IKEAs SKATTER

Expressen har i dag en artikel om IKEAs skatter. I slutet citeras jag. I samtal med journalisten uttalade jag min övertygelse om att IKEA följt gällande lagar, såväl svenska som utländska i de länder där IKEA är verksamt. Det verkar i artikeln som att bara genom att skapa den företagsstruktur som IKEA har, går det att göra hur som helst med företagens vinster.

Så är det ju inte. För varje transaktion mellan närstående företag måste samma villkor tillämpas som vid transaktioner mellan fristående företag. Det är dock svårt för skattemyndigheter att få framgång i sina yrkanden om ändring av prissättningen, eftersom det är svårt, för att inte säga omöjligt, att i det individuella fallet ange vad som är det marknadsmässiga pris som skulle tillämpats mellan fristående. Vad är marknadspris för de franchisingarrangemang och andra tjänster som utövas mot de olika bolagen i IKEA-sfären?

Egentligen är det en kamp mellan olika länders skattemyndigheter. Det förutsätts nämligen i skatteavtal mellan staterna att beskattning av en viss inkomst ska ske bara i ett land, och att om flera stater hävdar beskattningsrätt till inkomsten, ska "de behöriga myndigheterna", dvs. finansdepartementen eller Skatteverken, förhandla om fördelningen av vinsten. Någon skyldighet att komma överens finns dock inte. Även om ett företag genom prissättning fört över vinster till ett land med högre skatt, finns det anledning för den "förlorande" staten att motsätta sig vad den uppfattar som felaktig prissättning. Ett argument som ett företag har i sådana fall är, att det ju inte har någon anledning att öka sin skattebörda genom att föra över vinster till ett land med högre skatt. Men det är inte säkert att den förlorande statens skattemyndighet tycker att det är ett avgörande argument. Om det är det landets beskattningsunderlag, vill skattemyndigheten förstås beskatta den, även om det blir till lägre skattesats än i det vinnande landet. Om vinster förs över till en stat som inte beskattar företagsvinster finns det dock knappast någon skattemyndighet i den "vinnande" staten som skulle protestera om givarstaten beskattar företaget för vinst som redovisats i mottagarstaten.

I artikeln görs det stort nummer av att IKEA-företagen inte redovisar sina bokslut offentligt. Det innebär emellertid inte att skattemyndigheterna inte har insyn i företagens redovisningar och kan gå in och revidera dem. Vi kan vara förvissade om att skattemyndigheterna i "förlorande" länder nagelfar de avdrag som görs för betalningar inom IKEA-gruppen.

Det här problemet rörande vad som brukar kallas transfer pricing är ett av argumenten för att bolagsbeskattningen borde avskaffas. Det är ett av de mest svårlösliga, svårlösta och mest resurskrävande problemen inom den internationella skatterätten och som egenligen är en kamp mellan länderna om beskattningsunderlag med företagen som ofrivilliga offer.

Vem skulle ha glädje av att IKEA skulle skattat bort 30-40 procent av sina vinster? IKEAs tillväxt skulle reducerats i motsvarande mån. Färre konsumenter än i dag skulle dragit nytta av IKEAs produkter. Med tanke på den popularitet hos kunderna och den betydelse IKEA måtte ha för möbel- och inredningsindustrin kunde man tycka att berörda länder borde ha understött IKEAs verksamhet och inte beskattat den.

Slår (rent hypotetiskt eftersom det är dumt, kontraproduktivt och dessutom förbjudet i många länder) man sitt barn om det gör något bra? Naturligtvis inte. Men staterna bestraffar vinstgivande (dvs. resursskapande) företag för att de gör vad man vill att de ska göra. Förlustföretag, som förstör det som redan finns, betalar däremot ingenting.

Avskaffa bolagsbeskattningen.