättningen slopas. För personer som vid årets ingång har fyllt 23 men inte 25 år bör nuvarande regler fortfarande gälla.

 

11. Ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i 3:12-reglerna och i reglerna om räntefördelning

Löneunderlagsregeln ändras så att den inte medför en överkompensation till delägare i stora fåmansföretag med många delägare och med många anställda. Därutöver finns det behov av att begränsa storleken på de lönebaserade utrymmena.

 

Lönebaserat utrymme ska beräknas bara om delägaren äger en andel i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget.

 

Krav på löneuttag för att få beräkna lönebaserat utrymme (löneuttagskrav) ändras på så sätt att det högsta löneuttagskravet sänks från dagens tio inkomstbasbelopp till 9,6 inkomstbasbelopp.

 

En koncernregel behövs. Med dotterföretag avses ett företag i vilket moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50 procent av kapitalet i företaget. Om företaget är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska dock med dotterföretag avses ett företag i vilket samtliga andelar, direkt eller indirekt, ägs av moderföretaget.

 

Det lönebaserade utrymmet begränsas till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning.

Det lönebaserade utrymmet höjs från 25 till 50 procent av löneunderlaget.
 
12. Höjd positiv räntefördelningsränta

Räntesatsen höjs från statslåneräntan ökad med 5,5 procentenheter till statslåneräntan ökad med 6 procentenheter.

 

13. Reformerade inkomstskatteregler för ideell sektor

Villkoren för skattelättnader är idag strängare för stiftelser än för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Nu föreslås enhetliga bestämmelser.

 

Allmännyttigt ändamål

Begreppet allmännyttigt ändamål vidgas och förtydligas. Ändamålet vård och uppfostran av barn ska ha en något vidgad omfattning och i stället benämnas omsorg om barn och ungdom. 

Ändamålet undervisning eller utbildning ska behålla sin omfattning och tillämpning, men enbart benämnas utbildning. 

 

Ändamålet hjälpverksamhet bland behövande får en vidare tillämpning som även omfattar behövande i annat än ekonomiskt hänseende. Ändamålet ska benämnas social hjälpverksamhet. I benämningen social hjälpverksamhet ska även sociala och välgörande ändamål omfattas. En motsvarande ändring ska göras avseende förutsättningarna för dels skattereduktion för gåva, dels att bli godkänd som gåvomottagare avseende skattereduktion för gåva.

 

Ändamålet vetenskaplig forskning ska behålla sin benämning.

 

Ändamålet stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet ska, med hänsyn till samhällsutvecklingen, ges en annan något vidare utformning – främjandet av Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet.

 

Kulturella och konstnärliga ändamål ska även fortsättningsvis anses allmännyttiga och benämnas främjande av kultur.

 

Sjukvård ska ingå i uppräkningen av allmännyttiga ändamål.

 

Miljövård ska ingå i uppräkningen av allmännyttiga ändamål. Även vad som i allmänt språkbruk avses med naturvård ska innefattas i miljövård.

 

Ändamålet nordiskt samarbete bör inte ingå i uppräkningen av allmännyttiga ändamål. Det innebär dock inte att stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som främjar olika samarbeten inte skulle kunna uppfylla ändamålskravet. Det är endast fråga om en exemplifiering av vad som kan anses utgöra allmännyttiga ändamål och inte en uttömmande uppräkning.

 

Huvudsaklighetskriteriet

Förutsättningen att stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet huvudsakligen ska ha ett allmännyttigt ändamål utgår. Det behövs inte eftersom ett verksamhetskrav måste vara uppfyllt för att inskränkt skattskyldighet ska föreligga oberoende av om ändamålskravet är förenat med ett huvudsaklighetskriterium eller inte.

 

Liksom hittills får en stiftelses ändamål inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer och en ideell förenings eller ett registrerat trossamfunds ändamål inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Någon lagreglering införs inte för s.k. förvaltarsmitta.

 

Den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret måste uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. Vid denna bedömning får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret och det närmast följande beskattningsåret.

 

Fullföljdskravet

Under beskattningsåret måste de juridiska personerna i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts sett över en period av flera beskattningsår. Fullföljdskravet ska anses uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan anses vara tillfälligt. Möjligheten till dispens från fullföljdskravet i samband med investeringar i exempelvis fastigheter ska behållas.

 

Öppenhetskravet

Öppenhetskravet för central-, distrikts- och samarbetsorganisationer förtydligas. Dessutom förtydligas situationen för de registrerade trossamfunden och deras självständiga organisatoriska delar.

 

Övrigt

Något undantag i reglerna om uttagsbeskattning bör inte införas för stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund. Den skatt som påförs på grund av uttagsbeskattning vid ett återinträde i inskränkt skattskyldighet bör inte heller tillgodoräknas vid fullföljdsbedömningen.

 

Skattefriheten för periodiska understöd från inskränkt skattskyldiga stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund ska begränsas till utbetalningar som görs för att fullfölja främjandet av omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning.

 

14. Slopad skattefrihet för inkomster från specialbyggnader m.m.

 

15. Stöd vid korttidsarbete

Ett statligt subventionerat system (stöd vid korttidsarbete) införs med syfte att i mycket allvarliga konjunkturella situationer bevara arbetstillfällen vid företag som möter en vikande efterfrågan genom att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön.

 

16. Reklamskatt
Regeringen anser att det för närvarande inte finns förutsättningar för finansiering av ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten.

17. Frivillig skattskyldighet till mervärdesskatt vid uthyrning av verksamhetslokaler

Ansökan och anmälan till Skatteverket slopas i de flesta fall vid frivillig skattskyldighet för upplåtelse av fastighet. Frivillig skattskyldighet gäller om mervärdesskatt anges i en faktura för uthyrningen eller upplåtelsen. Den frivilliga skattskyldigheten inträder den första dagen i den hyresperiod eller upplåtelseperiod som fakturan avser. Även i fortsättningen bör det vara en förutsättning för frivillig skattskyldighet att hyresgästens verksamhet medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning.

 

18. Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import

I syfte att förbättra likviditeten och minska den administrativa börda som uppkommer för företag som importerar varor till Sverige, bör Skatteverket vara beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import i stället för Tullverket, när en importör är registrerad till mervärdesskatt i Sverige och agerar i egenskap av beskattningsbar person vid importen.